Startsida - Nyheter

Nyheter

FN: Klimatkrisens effekter är inte könsneutrala

Natalia Kanem, chef för FN:s befolkningsfond (UNFPA).

Kvinnor och flickor är bland de som drabbas hårdast av klimatkrisen. Trots det saknas skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) i en majoritet av de nationella klimatplaner som har publicerats sedan Parisavtalet 2016. Det framgår i en ny rapport av FN:s befolkningsfond (UNFPA).

FN:s befolkningsfond granskar i den nya rapporten  Taking Stock: Sexual and Reproductive Health and Rights in Climate Commitments: A Global Review 119 länders nationella klimatplaner. Slutsatsen är att även om flera länder har gjort framsteg vad gäller att lyfta sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i sina dokument råder det stora brister i en majoritet av dem.

– Klimatkrisen är inte könsneutral. I de länder som är mest utsatta drabbas kvinnor och flickor oproportionerligt även fast de har bidragit minst till den globala klimatkrisen, säger UNFPA-chefen Natalia Kanem i ett pressmeddelande.

– Genom att lyfta framväxande belägg för klimatförändringarnas effekter på kvinnors och flickors hälsa och välmående – från ökande fattigdom och matosäkerhet till sämre utfall av mödrahälsovård till ökad risk för genusbaserat våld och skadliga sedvänjor – är denna översyn en läglig påminnelse om varför det är så viktigt att länder prioriterar sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter i sina klimatstrategier, fortsätter hon.

Genusbaserat våld kan öka av klimatkrisen

UNFPA har som målsättning att all mödradödlighet som går att undvika ska ha utplånats fram till 2030, att familjeplanering ska finnas för alla som behöver det, och att genusbaserat våld och skadliga sedvänjor – till exempel kvinnlig könsstympning och barnäktenskap – ska upphöra fram tills dess.

Men målen kommer att bli svårare att nå på grund av klimatförändringarna. Enligt UNFPA kan katastrofer som orsakas av klimatförändringar omintetgöra program som syftar till att förhindra och stoppa genusbaserat våld och när människor tvingas från sina hem finns det en överhängande risk för att antalet barnäktenskap ökar.

– Vi måste säkra rättigheter och valfrihet för alla, och stärka klimatanpassningarna liksom arbetet för ökad resiliens, för att se till att varje graviditet är önskad, att varje barnafödsel är säker och att alla unga människors potential uppfylls. Vi bjuder in våra partner att gå samman med oss för att hålla våra löften till de samhällen vi hjälper – att fortsätta sträva och inte lämna någon i sticket, säger Diene Keit, biträdande generalsekreterare för UNFPA, i rapporten.

Kvinnor och flickor drabbas av undernäring

Av de 119 länder som har nationella klimatplaner har bara 38 länder infört skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Däremot betonar många länder att klimatförändringarna har både indirekta och direkta konsekvenser på mödra- och spädbarnsvård.

Elfenbenskustens klimatplan pekar bland annat på hur både gravida kvinnor och kvinnor som befinner sig i klimakteriet utsätts för risker om de exponeras för svår värme. Sydsudan lyfter att utsatthet för hetta kan öka spädbarns- och mödradödligheten.

Kvinnor och flickor drabbas oproportionerligt hårt av matosäkerhet och undernäring som orsakas av klimatkrisen, och i Burkina Faso, Mali, Sydsudan och Somalia utgör kvinnor och flickor en majoritet av de undernärda i de områden som drabbas av svält eller svältliknande förhållanden. Seychellerna och Benin lyfter att det är viktigt förbättra hälsan för mödrar och nyfödda.

Nio länder – Dominikanska republiken, El Salvador, Sierra Leone, Komorerna, Seychellerna, Costa Rica, Jordanien, Tunisien och Guinea – har skrivningar om vikten av politik som tar hänsyn till att genusbaserat våld riskerar att öka på grund av klimatförändringarna

Lyfter fram vikten av representation

Rapporten rekommenderar bland annat att länder ska tydliggöra vilka effekter klimatförändringar har på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter, genusbaserat våld, kvinnlig könsstympning och barnäktenskap, samt se till att säkra en miniminivå av representation av bland annat kvinnor, unga, urfolk, liksom äldre och människor med funktionsnedsättning, när riktlinjer och klimatprogram tas fram.

– Eftersom klimatförändringarna redan påverkar och förväntas förvärras är det viktigt att vi agerar och anpassar oss, även genom att upprätthålla sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som en grund för resiliens och för ett hållbart välmående för samhällen i stort, säger Natalia Kanem.

Fakta: Klimatförändringar och kön

Rapporten Taking Stock: Sexual and Reproductive Health and Rights in Climate Commitments: A Global Review publicerades i tisdags har tagits fram av UNFPA i samarbete med Queen Mary University of London.

För första gången har alla de nationella klimatplaner som har tagits fram av enskilda länder, sammanlagt 119 stycken, undersökts huruvida de innehåller skrivningar om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR).

Rapporten drar slutsatsen att många länder har gjort stora framsteg vad gäller att lyfta SRHR från tidigare planer men att en majoritet inte gör tillräckligt mycket.

Genom Parisavtalet 2016 har undertecknande länder förbundit sig att ta fram och och kommunicera nationella klimatplaner. Dessa dokument, som ska visa hur ett land kommer att arbeta för att mildra effekterna av och göra anpassningar till klimatförändringarna, ska presenteras var femte år.

År 2020 presenterades den andra omgången av nationella klimatplaner. Nästa gång nya klimatplaner ska presenteras är 2025.

Källa: UNFPA

Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV
Prenumerera gratis på vårt
NYHETSBREV