Statsvetarprofessor Charlotte Wagnsson presenterar resultaten i en artikel i den vetenskapliga tidskriften Information, communication and society.

– RT och Sputnik är de viktigaste kanalerna för spridandet av rysk statsunderstödd informationspåverkan, eller propaganda. Bland de som konsumerar nyheter från dessa kanaler är män och yngre personer klart överrepresenterade, säger Wagnsson i ett pressmeddelande.

3 033 svenskar mellan 18 och 89 år besvarade enkätundersökningen, som genomfördes i november 2020. Män är överrepresenterade i alla åldersgrupper, främst bland svarande som är 18-29 år. I åldersgruppen som helhet tar 13 procent del av de statsstödda ryska kanalerna totalt, varav 20,6 procent av männen.

De som tar del av propagandan är mer skeptiska än andra till alla typer av medier och journalistik och har lägre tillit till svenska politiker och statliga institutioner än andra. Läsarna av Sputnik och RT sticker ut även när det gäller partitillhörighet.

– Framförallt är anhängare till icke-parlamentariska partier samt Sverigedemokraterna tydligt överrepresenterade bland läsarna, medan anhängare till Moderaterna och Socialdemokraterna är underrepresenterade, säger Charlotte Wagnsson.

I studien undersöks också i vilken utsträckning svenskar sprider och håller med om innehållet i rysk informationspåverkan.

– Det kanske mest intressanta resultatet är att RT/Sputnik-konsumenter i något högre grad än icke-konsumenter håller med om innehållet i rapporteringen. Det här gäller många politiska värderingar, från feminism och hbtq-frågor till synen på Ryssland och frågor om nationell säkerhet, konstaterar Wagnsson.

Totalt var det sju procent av de tillfrågade som alls tar del av nyheter från RT eller Sputnik, och av dessa två procent varje månad eller vecka och fem procent ”ibland”. Dessa mediekonsumenter är mer benägna än andra att sprida alla typer av nyheter, och diskutera dem i verkliga livet, vilket dock inte gäller nyheter från traditionella svenska medier. Fler RT-/Sputnik-läsare än andra medger att de sprider nyheter utan att veta ursprunget, även när de misstänker att innehållet inte är sant.

Samtidigt menar Charlotte Wagnsson att risken för skadlig informationspåverkan, ”malign information influence (MII)”, inte ska överskattas.

– Människor tenderar att föredra information som bekräftar tidigare åsikter, så kallad konfirmationsbias, vilket begränsar möjligheten för attitydförändringar.

Samtidigt är publiken inte immun, enligt Wagnsson. Och de som konsumerar skadlig informationspåverkan kan vara användbara som ”spridare” i försök att polarisera samhällen, underminera demokrati och urholka nationella säkerhetsintressen. Enligt tidigare forskning har Sverige använts som ett avskräckande exempel av Ryssland, med målet att sporra högerextrema, antiliberala och främlingsfientliga känslor.

Den 2 mars fattade EU:s ministerråd beslut om att avbryta sändningar av RT och Sputnik som görs i eller som är riktade mot EU ”tills angreppet mot Ukraina har upphört, och tills Ryska federationen och de mediekanaler som är knutna till den upphör med att bedriva desinformation och informationsmanipulering riktad mot EU och dess medlemsländer”.

Läs även: 

2022-02-24 | Putins trollfabriker del av illegala krigföringen