Det är svårt för kvinnor som är födda i ett annat land att få jobb i Sverige. Kvinnorna vittnar om många hinder i kontakt med myndigheter, diskriminering och brist på språk och nätverk.
Enligt en ny studie från Jämställdhetsmyndigheten är det svårt för utrikes födda kvinnor att komma in på den svenska arbetsmarknaden. Det beror bland annat på svårigheter i kontakt med myndigheter.
– Trots många ansträngningar för att komma in i samhället och få jobb vittnar många om en känsla av minskad egenmakt efter ett par år i landet, säger Eva Thyselius, utredare, i ett pressmeddelande.
70 kvinnor från 28 länder har i studien berättat om att få arbete. De flesta har tidigare varit involverade i olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Ju längre tid som kvinnorna varit i Sverige utan arbete, desto sämre blev deras tilltro till den egna förmågan.
– Många av kvinnorna vi talade med önskade att olika samhällsaktörer fokuserade på vad de kan i stället för på vad de inte kan, säger Thyselius och tillägger:
– Eftersom många bär på trauman från tiden innan de kom till Sverige är de mer sårbara för negativt bemötande från myndigheter.
Andra hinder kan vara att kvinnan saknar socialt nätverk, att det saknas tillfällen att öva språket eller att hon är huvudansvarig för barn och hushåll.
Flera av kvinnorna i studien visade också misstro mot förskola och fritids, vilket påverkar viljan att lämna barnen till barnomsorg. Problem med hälsan var också ett konkret hinder mot att etablera sig på arbetsmarknaden.
– Kvinnornas egna perspektiv måste få betydligt större genomslag i de åtgärder som föreslås för att fler ska komma i arbete. Myndigheterna behöver ta till sig kvinnornas behov när de ska förbättra sitt bemötande och sina insatser, säger Eva Thyselius.
Under 2022 kom en annan rapport, som Annika Sundén, tidigare analyschef på Arbetsförmedlingen, hade skrivit på uppdrag av Vänsterpartiet.
I den konstaterar Sundén att arbetsmarknadspolitiken fungerar om den riktas rätt.
Hon syftar då på de insatser som arbetsmarknadspolitiken innehåller, såsom förmedlingsinsatser – stöd i jobbsökande och matchning -, utbildning och subventionerade anställningar och praktik.
Enligt Sundén bör man nämligen undvika insatser i tidig arbetslöshet för individer med stark ställning på arbetsmarknaden, och istället använda beprövade insatser och rikta in dem mot gruppen som fastnat i långtidsarbetslöshet, såsom just utrikes födda kvinnor. Det kan behövas flera insatser parallellt, enligt Sundén, men det fungerar.
Hon konstaterar också att neddragningarna i myndigheten Arbetsförmedlingen och dess verksamhet de senaste åren och satsningarna på att ersätta faktisk närvaro med digitala lösningar och privat matchning inte fungerar för de som står längst bort från arbetsmarknaden, inklusive gruppen utrikes födda kvinnor.
FAKTA/UTRIKES FÖDDA KVINNOR PÅ ARBETSMARKNADEN
Arbetslösheten bland utrikes födda kvinnor är nära fyra gånger större än för inrikes födda kvinnor. Utrikes födda kvinnor har också lägre sysselsättning och lägre deltagande i arbetskraften jämfört med utrikes födda män. De senaste åren har skillnaderna ökat. 2019 stod nästan var tredje kvinna född utanför Europa utanför arbetskraften.
