Nyheter

Anna-Lena Lodenius årets Pennskaft

Journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius, årets Pennskaft.

Anna-Lena Lodenius får Pennskaftspriset 2022. Hon belönas för sin uthålliga bevakning av högerextrema grupper. Priset delades ut på Pennskaftets årsmöte i slutet av november.

Pennskaftet är en förening som tagit sitt namn efter Elin Wägners roman med samma namn, och som organiserar kvinnliga journalister och fotografer i Sverige sedan 1988. Föreningen delar också ut priset Pennskaftet och i år gick priset till journalisten och författaren Anna-Lena Lodenius.

Anna-Lena Lodenius belönas och uppmärksammas för sin uthålliga bevakning av högextremism.

– Jag läste Elin Wägner för länge sedan, men så sent som förra sommaren läste jag Ulrika Knutssons biografi om Elin Wägner och påmindes om vilken inspirerande kvinna hon var, säger Anna-Lena Lodenius, i en kommentar.

Anna-Lena Lodenius har ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att bevaka Sveriges och Europas högerextrema rörelser och partier. En gemensam nämnare för de flesta grupperingar hon granskat är deras fientliga inställning till jämställdhet mellan könen, senast boken Svart på vitt om Sverigedemokraterna – det minst jämställda av alla svenska partier. 

– Den kamp för kvinnors rättigheter som fördes kring rösträttskampen fortsätter och det dyker upp nya hot hela tiden. Det finns alltid krafter som försöker trycka tillbaka kvinnor och det gör att det är lätt att känna släktskap med de kvinnor som agerat i historien, noterade Lodenius på prisutdelningen.

Priset består av 10 000 kronor, blommor och ett ettårigt medlemskap i föreningen Pennskaftet.

I motiveringen lyfter Föreningen Pennskaftet Lodenius djupa expertis, uthållighet och helhetsbild:

”Genom att år efter år rota i fascismens bruna byk, bidrar hon till omvärldens möjlighet att få veta vad som pågår både på regeringsnivå och ute i kommuner och regioner.

Vidare:

/…/I sin senaste bok ”Svart på vitt om Sverigedemokraterna” (Atlas) visar hon att Sverigedemokraterna är ett parti med djupa rötter i nationella och fascistiska organisationer och att partiet, trots att det vuxit så fort – är mycket mansdominerat. Kvinnofrågor göra sig icke besvär i annat än den gamla omstridda abortfrågan. I boken framgår också att partiets nuvarande toppar alla har ett förflutet i olika extrema sammanhang och inte skulle klara sitt eget förslag att uppfylla en korrekt ’vandel’ ”. 

Juryn, som utsågs på årsmötet 2021, bestod av journalisterna Elinor Torp (vinnare av Pennskaftspriset 2020), Snezana Bozinovska (nominerad 2020) samt Maria Sehlin och Isabella Iverus från föreningen Pennskaftet.

Läs hela motiveringen här.

Elin Wägner inför de 351 454 underskrifter som krävde kvinnlig rösträtt, 1914
Elin Wägner inför de 351 454 underskrifter som krävde kvinnlig rösträtt, 1914. Bild: Kvinnohistoriska samlingarna, Göteborgs universitet
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV