Regeringen har lagt fram ett förslag till ny könstillhörighetslagstiftning. I förslaget föreslås att den administrativa processen för att ändra det kön som framgår av folkbokföringen skiljs från den medicinska processen. RFSL och Miljöpartiet är några av dem som väntade på förslaget, men nu är kritiska till innehållet.
Sverige har världens första – och därmed också världens äldsta – könstillhörighetslag. Därför är det nu tid för en modernisering, enligt regeringen. Samma sak anser flera andra aktörer som arbetar för hbtqi-rättigheter och också länge drivit på för att en uppdatering av lagstiftningen ska ske.
I lagrådsremissen som nu presenterats föreslår regeringen att den nuvarande lagen om fastställande av könstillhörighet ska ersättas av två nya lagar: lagen om ändring av det kön som framgår av folkbokföringen och lagen om vissa kirurgiska ingrepp i könsorganen.
– Vi behöver en ny lagstiftning som delar in juridiskt kön och ingrepp i könsorganen i olika lagar och som utgår från individens uppfattning om sig själv, säger socialminister Lena Hallengren i ett pressmeddelande.
RFSL och RFSL Ungdom är kritiska till flera delar. Förslaget innebär bland annat att det blir enklare att ändra sitt juridiska kön. Och ändringen ska kunna ske utan väntetid och bli rättsligt styrande. Samtidigt kommer det fortsatt krävas en medicinsk prövning av könsidentiteten, hos legitimerad läkare eller psykolog. Den enskildes självidentifikation kommer alltså inte vara styrande för ändring av juridiskt kön.
– Det är välkommet att regeringen äntligen agerar. Men transpersoner kommer fortsatt behöva gå till vården för att få tillstånd att ändra sitt juridiska kön, vilket är en stor besvikelse, säger Trifa Shakely, förbundsordförande i RFSL i ett pressmeddelande.
Att ändra sitt juridiska kön blir alltså inte den enkla process som så många efterfrågat, menar RFSL.
I förslaget anges att risken för missbruk väger tyngre än att den enskilde fullt ut ska kunna få bestämma över sitt juridiska kön. Enligt RFSL visar inte erfarenheter från andra länder som infört lagstiftning baserad på självidentifikation, såsom Norge och Danmark, på missbruk i någon större omfattning. I förslaget är även åldersgränsen satt till 16 år jämfört med tidigare förslag om 12 år med målsmans tillstånd.
– Vi är inte nöjda med förslaget. Rättigheter tar lång tid att bygga upp. Vi kommer fortsätta arbetet för en lagstiftning som fullt ut utgår ifrån självidentifikation, säger Elias Fjellander, förbundsordförande i RFSL Ungdom.
Även Miljöpartiet (MP) är inne på samma linje. I en debattartikel i tidningen QX, där Ulrika Westerlund (MP), tidigare utredare om transpersoners rättigheter åt regeringen, är en av undertecknarna riktar hon, Åsa Lindhagen och Emma Hult (båda MP) kritik mot förslaget.
Enligt dem har även Miljöpartiet drivit på för att könstillhörighetslagen ska ändras, så att just självidentifikation blir grunden för det juridiska könet.
”Att självidentifikation ska ligga till grund för den juridiska könstillhörigheten föreslogs redan i utredningen om en ny könstillhörighetslag 2014 och senast i det förslag som gick ut på remiss i november. Det är också den typ av lagstiftning, vilket bland annat Norge, Danmark och Irland har, samt Argentina sedan 2012. I alla dessa länder finns naturligtvis erfarenheter att ta del av när Sverige överväger att ändra sin egen”, anser Miljöpartiet och konstaterar att det förslag som nu kommer från regeringen skiljer sig radikalt från detta.
Från regeringen understryks två viktiga utgångspunkter för lagstiftningsarbetet; att säkerställa att folkbokföringssystemet inte riskerar att missbrukas och värna respekten för rätten till självbestämmande. Argument som justitieminister Morgan Johansson även lyfte under ett samtal med RFSL under Prideveckan i Stockholm 1 till 7 augusti 2022.
Förslaget om ny könstillhörighetslag har nu alltså lämnats till lagrådet. Det utgör det sista steget innan en proposition kan läggas fram för omröstning i riksdagen.
De nya reglerna och ändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 2024.
