Kvinnor och marginaliserade grupper måste få bli mer delaktiga i beslutsfattande och ha fler ledande roller i de humanitära hjälpinsatser som görs i Ukraina. Det framkommer i en rapport från UN Women och biståndsorganisationen Care.
Kvinnor och minoritetsgrupper i krigets Ukraina står inför enorma svårigheter när det kommer till hälsa, säkerhet och tillgång till livsmedel. Det framkommer i en ny rapport, Rapid gender analysis, som UN Women och Care har tagit fram.
Det handlar om 170 vittnesmål som samlats in, och i dem framkommer hur personernas liv har påverkats av kriget. De visar att kvinnor i allt större utsträckning har blivit ansvariga i hushållen och ledare i lokalsamhällena i takt med att männen har kallats in för att ansluta sig till militären och delta i strider. Den sammantagna bilden är att kvinnor och minoritetsgrupper är extremt utsatta.
Samtidigt visar rapporten att varken kvinnor eller representanter för minoritetsgrupper finns med i ledande och beslutsfattande roller i de humanitära organisationer som arrangerar hjälpinsatser eller i fredsfrämjande insatser. Det i sin tur innebär risk för att många komplexa behov som personer med funktionsnedsättning eller minoritetsgrupper har inte tas hänsyn till.
Rapporten har gjorts för att belysa könsdynamiken som uppstår i kris- och krigssituationer och syftar till att fungera som underlag för regeringsföreträdare, det internationella samfundet och andra aktörer som är inblandade i de humanitära insatserna som pågår hela tiden. Så att de blir bättre och når de allra mest utsatta.
Till exempel så tvingas många kvinnor att vara kvar i attackerade och belägrade städer på grund av sina roller som vårdare och omsorgsgivare till anhöriga äldre och/eller funktionshindrade personer som behöver assistans i sitt dagliga liv eller inte är tillräckligt friska för att klara en flykt till ett okänt mål.
”När det gäller den humanitära hjälpen till ukrainare, var de än befinner sig, på flykt, kvar på hemorten eller i hushållen, så sköts den nästan uteslutande av kvinnor. Kvinnor kör sjuka och skadade till sjukhus, ser till att människor får sina mediciner och mat, tar hand om sina anhöriga med funktionsnedsättningar och barn”, vittnar en kvinna.
Diskriminering drabbar nödställda
I rapporten framkommer också att krigets inverkan slår oproportionerligt hårt mot internflyktingar och marginaliserade grupper, såsom kvinnoledda hushåll, romer, hbtqi+-personer och personer med funktionsnedsättning.
Många av de romer som intervjuades vittnade om allvarlig diskriminering, både i den dagliga kampen för överlevnad och när det handlade om möjligheter att få tillgång till det humanitära biståndet, till exempel mat.
– Vår snabbanalys baserad på kön har gjort att vi kunnat ta del av information direkt från de drabbade befolkningsgrupperna och exakt kunnat identifiera vilka specifika behov olika grupper av människor har, och hur vi bäst möter dem, säger Sofia Sprechmann Sineiro, generalsekreterare för Care international i ett pressmeddelande.
Samtidigt som kvinnorna ofta blir ensamma kvar i hushållet med en stor hushålls- och omsorgsbörda, eftersom skolorna har stängt och behovet av volontärarbetare i lokalsamhället är enormt, försöker de också hitta småjobb för att ersätta männens inkomster. Männen har förlorat sina arbeten och/eller kallats in till kriget.
Men trots att kvinnorna har ledande roller i samhället i större utsträckning nu avspeglas inte det i de politiska och administrativa beslutsfattande organen.
– Vad vi får höra från folket i Ukraina är att vissa grupper – som de med funktionshinder, romer och andra etniska minoriteter, ensamstående mammor och ensamkommande barn – har särskilda behov av skydd och hjälp. Om biståndet och hjälper ska nå fram på ett effektivt sätt måste de grupperna rådfrågas och prioriteras i hela biståndssystemet, eftersom denna verkligt förödande situation fortsätter att förvärras, säger Sofia Sprechmann Sineiro.
Kvinnorna är viktiga humanitära aktörer i Ukraina
– Kvinnor och organisationer ledda av kvinnor spelar en aktiv roll i samhället i krigets Ukraina, både på lokal och nationell nivå, vilket vi även har sett under de åtta år som kriget pågått, liksom under coronakrisen, säger Siobhán Foran regional samordnare för genus och humanitära frågor för Care international – Ukraine response till Fempers nyheter.
Många ser också kvinnor som viktiga aktörer i humanitära kriser, och särskilt kvinnorättsorganisationer driver på för att kvinnor ska få mer framträdande roller. Det sker även i Ukraina.
– Däremot vittnar de personer vi pratat med om att det blir svårare för kvinnor att utöva inflytande i den situation som nu råder i Ukraina där makten har centraliserats och militären fått en så stor roll, fortsätter Foran.
Samtidigt är bristen på kvinnor i beslutsfattande processer ett globalt fenomen och en stor brist i det humanitära arbetet i hela världen. Det handlar om systemfel snarare än situationer som rör enskilda länder, enligt Foran.
Hon vill ändå belysa att det hela tiden sker förändringar till kvinnors fördel när det handlar om att delta i beslutsfattande, till exempel i Ukraina, trots att det ofta handlar om kontexter med djupt patriarkala samhällen.
Kvinnornas roll i fredsbyggande
– Det händer också att kvinnor är med i delar av fredsbyggande processer, men ofta faller situationen tillbaka till status quo med män vid makten efteråt. Utmaningen i Ukraina är att bevara och bygga på det engagemang som kvinnor visar, så att det kan fortgå även när livet går tillbaka till “business-as-usual”, säger Foran.
Bland rekommendationerna i rapporten framkommer vikten av att se till att den humanitära hjälpen möter upp de behov som finns hos de berörda. Att kvinnor och minoritetsgrupper måste finnas representerade i beslutsorganen för de humanitära insatserna och fredsbevarande initiativen. En annan viktig del handlar om att stödja de kvinnorättsorganisationer som redan finns och se till att deras arbete integreras bättre i de större hjälpinsatserna. Kvinnor på flykt måste få bättre stöd för att kunna hitta säkra försörjningsmöjligheter. Skyddsrum och härbärgen måste vara öppna för alla på flykt utan diskriminering. Den sexuella och reproduktiva hälsan måste garanteras. Det måste finnas tillgång till preventivmedel och kvinnor som utsatts för våldtäkter måste få tillgång till vård.
Läs även:
2022-04-26 | Så kan trauman av sexuellt våld i krig bearbetas
2022-04-11 | Långvariga konsekvenser av sexuellt våld i krig
2021-09-03 | Otillräckliga krav på jämställdhet i biståndsprogram
2021-06-30 | Feministiska rörelser extremt underfinansierade
