Att jämställdheten är hotad och att vissa grupper drabbas värst, det konstaterar EU som på måndagen släpper 2022 års jämställdhetsindex. Utvecklingen går bakåt förutom inom området makt.
EU:s jämställdhetsindex är en mätning, som visar hur det är ställt med jämställdheten i EU. Genomsnittspoängen i året mätning är i 68,6 av 100, vilket bara är 5,5 poäng högre än år 2010.
– Det mest oroväckande är att poängen i år har minskat på flera områden för första gången sedan 2010, säger EIGE:s direktör Carlien Scheele i ett pressmeddelande.
Det rör sig bland annat om en minskning i poängen för deltagande på arbetsmarknaden. Fler kvinnor tenderar att tillbringa färre år i arbetslivet, vilket inverkar negativt på utsikterna när det gäller karriär och pension. Färre kvinnor än män deltog också i formell och informell utbildning under 2020.
Jämställdheten i fråga om hälsostatus och tillgång till hälso- och sjukvård minskade också, framför allt eftersom covid-19 ökade trycket på hälso- och sjukvården.
Ökning av makten
Det som fick poängen i jämställdhetsindexet att gå upp marginellt var en ökning inom området makt. Det handlar om att kvinnors deltagande i ekonomiskt och politiskt beslutsfattande ökar, vilket är kopplat till att lagstadgade kvoter införts i ett antal medlemsstater.
De inom EU som driver på för ökad jämställdhet understryker betydelsen av den politiska överenskommelsen om direktivet om kvinnor i styrelser som Europaparlamentet och Europeiska unionens råd ingick i juni 2022 för det förbättrade resultatet inom detta område.
Pandemin drabbade vissa grupper
Data till årets index kommer från det första pandemiåret 2020. I rapporten framkommer också att pandemin påverkade vissa grupper mer än andra. Exempelvis äldre kvinnor och män och kvinnor och män med funktionsnedsättningar rapporterade i högre grad att deras behov av läkarkontroller inte uppfylldes under pandemiåret.
Dessutom drabbades unga kvinnor av högre nivåer av arbetslöshet till följd av pandemins ekonomiska effekter, och risken var ännu större för kvinnor med migrantbakgrund.
Det ökade omsorgsansvaret under pandemin var inte jämnt fördelad mellan kvinnor och män. Kvinnor tog betydligt större ansvar för högintensiv barnomsorg och tidsintensivt hushållsarbete, vilket sammantaget förstärkte den befintliga klyftan mellan könen.
Sverige får bra resultat, men framstegen stannade av.
Länderna där kampen för jämställdhet går långsammast är Grekland, Ungern och Rumänien. På den positiva sidan har den största ökningen av poängen sedan den senaste upplagan av indexet konstaterats i Litauen, Belgien, Kroatien och Nederländerna.
Läs även:
2022-06-22 | EU vill ser fler kvinnor i styrelserna
