I mitten av december gick Centerkvinnornas förbundsstyrelse ut och meddelade att de nominerade Muharrem Demirok till uppdraget som partiledare för Centerpartiet. Med Muharrem Demirok som partiledare tror Centerkvinnorna att partiet kan stärka arbetet för att vara en liberal röst för jämställdhet och för starka lokalsamhällen, skrev då Malin Bergman, förbundsordförande för Centerkvinnorna, i nättidningen Altinget.

Även Demiroks långa kommunala engagemang, som de menade hade gett honom en stark förankring närmast gräsrötterna – den kraft som centerrörelsen bygger på, och hans inlyssnande ledarskap angavs som argument för att välja just honom framför de andra två kandidaterna Elisabeth Thand Ringqvist och Daniel Bäckström.

Nu säger Centerkvinnorna till Fempers nyheter att de inte kände till uppgifterna om brotten när de nominerade Muharrem Demirok.

– Vi är besvikna på att uppgifterna kom till vår kännedom så sent som de gjorde och vi hade gärna sett han berättat om domarna i ett tidigare skede. Våld är aldrig acceptabelt – det vet vi att Muharrem vet om. Det rör sig dock om något han ångrar att han gjorde och som hände för många år sedan. Han har avtjänat straffen, som var lindriga eftersom brotten inte bedömdes som grova, och sedan dess har han valt en annan bana. Vi har bedömt Muharrem utifrån vad han gör i dag och hur han vill utveckla Centerpartiet framåt. Muharrem har visat att människor utvecklas och kan ändra sig och han har dragit lärdom av händelserna. Centerkvinnornas förbundsstyrelse har således fortsatt förtroende för Muharrem, säger Kerstin Ågren från Centerkvinnornas riksorganisation.

Centerkvinnor stöttade nomineringen av Demirok framför de andra två kandidaterna, varför anser Centerkvinnor att han är den bästa kandidaten?

– Muharrem har visat en stark närvaro i sitt sätt att prata, både med människor och om vår politik. Han har en stark förankring i det lokalpolitiska, som ligger oss nära, och en tydlig liberal kompass. Vi anser att han har ett inlyssnande perspektiv som behövs för en organisation med starka gräsrötter. Han har ett genuint och välgrundat engagemang för jämställdhetsfrågor och pratar om dem på ett sätt som är viktigt för oss Centerkvinnor, som jobbar för att lyfta jämställdhetsfrågor. Av de anledningarna och utifrån det läge vi befinner oss i anser vi att Muharrem är rätt person att leda Centerrörelsen och ta oss vidare i rätt riktning.
 
Vilka förhoppningar har ni på den nya partiledaren när det handlar om att driva feministisk politik och politik för ökad jämställdhet?

– Vår uppfattning är att jämställdhetsfrågor är självklara för Muharrem och att han bottnar i våra resonemang utan betänketid. Muharrem har tidigare varit jämställdhetspolitisk talesperson i Centerpartiets partistyrelse och är uttalad feminist. Vi förutsätter därför att Muharrem sätter jämställdhetspolitiska frågor högt upp på agendan. Vi upplevde att han svarade väl på de frågor som rörda jämställdhet under utfrågningarna av de tre kandidaterna.
 
Vilka prioriteringar skulle Centerkvinnor se att Demirok gör när det handlar om politiska frågor?

– En viktig prioritering som vi vill se är att Muharrem tar vid arbetet för att stoppa mäns våld mot kvinnor.
 Likaså vill vi att han fortsätter arbeta för ekonomisk jämställdhet speciellt eftersom pandemin har påverkat kvinnors ekonomi negativt och kvinnors utsatta situation blir särksilt kännbar under rådande ekonomiska läge som vi befinner oss i. Sverige har tyvärr tagit flera steg bakåt gällande ekonomisk jämställdhet.
 
Tycker ni att det är viktigt att Lööfs efterträdare också är den starka antirasistiska röst som Annie Lööf varit? Och fortsätter ta debatten mot exempelvis SD?

– För oss är alla människors lika rätt och värde en av grundbultarna i Centerrörelsen och synonymt med oss. Vi förväntar oss att en ny partiledare fortsätter att vara en stark röst i en för centerrörelsen så viktig fråga.

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke arrangerar den kommande veckan en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer och den gröna tankesmedjan Heinrich Böll Stiftung. Konferensen anordnas tillsammans med ukrainska kvinnor, för ukrainska kvinnor.

– Det ukrainska civilsamhället har länge larmat om det ökande våldet mot kvinnor i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi kan inte vänta eller titta bort från de övergrepp som Ukrainska kvinnor utsätts för i kölvattnet av kriget, säger Alice Bah Kuhnke

Bah Kuhnke reser till Ukraina tillsammans med framstående svenska experter specialiserade på mäns våld mot kvinnor, jämställdhet och utvecklingsarbete. Syftet med konferensen är att erbjuda ukrainska och svenska experter, myndigheter och civilsamhällesaktörer en plattform för kunskapsutbyte och möten. Konferensen fokuserar dels på det ökande våldet mot kvinnor i Ukraina och hur det kan bekämpas, samt på hur jämställdhetsarbetet före och under Ukrainas återuppbyggnad kan förstärkas och bidra till Ukrainas EU-tillträde.

Under två dagar med seminarier och samtal kommer cirka 100 ukrainska deltagare, som på olika sätt arbetar för jämställdhet och mot våld mot kvinnor, att diskutera hur arbetet kan utvecklas och hur samarbetet mellan Ukraina och EU kan stärkas.

”Den sista träningen med den här hjälten. Vår tid på planen kanske tar slut men vår vänskap består. Inga ord är tillräckliga för dig och din karriär.” Så skriver Kosovare Asllani som har delat lagkaptensrollen med Seger de senaste åren.

”Grattis till en storartad karriär och tack för minnena”, skriver det europeiska fotbollförbundet Uefa på X, tidigare Twitter.

Två OS-silver. Tre EM-brons. Lagkapten Caroline Seger har i 18 år varit en nyckelspelare i det svenska fotbollslandslaget men i söndags meddelade hon att hon slutar spela för blågult. I somras blev hon trots ett utdraget skadeläge uttagen till VM-truppen och spelade i och med det sin fjortonde stora internationella turnering med landslaget.

– Landslaget har betytt allt för mig. Att representera Sverige under 18 års tid har varit en ära och något jag kommer bära med mig för resten av livet, säger Caroline Seger i en intervju på Svensk fotboll på söndagen.

Gjorde första landskampen 2005

Strax innan intervjun publicerades hade hon berättat för lagkamraterna om sitt beslut, ett beslut som inte har varit helt lätt att komma fram till. Det gångna årets skador har påverkat.

–  Det har så klart varit en process att landa i det här beslutet. Jag tror någonstans att oavsett när jag tagit det så skulle jag aldrig känt att det var 110 procent rätt, eftersom jag levt med det här under så många år, och har tillbringat mer än hälften av mitt liv tillsammans med många i landslaget, säger hon och fortsätter:

– Men jag har pratat med nära och kära, lagkamrater, och fått känna på det. Det har också varit ett år med många småskador. Så det känns som rätt tid och rätt beslut, med tanke också på att det är ett nytt år utan mästerskap som väntar, säger hon med hänvisning till att Sverige inte kommer att spela i OS i Paris nästa år, efter att ha förlorat mot Schweiz i fredags.

Seger gjorde sin första landskamp 2005, 20 år gammal. Hon har inte bara haft en betydelsefull roll på planen utan också utanför, och har hjälpt till att förbättra villkoren inom damfotbollen:

– När jag ser tillbaka på alla år som gått och hur det blivit så är jag enormt stolt över att ha varit en del av det arbetet. Förändringen av egentligen allting och hur det har växt, hur förutsättningarna har blivit bättre, och att allt det man kämpat för nu har blivit så som man själv så klart önskat att man fått ha det från första början.

I en ny doktorsavhandling i sociologi har forskaren Merve Tunçer intervjuat tjugo äldre kvinnor som har migrerat till Sverige från Turkiet. Kvinnorna, som är mellan 60 och 78 år gamla, har bott i Sverige i ungefär 40 år.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger hon i en kommentar.

Kvinnorna rör sig ofta mellan de traditionella könsnormerna och jämställdhet. Det gäller även de som kommer från traditionella familjer med starka patriarkala normer. Det finns också ett tydligt mönster av social rörlighet. De kvinnor som kom från landsbygdsområden utan någon utbildning med sig arbetade på fabriker, som barnskötare eller lokalvårdare.

– Men flera kvinnor har läst svenska på SFI, gått yrkesutbildningar eller studerat vidare, vilket har lett till jobb som lärare, sjuksköterska eller administratör, säger Merve Tunçer.

Forskningen visar också att samhällsdebatten om kvinnor som har migrerat till Sverige borde sluta handla om hur annorlunda de är.
– Den överdrivna fixeringen vid olikhet kan bidra till uppfattningen om att migranter inte hör hemma i Sverige. Och att bli betraktad som annorlunda i ett samhälle kan medföra nackdelar och diskriminering på flera nivåer, säger Merve Tunçer.

En medelväg

Migrationen till Sverige markerar en viktig vändpunkt för kvinnorna – något som har haft bestående inverkan på deras liv och känslan av tillhörighet.
När det gäller det ideala åldrandet har kvinnorna ofta en kluven inställning. Äldre personer i Turkiet ses som sköra, ohälsosamma och beroende av andra. Ändå betraktas de som sociala eftersom de får vård och stöd från sina anhöriga.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet.

Å andra sidan ses äldre i Sverige som aktiva och självständiga, men isolerade och ensamma.
– De här kvinnorna strävar i stället efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

Men trots att de äldre kvinnorna vill åldras självständigt är de ofta skeptiska till hemtjänst och äldreboende i Sverige.
– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.