Sedan januari har minst fem unga afghanska kvinnorättsaktivister försvunnit spårlöst. På onsdagen och torsdagen greps ytterligare två och fördes till hemlig ort. Amnesty, FN och EU-länder har gjort officiella fördömanden, medan talibanstyret förnekar sin roll i det som pågår.
Uppdatering 12 feb: På fredagen rapporterade afghanska dagstidningar att en av de gripna aktivisterna, Parvaneh Ebrahim Khalil, släppts fri. Det finns obekräftade uppgifter om frigivning av ytterligare två av de fängslade och försvunna aktivisterna redan idag på lördagen. Men deras familjer har inte bekräftat uppgifterna.
Allt fler kvinnor grips under våldsamma omständigheter i Afghanistan och försvinner därefter spårlöst. Några fall i Kabul har fått internationellt uppmärksamhet. Men mörkertalet är enligt kvinnorättsaktivister större i andra städer. Afghanska aktivister och internationella människorättsorganisationer ställer talibanerna till svars, medan talibanernas officiella talespersoner dementerar uppgifterna.
På tisdagen mötte Mette Knudsen, representant för FN:s stödmission i Afghanistan (Unama) taliban-borgmästaren i Kabul och uttryckte, återigen, FN:s oro över godtyckliga gripanden och kidnappningar av kvinnorättsaktivisterna. Detta sedan ytterligare två kvinnorättsaktivister gripits den 9 och 10 februari i Kabul. Mercel Ayar, journalist, och Zahra Mohammadi, tandläkare, greps i sina hem och fördes till okänt fängelse eller hemligt häkte.
Kämpar för rättvisa och frihet
Sedan januari i år har, utöver dem, minst fem unga kvinnor och tre systrar till en av dem försvunnit spårlöst efter att ha rövats bort från sina hem.
Shokofeh Pariani är syster till kvinnorättsaktivisten och läkaren Tamana Pariani, som försvann med tre av deras systrar. Hon säger till BBC att varje gång Pariani, deltog i någon demonstration eller intervjuades i media, drabbades hon av enormt mycket hat och hot. Vidare säger hon att ”en gång efter att hon intervjuats i Tolo-news, hittade vi ett hotbrev klistrat på vår port. Det lydde: ni är avfällingar, ni respekterar inte hijaben, ni kommer att elimineras…”.
De kidnappade systrarnas far säger till medierna att han är mycket stolt över sina modiga döttrar som kämpar för rättvisa och frihet. Han har beskrivit gripandet den 19 januari: ”tjugo beväpnade män kom, tio av dem omringade byggnaden, de andra tio gick upp och tog Tamana och hennes systrar med sig…”.
Vidare berättar fadern angående att de beväpnade styrkorna även tog familjens tre små döttrar att ”…nu när jag går runt och kräver svar, säger de (talibanerna, myndigheterna) att det inte var de som tog mina döttrar”.
Kontraproduktivt Norge-möte
Dagstidningen Etelaat-Roz skriver: ”Under mer än fem månader av protester för rätten till arbete, utbildning och välfärd, har Kabul och andra städer runt om i landet drabbats av oro och nedtystande. Ett antal kvinnorättsaktivister anser att dialogmötet med talibanerna i Norge inte lett till några som helst förbättringar. Tvärtom har det försämrat situationen för motståndarna”.
En dag innan Zahra Mohammadi greps i sitt hem den 10 februari i Kabul sade hon till Etelaate-Roz att talibanerna försöker sprida rädsla för att stoppa kvinnornas gatuprotester.
De flesta kvinnorättsaktivisterna fruktar att lämna sina hem, många byter bostad och bor hos anhöriga. Några av kvinnorättaktivisterna har sagt till medierna, eller skrivit i sina sociala medier, att talibanerna spridit deras bilder i staden, i deras bostadsområden och bland annat till taxiförarna för att kunna hitta och gripa dem.
Razieh Bromand säger till Etelaat-Roz att: ”Vi har inga som helst uppgifter om de gripna och på grund av det rådande läget i landet har vi inga möjligheter att kräva rättvisa. Därför ber vi människorättsaktivister i världen att inte glömma våra gripna kvinnor och genom påtryckningar på talibanerna kräva deras omedelbara frigivning.”
Internationella fördömanden
Amnesty international, FN och några EU-länder, bland dem Tyskland, har officiellt fördömt talibanerna för arresteringarna av kvinnorättsaktivister och journalister. Talibanerna förnekar sin roll i försvinnandena och lovar att de ska ”hitta” de försvunna kvinnorättsaktivisterna.
FN:s generalsekreterare António Guterres har uttryckt sin oro och uppmanat talibanerna att frige alla arresterade och försvinna kvinnorättsaktivisterna.
Enligt Reportrar utan gränser har minst 50 journalister och mediepersonal gripits sedan talibanernas maktövertagande. Ofta har gripanden skett under våldsamma förhållanden och riktats mest mot de journalister som bevakat kvinnornas protester.
Journalister hotas till livet och varnas genom direkta meddelande från talibanernas säkerhetstjänst när de publicerar reportage som inte gynnar talibanerna. Ansvariga utgivare och redaktörer kallas till säkerhetstjänsten och varnas om oönskade bevakning och förbjudna samtalsämnen.
På tisdagen skrev dagstidningen 8am att samtliga civilsamhällets aktiviteter blivit förbjudna i provinsen Kandahar enligt ett ny dekret från talibanerna i Kabul. Lokala myndigheter har sagt till tidningen att förbudet inkluderar allt från idrott till utbildning och informationsspridning.
