– Utgångspunkten vid en internationell adoption är barnets bästa och barnets rättigheter. Staten måste så långt som möjligt garantera att varje adoption sker på ett lagligt och etiskt sätt och att barnets bästa och rättssäkerheten säkerställs i varje del av adoptionsprocessen, sade socialminister Lena Hallengren i samband med pressträffen där utredaren, professor Anna Singer, presenterades.

Syftet med Singers uppdrag är att klargöra förekomsten av eventuella oegentligheter inom Sveriges internationella adoptionsverksamhet och hur regeringen, berörda statliga myndigheter, kommuner, auktoriserade sammanslutningar, ideella organisationer och andra privata aktörer agerat och förhållit sig till eventuella oegentligheter utifrån respektive aktörs ansvar och roll.

Regeringen vill att lärdomarna ska ge vägledning för utvecklingen framåt av Sveriges internationella adoptionsverksamhet.

”Adopterades olika erfarenheter av adoptionen kan påverka dem genom livet och dess olika skeden. Olika livshändelser kan därför medföra att adopterade är i behov av anpassat adoptionsspecifikt stöd. Utredningen ska utreda behov av adoptionsspecifikt stöd och föreslå vilka hjälp- och stödinsatser som bör erbjudas”, skriver regeringen.

Välkommen utredning

Transnationellt adopterades riksorganisation (Tar) skriver i en kommentar att de ”välkomnar utredningen” och riktar ett tack till de många aktivister som engagerat sig i adoptionsfrågan de senaste åren och arbetat för att en utredning skulle tillsättas. Tar bildades sommaren 2020 för att synliggöra och mobilisera kring transnationellt adopterades rättigheter och behov.

”TARs önskan, vilken framkommer i vårt skuggdirektiv som Hallengren fått del av, är att den utredning som skall utföras görs utifrån såväl ett barnperspektiv som ett livscykelperspektiv och genomgående beaktar de inblandades mänskliga rättigheter samt myndigheternas arbete med rättssäkerheten.”

TAR vänder sig mot att utredningsuppdraget sätter stort fokus på psykosocialt stöd till adopterade och hade velat se tydligare direktiv kring adopterades rätt till kännedom om sitt ursprung. ”Varför har vi inte ens rätt till våra egna adoptionshandlingar? Vad ska vi göra med allt DNA-testande som idag inte är rättssäkert?”

Kräver mer än psykosocialt stöd

Under presskonferensen nämndes ursprungsländerna Kina och Chile flera gånger. Länderna har dominerat medierapporteringen i samband med de senaste avslöjandena om oegentligheter inom den internationella adoptionsverksamheten. Indien och Korea är två andra exempel på länder som lämnat många barn för adoption.

Tar uppfattar inte att juridisk och ekonomisk hjälp kommer att ses över. Något som organisationen hade önskat utifrån de adopterades behov och så även argumenterar för i ett skuggdirektiv.

Utredningen är satt att granska den svenska hanteringen av adoptioner sedan 1950-talet, men kommer också behöva granska adoptionsförfarandet i barnens ursprungsländer. De ursprungliga föräldrarna kommer dock inte ingå i utredningen. Det finns heller ingen avsikt att bistå den pågående brottsutredningen i Chile om bortförande av barn och oegentligheter inom adoption.


Tar menar att om det visar sig att det har förekommit oegentligheter i samband med transnationella adoptioner är det viktigt att det görs aktiva åtgärder för att erkänna och ta ansvar för de brottsliga konsekvenser som även har drabbat förstafamiljerna.

Organisationen menar att utredaren Anna Singer, som är professor i civilrätt med fokus på familjerätt, vid Uppsala universitets juridiska fakultet, saknar kompetens när det gäller internationellt perspektiv och brott mot mänskliga rättigheter och vill se att en person med den kompetensen kopplas till utredningen.

Utredningen ska vara klar den 7 november 2023.

Läs även:

2021-09-22 | Adoption var aldrig ett alternativ

Tidigare rapportering i Feministiskt perspektiv:

2020-08-25 | Transnationellt adopterade organiserar gemensam plattform

2020-01-21 | Signalpolitik när regeringen bekräftar adopterades behov

2019-05-25 | 50-årig hjältesaga i gungning

2018-02-13 | Starkt motstånd mot adopterades krav på rättigheter