Regeringen prioriterar nationella minoriteter och minoritetsspråken genom att satsa 90 miljoner kronor under en treårsperiod. Det är den största satsningen sedan 2010, och innebär ett välkommet tillskott till bland annat språkverksamhet och nationella minoriteters organisering.
I Sverige finns fem nationella minoriteter vars språk sedan 2009 har en särskilt skyddad ställning. Dessa är finska, meänkieli, samiska, romani chib och jiddish, vilka därmed är mer skyddade än andra minoritetsspråk.
Regeringens satsning innebär att Institutet för språk och folkminnen får i uppdrag att under 2022–2024 ansvara för språkcentrum för de nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli och romani chib. Samtidigt som Samiskt språkcentrum vid Sametinget förstärks.
Alla samiska språk är klassade som hotade språk enligt FN-organet Unesco. Ett språk är hotat när talarna försvinner eller övergår till att tala ett annat språk, vanligtvis ett större språk som används av en mäktigare grupp. Allvarligt hotade idag är lule- och sydsamiska.
– Det är viktigt att vi arbetar för att bevara de nationella minoritetsspråken. Därför är det mycket glädjande att regeringen beslutat om denna satsning som innebär att minoritetsspråken får stärkta förutsättningar och att det finns resurser till konkret revitaliseringsarbete för att bevara de nationella minoritetsspråken, sade kulturminister Jeanette Gustafsdotter i ett pressmeddelande i december.
Satsningen på de nationella minoritetsspråken syftar till att bygga upp och utveckla handlingsprogram samt språkcentrum för revitaliseringen av finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Patricia Fjellgren som är samisk kurs- och aktivitetssamordnare på Östersunds kommun, språkaktivist och tidigare anställd på Samiskt språkcentrum, säger att det är glädjande att det satsas på minoritetsspråken.
– Språkcentrum är viktiga för att på ett organisatoriskt sätt arbeta med revitalisering av språk som riskerar att försvinna. Framför allt handlar det om metodutveckling, säger Fjellgren.
– Överhuvudtaget krävs det stora satsningar på att rädda språk som det under en lång historisk process satsats på för att radera, säger hon.
– Jag tänker på nomadskolorna och kyrkans roll i försöken att radera ut de fem samiska språken, på svensk sida av Sapmi.
I stort ska pengarna skapa förutsättningar för att genomföra politik som gynnar de nationella minoriteterna. Det handlar om förstärkt samordning, utveckling och uppföljning av minoritetspolitiken.
En viktig del är också att det finns med pengar för att stödja de nationella minoriteternas organisering.
Läs även:
2021-11-12 | Ny bok vill ge en sannare bild av samer och Sápmi
