Nyheter

Ny forskning om näthatarna

De som uppskattar att se andra lida tros vara mer benägna att hata på nätet.

Anonymiteten och distansen som internet erbjuder har givit upphov till en ny sorts hatretorik, en som är mer ond, mer personlig och ofta svårare att bekämpa än tidigare. Men vilka är det som hatar på nätet?

Internet och sociala medier har blivit ett kraftfullt verktyg för aktivism, men det har också sin mörka sida. Ett av de största problemen som feminister möter på nätet är näthat och trakasserier.

Trollning, eller att göra avsiktligt toxiska eller irrelevanta kommentarer online, har varit föremål för mycket forskning de senaste åren.

Trakasserierna kan ta många former, från dödshot på nätet till kvinnofientligt- och rasistiskt förtal, attacker som har en kylande effekt på yttrandefriheten och politisk aktivism.

Vilka är trollen?

Till stor del fokuserar forskning om nättroll på att förstå motivationerna och de psykologiska egenskaperna hos individer som ägnar sig åt detta.

Ny forskning från Brigham Young University, som nyligen publicerats i tidskriften Social media and society, belyser vissa personlighetsdrag som kan vara associerade med näthat.

Genom en onlineundersökning som genomfördes av över 400 Reddit-användare fann studien att individer med mörka personlighetsdrag så som narcissism, machiavellianism och psykopati i kombination med skadeglädje var mer benägna att visa extrema troll-beteenden.

– Människor som uppvisar de egenskaper som kallas den mörka triaden är mer benägna att trolla om de får glädje av att passivt observera andra lida, de ägnar sig åt näthat på andras bekostnad, säger Doktor Pamela Brubaker, professor och medförfattare till studien, till vetenskap och nyhetssajten Neuroscience news.

Det finns ingen enskild faktor som får någon att engagera sig i detta beteende och det är viktigt att notera att inte alla nättroll är motiverade av negativa eller skadliga avsikter, eller har psykologiska problem. Vissa former av detta beteende kan ses som lekfulla, humoristiska och ett sätt att fördriva tiden.

Relaterat: 22-11-08 ⎮ Mina Dennerts strategier mot hat och rasism

Anonymitet, gruppdynamik och sämre humör påverkar

Enligt research från Stanford University and Cornell University (2017) kan vem som helst bli ett troll under de rätta omständigheterna.

Forskarna valde att fokusera på hur humör och sammanhang påverkar vad människor skriver på ett diskussionsforum. De satte upp ett tvådelat experiment med 667 deltagare. I den första delen av experimentet fick deltagarna ett test, som antingen var väldigt lätt eller väldigt svårt.

Alla deltagare instruerades sedan att läsa en artikel och engagera sig i dess kommentarsfält. I kommentarsfältet blandades neutrala- och trollinlägg.

Av de deltagarna som tog det lätta testet och inte såg några trollinlägg, valde 35 procent att skriva trollkommentarer. Den andelen ökade till cirka 50 procent om de antingen gjorde det svåra testet eller såg trollinlägg under artikeln. Det nådde oroande 68 procent för de olyckliga personer som gjorde det tuffa testet och såg trollinlägg. Med andra ord, allt som krävs är en dålig dag och en personlig attack för att få någon att rasa på nätet.

Annan forskning har lyft att möjligheten till anonymitet och upplevd hämningslöshet i onlinemiljöer kan uppmuntra individer att engagera sig i trollning – eller näthat – eftersom de känner sig mindre ansvariga för sina handlingar och mer fria att uttrycka negativa eller skadliga åsikter.

RELATERADE TEXTER:
2022-11-08 ⎮ Mina Dennerts strategier mot hat och rasism
2022-10-23 ⎮ Hur säker är du och ditt barn på nätet?

Nyheter

Bah Kuhnke arrangerar jämställdhetskonferens i Ukraina 

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke.

I veckan arrangerar EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke  en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer.

EU-parlamentariker Alice Bah Kuhnke arrangerar den kommande veckan en konferens om kvinnor, fred och säkerhet i Ukraina tillsammans med ukrainska civilsamhällesorganisationer och den gröna tankesmedjan Heinrich Böll Stiftung. Konferensen anordnas tillsammans med ukrainska kvinnor, för ukrainska kvinnor.

– Det ukrainska civilsamhället har länge larmat om det ökande våldet mot kvinnor i spåren av Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina. Vi kan inte vänta eller titta bort från de övergrepp som Ukrainska kvinnor utsätts för i kölvattnet av kriget, säger Alice Bah Kuhnke

Bah Kuhnke reser till Ukraina tillsammans med framstående svenska experter specialiserade på mäns våld mot kvinnor, jämställdhet och utvecklingsarbete. Syftet med konferensen är att erbjuda ukrainska och svenska experter, myndigheter och civilsamhällesaktörer en plattform för kunskapsutbyte och möten. Konferensen fokuserar dels på det ökande våldet mot kvinnor i Ukraina och hur det kan bekämpas, samt på hur jämställdhetsarbetet före och under Ukrainas återuppbyggnad kan förstärkas och bidra till Ukrainas EU-tillträde.

Under två dagar med seminarier och samtal kommer cirka 100 ukrainska deltagare, som på olika sätt arbetar för jämställdhet och mot våld mot kvinnor, att diskutera hur arbetet kan utvecklas och hur samarbetet mellan Ukraina och EU kan stärkas.

Nyheter

Caroline Seger avslutar sin 18 år långa landslagskarriär

Caroline Seger tackar publiken efter segern mot Schweiz på Gamla Ullevi i slutet av oktober.

På måndagen genomförde Caroline Seger sin sista träning med fotbollslandslaget. I helgen meddelade hon att hon slutar i landslaget när den pågående landslagssamlingen är slut i och med tisdagens match mot Spanien. Under sin tid i landslaget har hon hunnit spela 240 landskamper och gjort 32 mål.

”Den sista träningen med den här hjälten. Vår tid på planen kanske tar slut men vår vänskap består. Inga ord är tillräckliga för dig och din karriär.” Så skriver Kosovare Asllani som har delat lagkaptensrollen med Seger de senaste åren.

”Grattis till en storartad karriär och tack för minnena”, skriver det europeiska fotbollförbundet Uefa på X, tidigare Twitter.

Två OS-silver. Tre EM-brons. Lagkapten Caroline Seger har i 18 år varit en nyckelspelare i det svenska fotbollslandslaget men i söndags meddelade hon att hon slutar spela för blågult. I somras blev hon trots ett utdraget skadeläge uttagen till VM-truppen och spelade i och med det sin fjortonde stora internationella turnering med landslaget.

– Landslaget har betytt allt för mig. Att representera Sverige under 18 års tid har varit en ära och något jag kommer bära med mig för resten av livet, säger Caroline Seger i en intervju på Svensk fotboll på söndagen.

Gjorde första landskampen 2005

Strax innan intervjun publicerades hade hon berättat för lagkamraterna om sitt beslut, ett beslut som inte har varit helt lätt att komma fram till. Det gångna årets skador har påverkat.

–  Det har så klart varit en process att landa i det här beslutet. Jag tror någonstans att oavsett när jag tagit det så skulle jag aldrig känt att det var 110 procent rätt, eftersom jag levt med det här under så många år, och har tillbringat mer än hälften av mitt liv tillsammans med många i landslaget, säger hon och fortsätter:

– Men jag har pratat med nära och kära, lagkamrater, och fått känna på det. Det har också varit ett år med många småskador. Så det känns som rätt tid och rätt beslut, med tanke också på att det är ett nytt år utan mästerskap som väntar, säger hon med hänvisning till att Sverige inte kommer att spela i OS i Paris nästa år, efter att ha förlorat mot Schweiz i fredags.

Seger gjorde sin första landskamp 2005, 20 år gammal. Hon har inte bara haft en betydelsefull roll på planen utan också utanför, och har hjälpt till att förbättra villkoren inom damfotbollen:

– När jag ser tillbaka på alla år som gått och hur det blivit så är jag enormt stolt över att ha varit en del av det arbetet. Förändringen av egentligen allting och hur det har växt, hur förutsättningarna har blivit bättre, och att allt det man kämpat för nu har blivit så som man själv så klart önskat att man fått ha det från första början.

Nyheter

Fixeringen vid olikhet leder till diskriminering

Sociologen Merve Tunçer vid Örebro universitet har satt turkiska migrantkvinnor i fokus.

Äldre kvinnor från Turkiet vill åldras självständigt och hälsosamt. Samtidigt vill de ha social gemenskap och nära kontakt med familj och vänner – precis som äldre i hemlandet. Det visar en ny avhandling i sociologi vid Örebro universitet som undersökt hur det är att åldras som migrantkvinna i Sverige.

I en ny doktorsavhandling i sociologi har forskaren Merve Tunçer intervjuat tjugo äldre kvinnor som har migrerat till Sverige från Turkiet. Kvinnorna, som är mellan 60 och 78 år gamla, har bott i Sverige i ungefär 40 år.

– Äldre kvinnor från icke-vita och icke-kristna förhållanden framställs ofta som okunniga, förtryckta och passiva individer som inte hör hemma i Sverige. Tvärtom visar min forskning att de står emot både förtryck från familj och grannar och samhällets exkludering, säger hon i en kommentar.

Kvinnorna rör sig ofta mellan de traditionella könsnormerna och jämställdhet. Det gäller även de som kommer från traditionella familjer med starka patriarkala normer. Det finns också ett tydligt mönster av social rörlighet. De kvinnor som kom från landsbygdsområden utan någon utbildning med sig arbetade på fabriker, som barnskötare eller lokalvårdare.

– Men flera kvinnor har läst svenska på SFI, gått yrkesutbildningar eller studerat vidare, vilket har lett till jobb som lärare, sjuksköterska eller administratör, säger Merve Tunçer.

Forskningen visar också att samhällsdebatten om kvinnor som har migrerat till Sverige borde sluta handla om hur annorlunda de är.
– Den överdrivna fixeringen vid olikhet kan bidra till uppfattningen om att migranter inte hör hemma i Sverige. Och att bli betraktad som annorlunda i ett samhälle kan medföra nackdelar och diskriminering på flera nivåer, säger Merve Tunçer.

En medelväg

Migrationen till Sverige markerar en viktig vändpunkt för kvinnorna – något som har haft bestående inverkan på deras liv och känslan av tillhörighet.
När det gäller det ideala åldrandet har kvinnorna ofta en kluven inställning. Äldre personer i Turkiet ses som sköra, ohälsosamma och beroende av andra. Ändå betraktas de som sociala eftersom de får vård och stöd från sina anhöriga.

– För dessa kvinnor är barn och barnbarn starkt kopplade till känslan av tillhörighet.

Å andra sidan ses äldre i Sverige som aktiva och självständiga, men isolerade och ensamma.
– De här kvinnorna strävar i stället efter att hitta en medelväg. De vill åldras självständigt med god hälsa samtidigt som de vill vara sociala och ha nära kontakt med sin familj och släkt, precis som äldre i Turkiet.

Men trots att de äldre kvinnorna vill åldras självständigt är de ofta skeptiska till hemtjänst och äldreboende i Sverige.
– De ser ofta dessa alternativ som en sista utväg. Därför är det viktigt att vi har en mer flexibel äldreomsorg där vi också tar hänsyn till de kulturella aspekterna, säger Merve Tunçer.