Det var på torsdagskvällen som Etiopiens regering sade att de hade för avsikt att införa en humanitär vapenvila för att mathjälp ska kunna nå fram till de människor som levt i en krigszon det senaste ett och ett halvt året. Sedan december förra året har ingen mat nått fram.

Den regionala regeringen i Tigrayregionen tillsammans med sina allierade milisgrupper gjorde också ett uttalande och sade att de ansluter sig till vapenstilleståndet omedelbart om den humanitära hjälpen ordnas fram snabbt och effektivt.

FN och andra hjälporganisationer har tagit emot beskedet försiktigt positivt. Men ser inte att slutet på den ännu mycket våldsamma väpnade konflikten, som pågår sedan i november 2020 då Etiopiens federala regering attackerade Tigrayregionen i norr, är i sikte.

Etiopiens regering har tidigare kritiserats av FN för att inte tillåta humanitär hjälp att komma fram till människorna. Nu tog regeringen initiativet till eldupphöret på grund av de många miljontals människor som flyr till grannregionerna och grannländerna för att överleva striderna och för att undvika att svälta ihjäl.

Enligt FN handlar det om nio miljoner människor som riskerar svält. Det råder också torka i området. Tre fjärdedelar av befolkningen i Tigray beskrevs av FN i en lägesrapport från tidigare i mars ”använda sig av extrema handlingsstrategier för att överleva”. Varningar för folkmord har upprepats många gånger det senaste året.

Gezahegn Gegrehana som är landchef för hjälporganisationen Oxfam i Etiopien sade att han hoppas att alla inblandade parter tar det här tillfället i akt för att trappa ner konflikten samtidigt som de obehindrat låter hjälpen komma fram.

Som Fempers nyheter tidigare rapporterat visar dokumentation att alla inblandade parter i den förödande Tigraykonflikten, i olika grad, har begått brott mot internationella mänskliga rättigheter och humanitär rätt och i vissa fall även krigsbrott och brott mot mänskligheten.

– Tigraykonflikten har präglats av extrem brutalitet. Allvaret i de kränkningar och övergrepp vi har dokumenterat understryker behovet av att hålla förövarna på alla sidor ansvariga, har Michelle Bachelet, FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter sagt.

Den väpnade konflikten inbegriper TPLF:s militära gren på ena sidan, och de federala regeringsstyrkorna med stöd av regionala styrkor från bland andra delstaten Amhara, samt eritreanska trupper på den andra sidan. Utöver konventionella styrkor mobiliseras etnonationalistiska miliser som stöd på båda sidor.

Läget för civila är extremt utsatt med massmord, systematiskt sexuellt våld, svält och eskalerande etniska spänningar. Konflikten i Tigray har dessutom aktiverat konflikter på flera andra håll i landet och försämrat Etiopiens relationer med exempelvis Sudan och Egypten.

FAKTA/Tigraykonflikten

I november 2020 övergick spänningen mellan Etiopiens federala regering och Tigray people’s liberation front (TPLF), i väpnad konflikt. Konflikten handlar i grund och botten om maktfördelning, Etiopiens politiska system, och konkurrerande anspråk på territorium. Två politiska skiften har bidragit till den pågående konflikten. Det första var inrikespolitiskt och innebar att TPLF, partiet som styrde Etiopien under 27 år, förlorade regeringsmakten 2018. Därpå följde ett utrikespolitiskt skifte i och med att Etiopiens premiärminister Abiy Ahmed slöt fred med Eritrea senare samma år.