Nyheter

Dörren stängd för chefskvinnor

Amanda Lundeteg vd för stiftelsen Allbright.

Inga nya chefskvinnor och ökad diskriminering under det senaste året visar Allbrightrapporten 2022. 
– Vi kan redan ha passerat toppen för andelen chefskvinnor i svenskt näringsliv. Om inte börsens ägare nu agerar högljutt och bestämt kommer vi se andelen chefskvinnor i näringslivet falla närmaste åren, säger Amanda Lundeteg, vd för stiftelsen Allbright.

Det senaste årtiondet har utvecklingen varit försiktigt positiv med ett näringsliv som har börjat upptäcka kraften i jämställdhet och mångfald, enligt Allbright. Det har lett till att var fjärde chef nu är kvinna.

Men det senaste året har dörren stängts igen och det signalerar allvarligt sämre utsikter för kvinnor i näringslivet framgent, spår rapportförfattarna. Samtidigt visar rapporten att jämställdhet och mångfald gynnar lönsamheten för företag.

Även yngre personer diskrimineras främst baserat på kön och etnicitet, enligt rapporten.

Andelen kvinnor i ledande roller ökade både under lågkonjunktur och pandemin och förra året nåddes en toppnotering med 27 procent kvinnor i börsens ledningsgrupper.

– Kvinnor tenderar att få chefsroller under krisperioder för företag, säger Amanda Lundeteg i P1 morgon och tillägger:

– Det ger dem sämre förutsättningar att göra ett bra jobb.

Det i sin tur leder till att många kvinnor i chefspostioner lämnar sina uppdrag.

Men nu står det alltså helt still.

– Kvinnor stoppas på flera nivåer. Senaste året märks markant färre kvinnor i tunga roller som vd, ordförande och affärsområdeschef. Det ger en dyster prognos för chefskvinnor i svenskt näringsliv. Kvinnorna i ledningsgrupperna kan komma att minska närmaste åren, säger Lundeteg i ett pressmeddelande.

Sverige halkar efter

Allbright beskriver en utveckling där Sverige går mot strömmen. Medan tydliga framsteg syns i industriländer som Frankrike, Storbritannien, Tyskland och USA – just amerikanska bolag toppar listan, så ursäktar sig svenska börsbolag med att mångfaldsarbetet prioriteras ned på grund av omvärldsläget och de osäkra tiderna.

– Att lyckas med mångfald kräver bara tre grepp: resurser, metodik och uthållighet, enligt Lundeteg som menar att ägarna behöver kräva det och att bristerna i dag är stora.

– I USA är insikterna betydligt skarpare. Nio av tio amerikanska storbolag redovisar data, mål, åtgärder och utveckling. Det gäller ofta både kön och etnicitet. Det finns väl beprövade metoder, som med all sannolikhet även fungerar i Sverige. Ägarna behöver akut slå vd en telefonsignal, säger Lundeteg.

I rapporten framkommer också att de kvinnor som blir chefer i Sverige blir det med mindre mandat och budget än sina manliga kollegor. Fler kvinnor blir också chefer inom HR och kommunikation – med färre karriärvägar uppåt. Svenska bolag har på så vis ett mycket könsuppdelat näringsliv.

Jämställdhet och mångfald ger lönsamhet

För första gången har årets Allbrightrapport granskat relationen mellan bolagens jämställdhet och lönsamhet. Bolag med jämställda ledningsgrupper har senaste fem åren visat starkare lönsamhet än bolag som helt saknar kvinnor i ledningen. Det visar en granskning av en rad centrala nyckeltal.

Historisk statistik från Allbright visar att fler kvinnor i valberedningarna tenderar att leda till fler kvinnor i styrelserna. Bolag med högre andel kvinnor styrelserna har högre andel kvinnor på vd-posterna. Vd-kvinnorna i sin tur har fler kvinnor i ledningarna jämfört med vd-männen. Färre etablerade chefskvinnor riskerar således att generera ett ras på flera nivåer.

Endast fyra procent av bolagen har mätbara mål för mångfaldsarbetet. Och endast en procent av bolagen har avsatt budget för arbetet.
– Att omsätta ordet mångfald till ansvar och arbete är inte svårt. Bolagen behöver inte uppfinna hjulet igen. Här finns verktyg och förebilder. Att ta hjälp utifrån är inte att visa svaghet. Det visar omvänt på insikt och ambitioner, säger Lundeteg.

Läs även:

22-05-12 | Fortsatt trångt i toppen i svenska bolag

21-03-11 | ”Jämlikhetsdata kan hjälpa näringslivet ta mångfaldskliv”