En naken bröstvårta på aktuell filmaffisch har censurerats av Facebook. Ursäkten från företaget bör tillägnas alla kvinnor, inte upphovsmannen. Det menar den amerikanska konstnären Emma Shapiro.
För några veckor sedan bad Instagram om ursäkt för att ha censurerat filmaffischen för Pedro Almodóvars senaste film Madres paralelas. På affischen, som är designad av konstnären Javier Jaen, syns en bröstvårta som är beskuren för att se ut som ett gråtande öga.
I sin publicerade ursäkt uppgav Instagram att plattformen ”…gör undantag för att tillåta nakenhet under vissa omständigheter, bland annat när det finns ett tydligt konstnärligt sammanhang. Vi har därför återställt inlägg som delar Almodóvars filmaffisch på Instagram, och vi är verkligen ledsna för all förvirring som orsakats”. Ursäkten fick många användare på Instagram att fråga: ”Var är vår ursäkt?”.
Ett Instagramkonto är ett ovärderligt verktyg för konstnärer, aktivister, pedagoger, entreprenörer och opinionsbildare av alla slag – kontot ger viktig tillgång till nya möjligheter och gemenskaper. Facebook och Instagram är stolta över att erbjuda en plattform som inte liknar någon annan, med miljarder användare globalt – och endast en uppsättning riktlinjer som styr och som alla användare ska förhålla sig till.
Instagrams regler heter ”community guidelines” och Facebooks ”community standards”, men de är en del av samma dokument som finns hos den sistnämnda plattformen och tillika Instagrams ägare. Som i alla andra gemenskaper, på och utanför nätet, förväntas deltagarna känna till och följa reglerna.
Problemet här är att Instagram och Facebook diskriminerar den kvinno*kroppen då de inte har utvecklat adekvata nyanser eller åtskillnader i sina riktlinjer för att stödja sin egen uppdragsbeskrivning om att ”säkerställa att allas röster värderas […] i synnerhet de från människor och samhällen som annars skulle kunna bli förbisedda eller marginaliserade”.
Den här frågan synliggörs särskilt (eller osynliggörs, i verkligheten) när det gäller ämnet ”kvinnlig bröstvårta” och de som kräver förändring.
I Facebooks riktlinjer för ”Nakna vuxna och sexuell aktivitet” står det:
”Vi förstår att nakenhet kan delas av olika anledningar, bland annat som en form av protest, för att öka medvetenheten om en fråga, eller av pedagogiska eller medicinska skäl. När en sådan avsikt är tydlig tillåter vi innehållet […] Vi tillåter också fotografier av målningar, skulpturer och annan konst som visar nakna figurer…
Lägg inte upp bilder av: […] oskyddade kvinnliga bröstvårtor utom i samband med amning, förlossning och efterförlossning, hälsorelaterade situationer (till exempel efter mastektomi, bröstcancer eller könsbekräftande kirurgi) eller i samband med en protest.”
Utöver dessa uttalade undantag visar Facebooks placering av ”kvinnliga bröstvårtor” i den här kategorin att de anser att en blottad kvinnas bröstvårta är en explicit sexuell handling per automatik, medan en manlig bröstvårta helt enkelt är ”naturlig” och tillåten.
Så vad är det som är så obscent med en kvinnas bröstvårta?
I själva verket är den enda biologiska skillnaden mellan en mans och en kvinnas bröst att det finns körtlar som producerar mjölk. Detta betyder dock inte att män* inte kan producera bröstmjölk – om hormonerna prolaktin eller östrogen produceras i höga nivåer kan de göra det. Män kan ju som bekant till och med få diagnosen bröstcancer.
Resten av bröstet – fettvävnad, kanaler, areola och bröstvårta – finns hos både män och kvinnor, och sexuell stimulering av bröstvårtan är vanligt och populärt hos alla kön.
Med tanke på att det knappt finns biologiska skillnader mellan mäns och kvinnors bröstvårtor, men att kvinnor och män ändå behandlas olika på grund av denna kroppsdel, är det uppenbart att diskrimineringen av kvinnors bröstvårtor inte har något att göra med biologi, utan att göra med Facebooks bedömning av den kvinnokroppen.
Genom att behålla sina riktlinjer som förbjuder kvinnors bröstvårtor, upprätthåller Facebook och Instagram föreställningen att kvinnors kroppar existerar för att sexualiseras. Det finns seriösa risker och konsekvenser av denna censur. Till exempel utsätts konstnärer som använder kroppen för censur, liksom hälsoförespråkare, pedagoger, artister och entreprenörer, helt enkelt för att de använder kvinnokroppen på sina egna villkor och talar med och till sina ”communities”.
2018 publicerade Facebook en artikel om hur de stödjer sina innehållsmoderatorer. I artikeln beskrev de hur de tar hänsyn till kontext och kulturell känslighet när det gäller språk och referenser. Men de påpekar uttryckligen att denna särskilda observans inte behövs när det gäller nakenhet, eftersom deras generella regel ”ingen nakenhet” tillämpas utan kontext eller nyansering.
De konstaterade att: ”Det krävs ofta en lokal person för att förstå den specifika innebörden av ett ord eller det politiska klimatet i vilket ett inlägg delas… [men] nakenhet är vanligtvis mycket lätt att fastställa och kan granskas inom några sekunder.”
Det är alltså mycket lätt att radera ett inlägg på grund av nakenhet, utan att ta hänsyn till ords betydelse och det politiska klimatet, något Facebook verkar göra med stolthet. I detta uttalande medger de att de inte tar någon hänsyn till en bilds avsikt eller sammanhang om den innehåller nakenhet, vilket innebär att även om vissa bilder av en kvinnas bröstvårta uttryckligen är tillåtna i deras riktlinjer, så kommer en kvinnas bröstvårta att censureras oavsett, så länge som den betraktas som nakenhet.
Så låt oss inte luras av deras fejkade oförmåga att lägga till nyanser i sina riktlinjer när det gäller kvinnors bröstvårtor – faktum är att de tidigare har visat sig kapabla till det.
För flera år sedan utsattes Facebook för allt större påtryckningar för att ändra sina riktlinjer så att bilder på amning skulle tillåtas, något som började med ”nurse-in”-protesten 2008. De kommande åren och tack vare allmänhetens protester ändrade Facebook sina riktlinjer upprepade gånger för att slutligen under 2014 tillåta amningsbilder på sin plattform.
I dag censureras amningsbilder sällan och de som ammar ser representationer av sig själva över hela plattformen, och det gör vi också. Enligt amerikanska Center for disease control and prevention (motsvarande svenska Folkhälsomyndigheten) har antalet amerikaner som anser att kvinnor bör ha rätt att amma offentligt ökat från 43 procent till 68 procent mellan 2001 och 2018. I sin rapport från 2011 konstaterar den högste chefen för den allmänna hälsovården att representation är viktig för att minska stigmatiseringen:
”I den amerikanska kulturen har brösten ofta betraktats som sexuella objekt, medan deras vårdande funktion har tonats ner. Även om det är vanligt att fokusera på kvinnobröstens sexualitet i massmedia är visuella bilder av amning sällsynta, och en mamma kanske aldrig har sett en kvinna amma.”
Om Facebook/Instagram kunde börja behandla alla kroppar med lika stor respekt skulle andra aspekter av vårt samhälle kanske börja spegla samma respekt. Den fortsatta censuren på sociala medier hindrar oss från att lära känna våra kroppar och uttrycka vad som gör dem friska, unika men också samtidigt allmängiltiga.
Uteslutandet av nakenhet till varje pris och plattformarnas särskilda intresse av att utesluta kvinnors bröstvårtor har långtgående konsekvenser. Det vidmakthåller idén att kvinnors kroppar är farliga, obscena, sexuella objekt som inte tillhör oss – det hindrar vår kroppsautonomi och ”gaslightar” våra erfarenheter i en av världens största kommunikationskanaler.
Facebooks avsikt är att ”se till att allas röster värderas”, men hörsammar inte våra krav på förändring. Även om Almodóvars affisch censurerades orättvist och en ursäkt offentliggjordes, är det faktiskt vi kvinnor som förtjänar ursäkten.
Emma Shapiro (född 1988) är en amerikansk konstnär och feministisk aktivist som bor i Valencia, Spanien. Hon är grundare av det internationella konstprojektet och rörelsen Exposure Therapy. Hennes verk består av video, kollage, performance konst och fotografi. Hon använder dock i första hand sin egen kropp och bild i sina verk.
*All benämning av kvinnor eller män inkluderar trans- såväl som cis-personer, samt icke-binära som identifieras av andra som kvinnor eller män.
Översättning: Banafshe Hejazi
Läs även:
2021-10-11 | Falsk information på nätet stort problem för flickor
