Inkomstgapet mellan kvinnor och män har inte minskat på decennier, snarare förstärkts under pandemin, enligt Jämställdhetsmyndighetens senaste rapport. Och när regeringen utredde de ojämställda livsinkomsterna uteblev förslagen som kan förändra.

Det ohotade inkomstgapet får konsekvenser för pensionerna, i ett system som premierar de med längst och bäst inkomster. Nu vill regeringen, tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet, använda drygt 13 av de 35 miljarder kronor som vårändringsbudgeten omfattar till att höja de lägsta pensionerna. Tre av fyra av dem som kommer att få garantitillägget beräknas vara kvinnor.

Kortsiktigt och otillräckligt

Huruvuda pensionstillägget kommer att genomföras är högst oklart. SD, som gjort höjda pensioner till en profilfråga, försöker nu komma överens med M och KD om en alternativ satsning. Oavsett hur det går kommer det inte att räcka för att minska den ekonomiska ojämställdheten.

– Det här är ekonomisk politik som går ut på att rädda kvinnor från fattigdom medan män får förebyggande åtgärder och stöd för att stärka sin ekonomi på lång sikt. Det är bra att regeringen vill höja de fattigaste kvinnornas pensioner och tillfälligt utöka bostadsbidraget. Men utöver nödvändiga plåster på såren efterfrågar vi reformer som minskar gapet mellan kvinnors och mäns livsinkomster, säger Beatrice Nordling, sakkunnig inom ekonomi på Sveriges kvinnolobby, i ett pressmeddelande.

Flera remissinstanser har varit kritiska till utformningen av garantitillägget. TCO och Saco är liksom Svenskt näringsliv direkt negativa, då pensionssystemet destabiliseras. Något som även tre av pensionärsorganisationerna är kritiska till, fast de är positiva till förslagets plånbokseffekter. Såväl LO som PRO tillstyrker, men anser likt Feministerna, Sveriges kvinnolobby, Pensionsrättvisa och Tantpatrullen att hela pensionssystemet behöver förändras.

Utan hänsyn till kön

Större budgetposter för att stärka Sveriges motståndskraft och skynda på klimatomställning går främst till att stärka företagare inom mandsominerade branscher som jord- och skogsbruk.

”Reformerna tycks ha beretts helt utan hänsyn till den könsuppdelade arbetsmarknaden och kvinnors och mäns olika levnadsvanor och ekonomiska situation. Till exempel väntas elpriskompensationen framförallt gå till personer som bor i och äger villor, vilket något oftare är män. Ensamstående kvinnor med svag ekonomi bor ofta i hyreslägenhet och använder inte tillräckligt mycket el för att få ta del av ersättningen”, skriver Sveriges kvinnolobby i sin analys.

De förslag som planeras till kommande ändringsbudgetar följer enligt kvinnolobbyn samma mönster. Kompensationen till hushåll för höjda priser på drivmedel tillfaller män i högre utsträckning, och beräknas kosta 4 miljarder kronor. Sänkt skatt på drivmedel, till en kostnad av 3,7 miljarder, tillfaller män i högre utsträckning än kvinnor då män i genomsnitt kör 43 procent längre med bil än kvinnor om dagen. Kompensationen går dessutom främst till mansdominerade branscher.

Vården i budgetskugga

Sedan tidigare var det känt att nära 4 miljarder tillförs klimatbonusen för de, oftast män, som har råd att köpa elbilar och att det militära försvaret får ett extra tillskott på 2 miljarder. Nyhet på tisdagen blev 800 miljoner kronor för att stärka civilförsvaret och 500 miljoner kronor till fler sjuksköterskor.

Sveriges kvinnolobby välkomnar satsningen på hårt belastade välfärdsyrken, men konstaterar att det krävs betydligt mer än så för att öka sjukvårdens kapacitet och säkerställa att medlen bidrar till att lösa den akuta bristen på sjuksköterskor och barnmorskor:

”Staten behöver säkra en starkare styrning av sjukvården med en tydlig uppföljning av att pengarna går till det de är avsedda för. Satsningarna bör därför öronmärkas för ökad bemanning och kompletteras med föreskrifter om max antal patienter per sjuksköterska och max antal födande kvinnor per barnmorska.”

Kvinnors disponibla inkomst ökar

Ytterligare en stor budgetpost är de 10,5 miljarder kronor som ska säkra ett gott flyktingmottagande. Men att en stor del pengarna ska tas från biståndet får hård kritik från Rädda barnen, och innebär omfattande konsekvenser enligt fler organisationer som tidningen Omvärlden talat med.

Den viktiga satsningen på stöd till människor på flykt kommer främst att gå till flyktingar från Ukraina, varav de flesta är kvinnor och barn. Även de fortsatta stöden i form av sjuklön och vård av barn med anledning av pandemin är en stor post på omkring 8 miljarder, som sannolikt kommer att gå till kvinnor i större utsträckning än män.

Enligt Sveriges kvinnolobby gör det sammantaget att budgeten i kronor och ören kan komma kvinnor till del i större utsträckning än män. Och enligt den jämställdhetsanalys som regeringen gör tar budgeten könshänsyn.

– Visserligen ökar kvinnors disponibla inkomst mer än mäns enligt regeringens egna uträkningar, men det är inte åtgärder som minskar den strukturella ojämställdheten på lång sikt, konstaterar Beatrice Nordling.

Risk för bakslag för miljö och rättvisa

Miljöpartiet, som saknar klimat- och miljösatsningar i regeringens proposition, kommer att rösta för garantitillägget, men liksom övriga riksdagspartier att lägga fram en egen budgetmotion. Och språkröret Per Bolund befarar att det i slutänden blir en blå budget som släpps igenom.

– Vi vet inte exakt hur den kommer att se ut men all erfarenhet pekar på att det kommer att vara en slakt av Sveriges miljöambitioner och ett väldigt stort steg tillbaka för en rättvis ekonomisk politik, säger han till tidningen Syre.

– Vårbudgeten visar med all tydlighet hur viktigt det är att analysera ekonomiska reformers påverkan på olika grupper av kvinnor och män och jämställdheten i stort. Detta går inte att hoppa över, allra minst i tider av kris. Annars riskerar vi att vrida tillbaka klockan för jämställdheten än mer än vad som redan skett under pandemin, säger Beatrice Nordling på Sveriges kvinnolobby.

2022-02-08 | Nya förslag för jämställda livsinkomster ändrar inget

2022-02-01 | Männen drar ifrån kvinnorna i kapitalinkomster