– Det var mycket fokus på mäns våld mot kvinnor och tuffast kritik fick Sveriges regering för den fortsatta straffriheten för sexualbrott, säger Clara Berglund generalsekreterare för Sveriges kvinnolobby, som följde den sju timmar långa utfrågningen av Sveriges regering i kvinnokommittén fredagen den 22 oktober 2021.

– Det handlar dels om att få fall av sexualbrott anmäls, samma sak gäller anmälningar av våld i nära relationer, det vill säga mörkertalen är stora, dels om att väldigt få anmälningar utreds, att utredningarna håller låg kvalitet och att få leder till utredningar om brott och fällande domar. I dag rör det sig om runt 5 procent av anmälningarna om våldtäkt som leder till fällande domar, säger Berglund.

Sveriges kvinnolobby – en paraplyorganisation för svensk kvinnorörelse – hade tillsammans med sina medlemsorganisationer gjort en egen granskning av tillståndet för kvinnors rättigheter i Sverige inför utfrågningen av regeringen i FN:s kvinnokommitté, och pekar också där ut sexuellt våld som ett växande problem tillsammans med oroande ohälsotal för lågutbildade kvinnor samt en stagnerad utveckling mot ekonomisk jämställdhet mellan män och kvinnor.

Skuggrapport visar brister

I skuggrapporten Kvinnor i Sverige 2021 – en granskning av hur Sverige lever upp till kvinnokonventionen – framkommer att  flickors utsatthet för sexuella trakasserier och övergrepp ökar samt att lågutbildade kvinnors livslängd sjunker och inkomstskillnaderna mellan kvinnor och män är lika stora idag som för 25 år sedan.

Sveriges kvinnolobby och Cedaw-nätverket som tagit fram skuggrapporten inför FN:s tionde granskning av hur Sverige lever upp till konventionen, deltog i ett förmöte med kvinnokommittén inför utfrågningen och riktade då också kritik mot regeringen.

– Vi ser att utvecklingen mot ökad jämställdhet har stannat av på flera områden, och i vissa fall till och med gått bakåt i Sverige, och det har vi framfört till kvinnokommittén, säger Berglund och fortsätter:

– Förutom att alltför få sexualbrottsförövare fälls, måste inkomstgapet slutas mellan könen och så måste vi komma till rätta med den stora hälsoklyftan som framför allt drabbar lågutbildade kvinnor och påverkar både deras yrkesliv och livslängd, säger Berglund.

Ont om konkreta åtgärder

Regeringen framhävde att de har gjort en hel del satsningar inom området mäns våld mot kvinnor sedan kvinnokommitténs rapport skrevs.

– Det stämmer att regeringen har gjort ett antal jättebra satsningar, såsom ett 40-punktsprogram för att bekämpa mäns våld mot kvinnor, efter att rapporten skrevs. Men intrycket överlag var att regeringen under utfrågningen hänvisade till rapporter och kartläggningar utan att egentligen kunna ge så många konkreta exempel på vad som görs för att komma tillrätta med problemen, säger Clara Berglund.

Hon fortsätter:

– Jag upplevde att regeringen även hade svårt att svara på vad den gör för att komma tillrätta med den könssegregerade arbetsmarknaden i Sverige som framför allt drabbar kvinnor negativt i form av sämre arbetsvillkor, lägre löner och höga ohälsotal.

Samma sak gällde frågan om ekonomisk jämställdhet där regeringen bland annat fick frågor om de ekonomiska stödpaket som delats ut i samband med coronapandemin, och vilka som fått del av de pengarna.

Berglund hade gärna sett att kommittén även pressat regeringen på pensionerna och det faktum att många tidigare yrkesverksamma kvinnor knappt kan överleva på sin pension idag. Samt situationen i förlossningsvården eller snarare tillgången till förlossningsvård i hela landet.

Den 15 november väntas kvinnokommittén presentera sina rekommendationer till regeringen.

FAKTA/Kvinnokonventionen

Konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (Cedaw), är en av FN:s konventioner om de mänskliga rättigheterna. Den antogs av FN:s generalförsamling 1979 och över 90 procent av FN:s medlemsstater har förbundit sig att följa den. Genom att Sverige har ratificerat konventionen har regeringen förpliktigat sig att garantera att kvinnor har samma rättigheter som män.

Länder som ratificerat kvinnokonventionen är skyldiga att vart fjärde år rapportera till kvinnokommittén som granskar hur arbetet för att leva upp till konventionens artiklar fortskrider. Brott mot konventionen kan anmälas och sanktioneras.

Sammanfattning av kvinnokommitténs utfrågning.

Källor: Sveriges kvinnolobby, regeringen och jamstall.nu

Läs även:

2021-10-22 | Så vill Märta Stenevi bekämpa mäns våld mot kvinnor

2021-09-21 | ”Myrsteg i jämställd riktning”

2021-09-17 | Ny kampanj för jämställda pensioner

2021-06-18 | 40 åtgärder för att stoppa mäns våld väcker förväntningar