Diagnosen som ställs i boken Trängd demokrati – Om politikens vardag och om att vara människa är att demokratin är trängd mellan å ena sidan auktoritära nationalistiska krafter och å andra sidan ”styrformer som inte längre fungerar att styra med annat än att ge marknadens principer än större spelrum”.

Boken utforskar hur marknadstänkandet i politiken har ersatt ideal om det gemensamma och hur människor tillsammans värnar det goda livet.

Författarna, Malin Rönnblom, Kerstin Alnebratt, Maud Eduards, Jörgen Johansson och Andreas Öjehag-Pettersson, vill återerövra en demokratisyn som går bortom beslutsfattandet och i stället kan betraktas som en livsform. Exemplen som används för att belysa problemen med att marknadslogik styr politiken är många. Här finns historien om politikern som är vald för att bestämma, men som svimmar av vanmakt under ett möte om offentlig upphandling. Här finns kören som repeterar i Folkets hus samtidigt som de kämpar med att hålla nere biljettpriserna till konserten.

Jämställdhetsarbete som bara metoder

I ett talande exempel uppmanas en forskare som ska hålla ett föredrag om maktanalys i jämställdhetsarbetet, att bara berätta om lyckade exempel så att jämställdhetsarbetarna känner sig peppade. Detta utgör ingången till att undersöka hur den nyliberala ordningen har gjort att jämställdhet handlar mer om metoderna än om att göra villkoren för kvinnor och män jämlika. Jämställdhet har kommit att handla om att fylla i formulär och kryssa i rutor så att arbetet framstår som lyckat.

Framväxten av de nyliberala idéerna beskrivs i ett upplysande kapitel. Idéernas vagga placeras tidsmässigt till slutet av 30-talet och går via Milton Friedman och hans Chicago Boys ekonomiska experimenterande i Pinochets Chile till vår samtid där politiken präglas av marknadslogiker.

Offentlig upphandling, är en av alla praktiker som omsätter den nyliberala teorin i praktik. Detta undersöks i två sinsemellan olika kapitel. En studie av Trafikverket beskriver hur myndigheten är utformad som en ren beställarorganisation, en slags mäklartjänst mellan offentliga pengar och privata kommersiella entreprenörer. Trafikverket måste följa den nationella upphandlingsstrategin som innehåller en rad kriterier som rör sociala värden. Trots det, så handlar det i slutändan ändå om att göra en ”god affär”. Men vad betyder det för demokratin att vägar och infrastruktur handlar om ekonomi? Och för vem är affären god? Det kan vi inte veta, eftersom upphandlingsförfarandet som form stänger för diskussioner om vad det är samhället egentligen behöver och hur det ska tillgodoses, hävdar författarna.

Skyddat boende förvandlas till skalskydd

Hur marknadstänkandet leder till att tysta demokratisk diskussion blir kanske allra tydligast i det kapitel som handlar om upphandling av skyddat boende för kvinnor. Kvinnojourrörelsen, som bygger på idén att kvinnor hjälper kvinnor, har länge fått uppdrag och ersättning av kommuner för att bistå med skyddat boende. Jourerna som också är ideella organisationer har på basis av erfarenheterna från sitt arbete varit starka och tydliga röster i opinionsbildning och kunskapsspridning om mäns våld mot kvinnor och hur det kan stoppas. När skyddat boende på senare tid allt oftare av nitiska kommuner har utsatts för upphandling, har tjänsten som ska köpas in formulerats i termer av skalskydd. Den viktigaste åtgärden är att boendena är välbevakade och stängda, så att män inte kommer åt kvinnorna.

Upphandling är problematiskt på flera sätt. I kapitlet påpekas att det för det första är problematiskt att privata aktörer, som till skillnad från jourerna inte samtidigt agerar för att våldet ska upphöra, ska tjäna pengar på att män slår kvinnor. Men det är också problematiskt eftersom det innebär också att kommunen tar ansvar för att skydda kvinnor från det dödliga våldet, medan andra former av mäns våld som jourerna också arbetat mot försvinner från dagordningen.

Upphandling drar undan mattan för den ideellt grundande jourrörelsen som arbetat för att kvinnors erfarenheter ska tas på allvar i politiken. Som författarna konstaterar så innebär det att ”Kvinnorörelsens gamla motto om att det personliga är politiskt har […] omtolkats till sin motsats: det politiska har gjorts personligt, men nu i meningen privat och individuellt”. Upphandling inskränker utrymmet för kvinnor att artikulera gemensamma erfarenheter av att leva i ett samhälle präglat av könsmakt.

Nyliberal kulturpolitik

I ett annat kapitel börjar resan i ett något nedgånget Folkets hus där körrepetitioner varvas med diskussioner om biljettpriser till körens nästa konsert som ska handla om att stå upp för de mindre lyckligt lottade. Meningarna bland körmedlemmarna går isär och måste jämkas. Informationen om körens minskade bidrag från kommunen, övergår i boken i resonemang om en nyliberal kulturpolitik som betonar kreativa näringar, kultur som medel för att skapa arbetstillfällen och tillväxt, snarare än medborgarnas möjligheter att själva träffas och utöva kultur.

Statsvetaren Malin Henriksson visade i sin avhandling Att bygga ett samhälle (2020) hur idéer om bostadsbyggande och samhällsplanering under perioden 1900 – 1940 var en del av formandet av demokratiska medborgare. Bostadsbyggandet var, menar hon, nära förknippat med idéer om medborgares deltagande och demokrati. I kontrast till de röster som sedan 1980-talet kritiserat den socialdemokratiska välfärdsstaten för att inskränka människors valfrihet, vill Henriksson belysa hur bostadsbyggandet genomsyrades av en vision om att skapa medborgare som var jämlika och delaktiga i att skapa och förvalta det gemensamma.

Trängd Demokrati kan sägas visa hur denna vision om medborgare vars liv präglas av deltagande och demokratiska värderingar har tillåtits förfalla. Hur idén om att demokratin ska finnas i människors vardag har gett vika för marknadslogiker.

Att läsa Trängd demokrati är både nedslående och hoppfullt. Den absurda och stundom ganska lekfulla tonen som finns inte minst i det avslutande kapitlet där författarna beskriver sina ”önskereformer”, manar till handling, samtidigt som analysen bekräftar hur lång tid och mycket arbete som kommer att krävas för att förändra det nuvarande marknadsorienterade demokratiska tänkandet.

Hoppfullheten finns i insikten om att demokrati som livsform fortfarande praktiseras. Kanske inte i de politiska rummen, men däremot i kvinnojourer och i lokala körföreningar.

Trängd demokrati – Om politikens vardag och om att vara människa
Av Malin Rönnblom, Kerstin Alnebratt, Maud Eduards, Jörgen Johansson och Andreas Öjehag-Pettersson
Gidlunds förlag