När den här artikeln skrivs har nästan 94 procent av rösterna räknats och José Antonio Kast fått 28 procent av rösterna, medan Gabriel Boric fått drygt 25 procent. Den jämna utgången mellan två kandidater som representerar motstående visioner för Chile visar på djup splittring i befolkningen.

Endast 151 000 rösterna skiljer de två segrande kandidaterna i första omgången från varandra. Valdeltagandet var så lågt som 47 procent. Kristdemokraternas Yasna Provoste och den moderata högerkandidaten Sebastián Sichel fick tillsammans runt 25 procent och erkände sig omedelbart besegrade.

Ultrakonservativa Kast har inför valet satsat på hård retorik kring säkerhet och kampen narkotikahandeln och “terrorism”. Vänsterkandidaten Boric vände sig direkt till Kants väljare i sitt tal i samband med att de officiella siffrorna kom från rösträkningen när han sade

– Alla ni som fruktar brottsligheten ska veta att vi kommer att stå på er sida, vi kommer vara obarmhärtiga mot narkotikanätverken.

Detta medan Kant anklagade Boric för att stödja narkotikanätverk och terrorister.

Rädslans taktik

Ericka Ñanco mapuchekvinna, feminist och vänsterkandidat till parlamentet sade innan valet att Kant fått draghjälp av den sittande presidenten Sebastián Piñera, som gått hårt åt särskilt urfolket.

Mapucherna för en historisk kamp mot multinationella företags aggressiva utvinning av naturresurser på urfolksterritorium. Piñera har kallat urfolksaktivister för terrorister och utmålat dem som kriminella.

– Ytterhögerns taktik är att skapa ett rädslans och osäkerhetens klimat, framför allt genom att måla upp en bild av att urfolket är kriminella och terrorister, vilket ger dem argument för att militarisera mapucheregionen Araucanía, för att skydda företagens intressen. Det handlar om pengar, säger Ericka Ñanco.

Inför valet hade president Piñera utlyst undantagstillstånd på urfolksterritorium i Chile, vilket innebar militarisering av ett område där regeringen sedan tidigare är i konflikt med landets största urfolksgrupp mapuche. Mapucheledare svarade med att mana till motstånd och självförsvar efter att två personer hade skjutits ihjäl av militär.

Mapuchefolket i Araucanía i södra Chile gör anspråk på marker som de har bebott i århundraden, men som nu till största delen ägs av stora multinationella jordbruks- och skogsbruksföretag.

Ensidig rapportering

Regeringen menar att de måste bevaka området på grund av hög närvaro av kriminella organisationer, narkotikahandel och terrorismverksamhet. Men mapucheledaren Jaime Huenchullan säger att det handlar om att staten går de multinationella företages ärenden för att skydda deras skogsskövling och vattenkraftdrift i mapucheområdet.

– Den aktuella situationen är mycket känslig, sade han på telefon ifrån bergen där han höll sig gömd ett par veckor innan valet.

– Det är tungt beväpnad polis och militär i området. Vi håller vakt dygnet runt samtidigt som vi organiserar motståndet och gör oss redo för att försvara oss, sade han vidare och tillade:

– Men vi har inte för avsikt att invadera några byar eller störa lokalbefolkningen.

Huenchullan säger att mapuchefolket är vana vid rasism, förtryck och förföljelse. Själv har han varit fängslad flera gånger.

– Staten, företagen, polis och militär och den dömande makten är på samma sida i det här och de får draghjälp av media, som ensidigt rapporterar politikernas version.

Hopp om förändring

Ericka Ñanco menar att militariseringen innebär ett extremt våldsamt klimat för kvinnorna på urfolksterritorium.

– Förutom att förhålla oss till våld inom hemmets väggar, våld från majoritetsbefokningen måste vi även förhålla oss till att övervakas av polis och militär, som borde vara de som skyddar oss, säger hon.

Förra året hölls en folkomröstning om att skriva om konstitutionen som härstammar från Pinochetdiktaturen på 1970-talet. Omröstningen var ett konkret resultat av sociala protester mot den ökande ojämlikheten i det chilenska samhället som bröt ut år 2019.

Arbetet med att skriva den nya konstitution har nyligen inletts. Ordförande för den konstituerande processen är mapuchekvinnan Elisa Loncón. Och syftet är att skriva en mer inkluderande konstitution där alla landets urfolksgrupper erkänns.

– Vi hoppas så klart att det ska komma att innebära mer demokrati och större jämlikhet. Vi vill att urfolkens rättigheter respekteras och att naturresurserna fördelas mer rättvist. Som det är nu bor vi i ett av områdena med mest naturresurser, men får inte själva del av dem, utan vinsterna hamnar i händer på ett fåtal. Vi hoppas att vi i framtiden ska få ha våra landområden fredade från ekonomiska intressen, säger Ericka Ñanco.

Överraskande resultat

Francisco Contreras, Latinamerikakännare, menar att det är delvis överraskande att extremhögern gick segrande ur första omgången. Många undrar också hur det är möjligt att Pinochets kandidat kunde gå segrande ur valet efter de sociala protester som ägde rum 2019. Contreras ser två förklaringar:

– Många av dem som deltog i den folkliga revolten gick inte till valurnorna på söndagen. I exempelvis de fattiga kommunerna i Santiago, i La Pintana röstade 39 procent och i Puente Alto, 44 procent. Medan i de rika kommunerna som Vitacura, 53 procent, och Las Condes, 60 procent, röstade medel- och överklassen massivt, säger Contreras och tillägger:

– Dessutom lyckades Kast med den hårda retoriken och skrämselpropagandan kring ”invandringskrisen” i områden i norr och och militariseringen och konfrontationerna i Mapucheterritorierna i södra Chile.

Kast vann stort i södra Chile där konflikterna pågår. I Araucania-regionen röstade 42 procent på Kast, och men också områden med stor invandring i norra Chile, till exempel 31 procent i staden Iquique.

Läs även:

2021-05-28 | Drömmen som blev verklighet – ny grundlag på gång i Chile

2021-05-28 | Mödrarnas budskap: ”Hit men inte längre”

Ur Feministiskt perspektivs arkiv:

Chile vaknade – exilens döttrar bildar feministisk förening

Rapport inifrån den historiska kvinnomanifestationen i Chile