I skuggan av krigsbrotten i Ukraina fortsätter den tysta pandemi som tvingar kvinnor och barn att leva gömda i fredstid medan förövarna går fria. Det vill Märta Stenevi (MP) ändra på. Vid en pressträff på tisdagen lanserade hon en rad nya förslag inför valet för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor.
– Mäns våld mot kvinnor måste bli en valfråga, säger Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi och hänvisar till två uppmärksammade rapporter från Jämställdhetsmyndigheten nyligen presenterat.
Rapporten Uppgifter om våld är inget undantag avslöjar hur domstolar bortser från uppgifter om våld i vårdnadsmål, och Skyddade personuppgifter oskyddade personer visar på den ohållbara situationen för tusentals kvinnor och barn som lever med skyddade personuppgifter i Sverige idag.
– Barns rätt till en trygg uppväxt fri från våld prioriteras lägre än mäns föräldrarätt. Kvinnor som utsatts för grovt våld och kränkningar tvingas leva begränsade med stora konsekvenser för ekonomi och hälsa, de är brottsoffer men lever i praktiken frihetsberövade.
Så sammanfattar den tidigare jämställdhetministern Märta Stenevi (MP) bilden av läget som gömda kvinnor vittnat om i åratal. Efter samtyckeslag och barnkonventionens införlivande i svensk lagstiftning vill hon nu se ett skifte i synen på våldsutsatta kvinnor:
– Det är förövaren som ska begränsas inte brottsoffret.
En dörr ut ur våldet
Hon konstaterar att det mesta dödliga våldet kommer när en kvinna signalerat att hon vill lämna destruktivt förhållande.
– Kvinnojournera gör ett livsviktigt arbete runt om i landet varje dag och är i många fall de utsatta kvinnornas enda trygghet. Där har samhället brustit har de varit skillnaden mellan liv och död. Det är hög tid att samhället stärker sitt arbete och gör gemensam sak med kvinnojourerna för att rädda liv.
MP föreslår nu att varje kommun åläggs att säkerställa att en kvinna som lämnar en våldsam relation ges ”en samlad ingång till samhällets stöd, en dörr ut ur våldet”.
– En kvinna i akut kris ska inte behöva hantera en rad myndighetskontakter för att få rätt hjälp, betonar Stenevi, som också vill se en omedelbar riskbedömning av kvinnans och barnens situation, omedelbar kontakt med vården för krisstöd och ett nära samarbete med kvinnojourer och civilsamhälle för det akuta stödet till kvinnan:
– Vi vet att det finns goda exempel, men detta måste säkerställas överallt. När en våldsutsatt kvinna väljer att lämna ska samhället skydda henne, hon ska aldrig behöva stå ensam.
Gemensam sak med jourerna
I regeringsställning har MP varit med och tagit fram en rad åtgärder inom ramen för den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. En del har genomförts, annat är på gång. Bland annat handlar det om barnfridsbrottet, skärpta straff vid brott mot kontaktförbud särskilda och satsningar för att stärka polisens utredningar.
Jämställdhetsmyndighetens rapporter visar dock att det trots lagstiftning saknas kunskap och systematik i utredningar, domar och riskbedömningar, samtidigt som barn inte blir inte hörda.
– Vi måste använda den lagstiftning som finns för att skydda våldsutsatta, säger Märta Stenevi.
Fotboja, som numera får både som påföljd och i förebyggande syfte, måste den våldsutsatta ansöka om och används i för låg utsträckning enligt Stenevi.
– Vi vill att man i samband med riskbedömningar vid uppbrott oftare tar ställning direkt till om ansökan om kontaktförbud med fotboja ska göras så att fler kvinnor kan leva friare, säger hon.
Mer begränsningar för förövaren
Under MP:s tid i regeringen utreddes även om kontaktförbud skulle kunna gälla större geografiska områden, såsom kommuner. Enligt såväl utredaren som regeringen finns skäl som talar emot, men nu gör MP en annan bedömning.
– En våldsutsatt kvinna ska inte ha husarrest i ett kvarter eller en stadsdel medan förövaren rör sig fritt i området.
Därtill vill Märta Stenevi att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning, som så sent som i januari höjdes från nio månader till ett år, ska höjas till
till två år.
– Med det krävs omedelbar häktning och misstänktas möjlighet att begå nya brott i väntan på rättegång begränsas. Det ska inte vara brottsoffren som tvingas göma sig. Det ska vara förövaren som begränsas.
Stenevi betonar att det behöver bli ”glasklart för alla som kommer i kontakt med skyddade uppgifter hur dessa ska hanteras”. Genom nationella riktlinjer vill MP se till att våldsutsatta garanteras samma stöd och trygghet oavsett var i landet befinner sig.
Partiet vill även utreda möjligheterna att utveckla den digitala servicen, samt att bevilja de som lever med skyddade personuppgifter en ny identitet. Märta Stenevi påpekar att inte en enda av kvinnorna som lever gömda, och som medverkade i Jämställdhetsmyndighetens rapport, har fått fingerade uppgifter.
Trots att kvinnornas uppgifter röjts flera gånger och de velat ha en ny identitet, har de blivit avrådda eller fått veta att ”bara kvinnor som förföljs av kriminella gäng kan få fingerade personuppgifter”.
– Mäns våld mot kvinnor ska tas på lika stort allvar som mäns våld mot män, framhåller Stenevi.
Stopp för ekonomiskt våld
Hon slår vidare fast att myndigheterna kunna tillhandahålla ett uthålligt och långsiktigt stöd där skyddade uppgifter inte röjs. Detta inte minst för att ge utrymme till återhämtning, vård för fysiska skador och vård för trauman. Men som det är nu övergår det fysiska och psykiska våldet ofta i ett ekonomiskt eftervåld, med förövare som vägrar bodelning, inte betalar skulder, tömmer gemensamma bankkonton eller tar lån i brottsoffrets namn.
Därför vill MP inkludera ekonomiskt våld som en egen form av våld i den nationella strategin för att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor. MP föreslår ett ekonomiskt stöd för att täcka de stora kostnader som är förknippade med ett liv som gömd eller som uppstår på grund av det ekonomiska våldet, och en utredning för att utreda behoven. Finansieringen kommer MP att återkomma till inför budgetpropositionen.
– Våldsutövarens ekonomiska makt över brottsoffret måste stoppas, säger Stenevi.
Aldrig umgängestvång
Hon adresserar även behovet att stärka barns rättigheter när det finns uppgifter om våld. Det faktum att rättsväsendet bortser från sådana uppgifter leder till påtvingat umgänge med förövaren.
– Det är inte bara ett grovt övergrepp mot barnet utan också ett orimligt ansvar att lägga på barn, att inte röja mammans uppgifter. Barn ska inte kunna nekas krisstöd som en del av eftervåldet mot mamman, säger Märta Stenevi, som också framhåller vikten av att barn får egna juridiska ombud i vårdnadsmål så att deras röster blir hörda.
– Barn ska alltid umgängesrätt men aldrig utsättas för umgängestvång.
Instagramkontot Gömda kvinnor skriver i en kommentar till Stenevis presentation att hon ”fick verkligen med allt som behövs göras. Nu behöver detta gå från #ordtillhandling”.
Även Kvinnostrejk Göteborg kommenterar:
”Man blir faktiskt lite arg när man tänker på att de inte redan är på plats eftersom de är så självklara. Att man gång på gång kan misshandla, dödshota, förfölja och trakassera både kvinnor och barn och sedan gå fri är faktiskt helt ovärdigt ett jämlikt land som Sverige. Att offren ska gömmas och få sin frihet starkt begränsad eller helt borttagen. Vi saknar andra politikers röster i detta som faktiskt påverkar så många.”
FAKTA/Förslagen i korthet
• En dörr ut. Kommunerna ska säkerställa en samlad ingång till samhällets stöd.
• Ge Domstolsverket i uppdrag att i samverkan med Jämställdhetsmyndigheten och Nationellt centrum för kvinnofrid ta fram och genomföra utbildningsinsatser för verksamma jurister på domstolarna.
• Särskilt utvidgade kontaktförbud ska kunna gälla större geografiska områden, såsom kommuner.
• Höj straffet för grov kvinnofridskränkning till minst två års fängelse.
• Nationella riktlinjer för hur ärenden med skyddade personuppgifter ska hanteras hos myndigheter och andra aktörer som möter personer som lever med skyddade personuppgifter, för att inte riskera att personuppgifterna röjs.
• Utred möjligheter för att de som lever med skyddade uppgifter bättre ska kunna ta del av vård och annan viktig samhällsservice.
• Ge Polismyndigheten i uppdrag att utvärdera fingerade personuppgifter.
• Kategorisera ekonomiskt våld som en egen form av mäns våld mot kvinnor.
• Utred det ekonomiska våldets konsekvenser och nödvändiga åtgärder.
• Granska om tillfällig vårdnad används tillräckligt ofta vid uppgifter om våld.
• Inget umgänge vid skyddade personuppgifter eller i skyddat boende.
• Egna juridiska ombud till barn i vårdnadsmål.
Källa: Miljöpartiet
Läs även:
2022-04-01 | Våld i vårdnadstvister – barnrättsperspektiv saknas
2022-03-31 | Gömda kvinnors hemvist röjs
2021-10-22 | Så vill Märta Stenevi bekämpa mäns våld mot kvinnor
2021-09-15 | Budgetsatsningar mot mäns våld välkomnas – med förbehåll
2021-09-07 | Drygt 720 barnfridsbrott anmälda med ny lag
2021-06-18 | 40 åtgärder för att stoppa mäns våld väcker förväntningar
