Personer med funktionsnedsättning har sämre ekonomi jämfört med övriga befolkningen, enligt Statistikmyndigheten (SCB). Många har inte råd att betala oväntade utgifter som att laga en tand eller ägna sig åt fritidsaktiviteter.
Den disponibla inkomsten är lägre för personer med funktionsnedsättning än för den övriga befolkningen. Det i sin tur leder till att det är fler personer med funktionsnedsättning som har låg ekonomisk standard, vilket enligt SCB innebär en disponibel inkomst som är lägre än 60 procent av medianinkomsten för hela befolkningen när hänsyn tagits till hushållets försörjningsbörda.
25 procent av personer mellan 25 och 64 år med funktionsnedsättning, både kvinnor och män, lever med låg ekonomisk standard. Samma siffra för övriga befolkningen är 12 procent.
Personer med funktionsnedsättning är också i större utsträckning oroliga för hur det ska gå med hushållets ekonomi. 42 procent i denna grupp uppger att de är oroliga för hur det ska gå med det egna hushållets ekonomi under det närmaste året, jämfört med 20 procent i den övriga befolkningen.
Avgörande för levnadsstandarden är om personen har ett arbete eller inte, vilket yrke man har och om arbetar hel- eller deltid. Det beror också på om man bor i ensamhushåll eller är sammanboende.
Det är fler personer med funktionsnedsättning än övriga i befolkningen som inte har tillräckligt med pengar för att betala alla räkningar. Att leva med låga inkomster skapar oro och stress.
Att leva med små inkomster under längre perioder försämrar livskvalitén på grund av den stress det orsakar. Det ger också sämre förutsättningar att kunna ha en aktiv fritid och möjlighet till att ha semester.
