Den 4 maj är det precis ett år sedan Fempers nyheter gavs ut för första gången. Det firar tidningen med en poddsatsning som ska ta de feministiska perspektiven på nyheter in i audiovärlden. Och inte bara det, berättar Sagal Hussein Omar, den erfarna radiojournalisten och audionörden som ska ratta mikrofonerna.
Poddar har varit populära och återkommande i Sverige i 15-20 år. De flesta mediehus har poddar numer och många är relationspoddar där människor delar med sig av personliga upplevser. De senaste åren har nyhetspoddarna blivit fler och fler.
Även Femperspodden har haft ett tidigare liv, i mindre skala och inom ramen för dåvarande Feministiskt perspektivs webbtidningsutgivning. Torsdagen den 5 maj släpps första avsnittet av Femperspodden – en nyhets- och kulturpodcast som ska utkomma varje vecka, med ambitionen att en dag kunna stå på egna ben. Redaktör är Sagal Hussein Omar.
Hur skulle du beskriva podden?
– Känslan ska vara ibland sur, ibland söt, det ska kännas som en kaffepaus du inte vill missa i den feministiska världen. Femperspodden kommer att presentera och diskutera ett brett spektrum av ämnen som helt enkelt påverkar oss allihop. Det kan vara intervjuer med akademiker, debattörer, journalister, opinionsbildare, personer med egna erfarenheter, aktivister.
– Vi kommer att ha segment där vi koncentrerar oss på nyheter, både lokalt och globalt, hur det hela hänger ihop. Och i vår podd kommer vi också att kasta ett kritiskt öga på nätet, internet, Metaverse eller Web3 – alla uttryck som används för den här världen vi sakta men säkert flyttar in till.
– Vi kommer vara den klubb där du kan diskutera, reagera och samtidigt till och med processa nyheterna och ha kul – och känna dig inspirerad! Det ska vara en podd du kan sätta på därhemma utan att bli totalt deprimerad. Det är det jag kommer kämpa mest med.
Så vad är en podd egentligen?
– Helt ärligt: En podd kan vara vad fan som helst, men vår podd är en audioversion av det Fempers nyheter, och tidigare Feministiskt perspektiv, har arbetat med i alla år. Vi ska försöka få så många viktiga röster som möjligt, lyfta så många olika vittnesmål som möjligt och samtidigt hålla oss uppdaterade.
Lämnade journalistiken
Att det blev Fempers för Sagal Hussein Omar var ingen självklarhet.
– Jag gav upp på svensk journalistik 2019, efter en ganska sur upplevelse på Sveriges radio. Egentligen borde jag ha slutat flera år innan, berättar hon.
I flera år hade hon kämpat och hoppats på att den svenska journalistiken kunde bredda sig, bredda språket och perspektiven, ändå fortsatte allt i samma gamla hjulspår.
– För att ge ett exempel: jag jobbade i Malmö, ett tag var det mycket om brottslighet och kriminalitet. Då kunde jag fråga ska vi inte göra något på det här, ska vi inte skicka fler reportrar? ”Nej men vi har pratat med polisen och vi har fått citat från den och den.” Det är i och för sig inte dåligt, man ska snacka med polisen, men det var samma formula varje gång. För en kvinna, som jag, som är svart, muslim, feminist, journalist, var det djupt frustrerande, säger Sagal Hussein Omar.
Men det finns också en roligare förklaring:
– Jag var på bröllop för ett år sedan och träffade Anna-Klara Bratt (Fempers nyheters chefredaktör, reds anm) för första gången i mitt liv. Vi snackade och jag berättade för henne att jag gjort jättemycket radio innan och att jag var trött på svensk journalistik. Då sa hon att Fempers funderat på att kanske, kanske, kanske ta upp Femperspodden igen.
Ett kanske började gro också hos Sagal Hussein Omar.
– Tanken i mitt huvud var: ”Du kan var feminist och journalist i alla fall på den platsen.”
– Ett år senare är vi här nu. Det är inget som skedde på en månad eller så, utan det har tagit den här tiden att förstå exakt hur det skulle kunna låta. Och ja, nu kör vi! Jag tycker inte det finns en feministisk podcast på det viset som jag hoppas att vår podcast ska utveckla sig.
Audio är framtiden
Det handlar enligt Sagal Hussein Omar om att vara dagsaktuell kring feministiska frågor överallt i världen och i Sverige.
Går det att säga något om lyssningsmönster ur ett intersektionellt perspektiv?
– Det måste gå, vi kan inte se på lyssnarna som en siffra bara, utan kolla vem det är som lyssnar och försöka förstå hur det ser ut för dem, hur politiken kan spegla olika grupper, hur samhällhets värde kan skifta, allt som verkligen påverkar kvinnor, minoriteter, människor som inte har en direkt närhet till makten.
– I slutändan handlar det bara om makt och maktlöshet, det som är feminismens grund. Feminister är i frontlinjen oavsett vilken fråga det handlar om. Det är så min upplevelse har varit, och det är ingen skillnad vad gäller den här podden. Det gäller att hitta de personer som gör jobbet och problematiserar saker och som har kritiska ögon till sådant den stora majoriteten inte ser. Jag tror det har saknats både media och poddar för det i större kapacitet.
Hur ser du på kommersialiseringen av feminismen och poddens roll i den utvecklingen?
– Det du snackar om är kort och gott performative activism, det finns ett annat ord för det i miljövärlden, greenwashing. Alla är fan inte feminister, och vi måste vara bättre på att vara kritiska i det också. Jag har själv upplevt det i vänskap och överallt, speciellt när man blir förälder. Det där kritiska tänkandet försvinner lite. Många orkar inte i längden.
– Och självklart, med de könsroller vi blir tilldelade i det här samhället – ingen kommer undan. Många tror att de är feminister, men reproducerar faktiskt bara dåliga sidor som gör det svårare för feminister. Det ser man inte minst på arbetsplatser: ”Jag är feminist.” Okej, men du gör just de saker du säger att du kämpar emot: härskarteknik, inte lämnar plats, inte håller tyst låter någon annan ta plats. Allt det här man måste göra i sin vardag, men där försvinner det.
Det blir något att utforska i podden…
– Verkligen. Inte bara låta politiker säga att de är feminister men sedan vara förespråkare för politiska förslag som skulle göra det väldigt svårt för vissa grupper. Det är därför vi finns där så att vi kan säga: ”Nä, inte riktigt va…”
– Vår podd ska ge våra lyssnare de feministiska nyheter som många andra medier missar. Det kan vara kulturnyheter, allt från vilka artister som är grymma, vilka böcker som man skulle vilja läsa, till hur det ser ut med queerfrågor, transfrågor, hur det ser ut för #metoo-upproret, allt det här som vi redaktörer kommer att prata dagligen om – det kommer att komma ut i podden.
– Audio passar de berättelser vi får in och de frågor vi vill lyfta. Det är framtiden, för även om jag älskar att läsa passar audio och poddar storytellingbiten, att nörda ner sig i ett ämne åt gången, säger Sagal Hussein Omar.
Till sist konstaterar hon:
– Det går inte att snacka för mycket om poddar, man måste bara göra det!