Intervju

Kvinnor som flyr våld isoleras i privata skyddade boenden

En kvinna som flyr från en våldsam man och placeras på ett privat skyddat boende riskerar att inte få stödinsatser för att bearbeta våldet, hjälp på sitt språk samt att dela boende med våldsamma män.

– Bristfälliga stödinsatser kring det våld de utsatts för ökar risken för att kvinnorna går tillbaka till den man de flytt ifrån, säger Julia Nosti, strateg på Somaya stödjour.

Ny forskning visar att privata bolag tjänar pengar på våldsutsatta kvinnor. Som Fempers nyheter tidigare har rapporterat om är de skyddade boenden som drivs av privata bolag framför allt inriktade på säkerhet och har som mål att göra vinst.

Julia Nosti, som är strateg på Somaya stödjour, berättar att de mottagit flera samtal i sin stödlinje från personer som bor på de privat drivna skyddade boendena.

— Det är till exempel samtal från kvinnor med ett annat modersmål som har blivit lovade stöd på modersmålet när socialtjänsten placerade dem på skyddat boende, men som inte alls fått det, säger Julia Nosti till Fempers nyheter.

När de privata boendena hänvisar kvinnorna att ringa en jours stödlinje för att få stödet de har utlovats uppstår en situation där kvinnojouren gör ett arbete med att erbjuda stödsamtal på kvinnans modersmål utan att få ersättning för det, eftersom socialtjänsten köpt en placering på ett privat skyddat boende som inte gör det de utlovat att de ska göra.

När kvinnor som levt under våld under lång tid vågar ta steget och lämna och inte har någonstans att ta vägen finns skyddade boenden där som ett alternativ under den första och mest akuta tiden.

Kvinnojourerna erbjuder ett heltäckande stöd under den tiden genom att erbjuda stödsamtal både individuella och i grupp, gemenskap och ett sammanhang.

Samtal, sammanhang och gemenskap som är mycket viktigt för kvinnor som utsatts för våld och kanske till och med avgörande för om hon ska lyckas att bryta sig loss från den våldsamma partnern verkar saknas på många av dessa skyddade boenden, vittnar många kvinnojourer om.

— Utan rätt stöd är risken hög att kvinnorna går tillbaka till den våldsamma partner, säger Julia Nosti.

Somaya stödjour, där hon arbetar, skickade år 2021 ut en enkät till det hundratal kvinnojourer i Sverige som driver skyddade boenden och frågade om de varit i kontakt med personer med erfarenheter från de privata boendena.

Av de som svarade hade två av tre negativa erfarenheter.

— Vittnesmål från enkäten visar att det är mycket vanligt att kvinnorna blir helt isolerade på de privata skyddade boendena och i bland blir placerade på boenden där det finns andra personer med missbruksproblem eller män som uppträder våldsamt, säger Nosti.

Hon fortsätter:

— Den samlade bilden av de här privata skyddade boendena är att fokus ligger på skalskydd och att det snarare handlar om förvaring samtidigt som stödinsatserna är bristfälliga och möjligheterna att bearbeta sina upplevelser begränsade, vilket kan få konsekvenser även på lång sikt.

— Innehållet känns väldigt tveksamt. Det är väldigt olyckligt att det finns de som lovar mer än de håller, tillägger hon.

Enligt Nosti är det inte bara en fråga om att upphandla ett skyddat boende till ett bra pris när det handlar om våldsutsatta kvinnor. För att kunna bryta våldsspiralen för kvinnorna behövs den kunskap som finns samlad hos Sveriges kvinnojourer.

— Många politiker och beslutsfattare, forskare och myndigheter ringer också oss för att få information, statistik och kunskap om frågan mäns våld mot kvinnor. Vi fungerar som kunskapsbank i de här frågorna. Vem ska bidra med den kunskapen om alla pengar går till privata boenden som är tjocka skal utan innehåll?, säger Nosti och tillägger:

— Kvinnojourerna driver också påverkansarbete för förändring, eftersom många av de våldsutsatta kvinnorna just på grund av sin utsatthet inte kan driva frågor som rör våld mot kvinnor på egen hand.

Kunskapen hos Socialtjänsten om vad kvinnojourerna gör och representerar får inte försvinna, varnar hon.

— Det är jätteviktigt att Socialtjänsten verkligen vet vad vi kan och gör, eftersom privata bolag är jättebra på marknadsföring och att sälja in sig medan kvinnojourerna inte mycket svårare att konkurrera med privata aktörer på en marknad

— En annan viktig sak är att Socialtjänsten måste få tid att göra kvalitetsuppföljningar av sina placeringar av våldsutsatta kvinnor på privata skyddade boenden, säger Julia Nosti.