För kvinnor som är könsstympade finns möjlighet att genomgå en klitorisrekonstruktion. Men vården och kvinnorna har delad syn på resultatet, visar en ny studie av Malin Jordal, forskare och lektor i vårdvetenskap.
Medan vården pekar på risker och brist på medicinskt resultat när det gäller klitorisrekonstruktioner, upplever kvinnorna som har genomgått operationen stor psykologisk nytta.
– Kvinnorna har i många fall fått ett bättre sexliv efter operationerna, även om det inte alltid går att visa en fysisk effekt, säger Malin Jordal, forskare i vårdvetenskap vid Högskolan i Gävle, i ett pressmeddelande.
Det finns i huvudsak två typer av ingrepp för könsstympade kvinnor: öppningsoperationer då kvinnorna blivit ihopsydda, och klitorisrekonstruktioner.
Del av identiteten
Öppningsoperationer rekommenderas av WHO och av läkarorganisationer både i Sverige och utomlands, och vården vill få dem gjorda så snabbt som möjligt. Men kvinnorna vill oftast vänta med ett sådant ingrepp tills inför födsel.
– För många har det blivit en del av deras identitet att vara ihopsydda, och de är oroliga för hur operationen ska påverka dem socialt och att den ska få inverkan på deras äktenskap. De är dessutom vana vid att det ser ut på ett visst sätt, och att operationen ska göra att det inte blir bra estetiskt. Här behöver kommunikationen förbättras mellan patienterna och vården, säger Jordal, som har gjort ett flertal studier om könsstympade kvinnor.
De två hon nu är aktuell med är dels en översiktsstudie av 38 vetenskapliga undersökningar av både kvinnornas och vårdpersonalens uppfattningar kring rekonstruktion och liknade operationer, dels en intervjustudie med 25 kvinnor som sökt hjälp av vården på grund av könsstympning.
Symbolisk upprättelse
Jordal konstaterar att klitorisrekonstruktion är kontroversiellt. Det är också känsliga ingrepp. Inom vården anser många att operationerna gör mer skada en nytta eftersom kirurgen kan komma åt nerver som påverkar kvinnornas känsel negativt till följd av operationen. Däremot visar hennes forskning att många kvinnor som opererats upplevde att ingreppet stärkte deras självbild och förbättrade sexlivet.
– Många kvinnor som söker klitorisrekonstruktion hoppas på någon form för symbolisk upprättelse, de känner att könsstympningen är en form av brott. Ingreppet har en stor psykologisk betydelse då kvinnornas självskattning förbättras vilket i sin tur leder till att de är mer bekväma sexuellt, säger Malin Jordal.
Gemensamt för kvinnorna är också att de är väldigt tacksamma när de får hjälp, att någon faktiskt erkänner deras trauma och behov. Men också för att vårdresurser kan gå till att operera dem och att det prioriteras i vården.
Rädsla inom vården
Rädslan bland vårdpersonalen är relaterad till riskerna att rekonstruktionen förvärrar kvinnans liv. De tror inte att operationen kan bidra till ett bättre sexliv för kvinnorna.
Enligt Jordal riskerar vården att ta ifrån kvinnorna deras perspektiv genom att så ensidigt fokusera på medicinska risker och resultat istället för att se till de psykologiska vinsterna för kvinnorna.
Hon menar att det behövs stora förbättringar i kommunikationen mellan patienter och vårdpersonal.
– Människor är komplexa och det här är intima ingrepp som är extra känsliga. Inför operationen behöver patienterna tydligt få veta vad som ska ske, och det krävs mer ingående uppföljningar när ingreppet är genomfört. Man behöver fråga kvinnorna vilken nytta de haft av operationen och om vården bör förändras, säger Malin Jordal, som anser att det behövs fler studier i ämnet, särskilt kring vårdens syn på rekonstruktioner.
