I forskningsprojektet Könad hållbarhet skiftas fokus från manligt kodade tekniklösningar på klimatkrisen till en systemförändring med ekofeministiska förtecken.
Samhället domineras i dag av en ekomodern syn på hållbarhet. Med teknikens hjälp ska miljöpåverkan minska samtidigt som vi ska kunna fortsätta leva ungefär som förut.
I forskningsprojektet Könad hållbarhet vill forskarna synliggöra våra normer och bana väg för andra sätt att se på hållbarhet. I stället för teknik handlar det om systemförändring och fokus på relationer och lagstiftning. Camilla Andersson är arkitekt och en av forskarna i projektet
– Teknik är en traditionellt manlig sfär. Att bygga sociala relationer och odla tillsammans är kvinnligt kodat. Det finns en hierarki i detta, att det som verkligen gör skillnad är de tekniska lösningarna, säger hon.
Forskningsprojektet utgår från bostaden som en plats för omställning. I och runt hemmet kan det traditionella sättet att använda energi och resurser utmanas och förändras. Ett samtalsmaterial för boendeföreningar har tagits fram eftersom föreningarna ses som en arena för samarbete kring de förändringar som behöver göras.
– I dag har vi ett individualiserat samhälle, där omställningen trycks ner till individnivå. Vi ska konsumera oss ur krisen. Föreningsformen är ett sätt att flytta fokus från individuell konsumtion till att man kan gå ihop och göra skillnad tillsammans, säger Camilla Andersson.
För att synliggöra rådande normer och visa på möjliga alternativ för framtiden har forskarna använt sig av design.
– Vi har jobbat med en normkritisk fas där vi har synliggjort rådande normer genom fysiska produkter. I nästa fas har vi jobbat med spekulativ design som pekar framåt. Design är något som vi läser in som en del av våra vardagsliv och det gör resultaten mer tillgängliga utanför akademiska kretsar, säger Andersson.
Ett exempel på normkritisk design är ett ”återvinningsbälte” med olika fack där den miljömedvetne konsumenten kan dela upp sitt avfall i fraktioner direkt på kroppen. Produkten synliggör den individcentrerade synen på hållbarhet och förenklade lösningar på en komplex problematik.
I den spekulativa designen illustreras dilemman som uppstår vid en omställning när olika intressen ställs mot varandra. Ett exempel är ”Logen”, ett fiktivt koncept för omdistribuering av yta inom bostadsrättsföreningar, som ska verka för inkludering även bortom föreningens gränser. Den här sortens dilemman ligger också till grund för samtalsmaterialet som tagits fram för boendeföreningar.
– I den spekulativa fasen har vi försökt synliggöra den ekofeministiska synen på allting som sammankopplat. Inte bara människor i bostaden utan även biotopen och det sociala sammanhanget som bostaden ligger i, säger Camilla Andersson.
Fakta/Forskningsprojektet Könad hållbarhet
Tidsperiod: 2019 – 2022
Projektägare: KTH
Samarbetspartners: Chalmers tekniska högskola, IVL Svenska Miljöinstitutet, Sveriges lantbruksuniversitet
Projektledare (föräldraledig): Pernilla Hagbert
Ställföreträdande projektledare: Camilla Andersson
Framtaget material: Verktyg för gemensam omställning: Mot ett paradigmskifte för hållbarhet i boendet – Design för energieffektiv vardag
Läs även:
2022-01-28 | Därför missar riskkapitalister kvinnors företagarpotential
2022-01-21 | Klimatneutralt hus satte ojämställd byggbransch på prov
