Nyheter

Protester mot rasism gör skillnad och räddar liv

Protester inriktade på en specifik lokal fråga eller händelse har störst effekt enligt ny studie.

Lokala aktioner mot polisvåld i USA ledde till att färre svarta och latinamerikaner dödades. Det är ett av exemplen på hur sociala rörelsers protester påverkar politiken i en ny studie av sociologiprofessorn Susan Olzak som omfattar tre decennier och 170 städer.

Det är omfattningen och metoden som gör att Susan Olzak, sociologiprofessor vid Stanford-universitetet i Kalifornien, nu med stor säkerhet kan säga att mobilisering och protester får effekt. Dagens arena rapporterar om nya studien Does protest against police violence matter? Evidence from U S cities, 1980-2018., publicerad i senaste numret av American sociological review.

Olzak har undersökt om medborgarprotester mot polisvåld, inklusive de senaste årens Black lives matter-protester, har någon effekt på antalet som dör vid polisingripanden. Studien undersöker också kopplingen mellan antalet protester och tillsättandet av så kallade medborgarnämnder (Civilian review boards) för tillsyn över polisen.

”Resultaten visar att protester mot polisbrutalitet påverkar städerna så att de inrättar medborgerliga tillsynsnämnder och även att dessa protester på ett signifikant sätt minskar antalet dödsfall för svarta och latinos (men inte för vita)”, skriver Susan Olzak till Dagens arena och betonar att sambandet är logiskt:

”Protester signalerar vilket stöd rörelsen har, de sprider en medvetenhet om att en fråga är ett socialt problem och de stärker grupper som nyligen börjat agera politiskt.”

Den känsla av sammanhållning som skapas sätter press på lokala eliter att agera. När det gäller medborgarnämnder var effekten av lokala protester häpnadsväckande stor. Olzak undersökte 160 städer som 1990 inte hade någon sådan nämnd. I städer där minst en manifestation hållits ökade sannolikheten för införandet av en medborgarnämnd med 82 procent.

Både vad gäller minskat dödligt våld mot svarta och latinamerikaner, och tillsättandet av medborgarnämnder var effekterna som störst när protesterna riktade in sig på en specifik lokal fråga eller händelse. Däremot påverkade etablerandet av en medborgarnämnd i en stad inte antalet dödsfall till följd av polisvåld.

Betydelsen av det lokala framkommer inte i tidigare forskning om USA:s nationella feministiska, gröna och civilrättsliga rörelser, vilket enligt Olzak kan bero på att jämförelser av geografiskt fokus för protesterna tidigare förbisetts.

Läs även:

2022-01-04 | Unga kvinnor gav segern till vänstern i Chile

2021-12-03 | Färre kvinnor på gatan med feministisk politik i Barcelona