Ann-Helén Laestadius, (frilans), Anna-Lena Laurén (DN) och Sarah Britz (tidningen Faktum) är de tre finalisterna till Pennskaftspriset 2023.
Pennskaftspriset har delats ut sedan 1989 och ska gå till ”en eller flera kvinnliga journalister som under de senaste åren gjort ett föredömligt journalistiskt arbete”.
I veckan presenterades de tre finalister som kan få årets pris. De nominerade är journalisterna Ann-Helén Laestadius, Anna-Lena Laurén och Sarah Britz.
Ann-Helén Laestadius är journalist och författar vars uppmärksammade böcker Stöld och Straff (Romanus & Selling) om samernas kamp för rätten att leva efter sina traditioner, damp rakt ned i 2020-talets industriella explosion i Norrbotten.
Böckerna är skrivna i form av kriminalromaner där författaren på ett både poetiskt och omsorgsfullt sätt ger ett inifrånperspektiv som berör såväl rättsväsende, rasism och renskötsel – och om ett majoritetssamhälle som svikit sin egen ursprungsbefolkning. Genom berättelserna löper det samiska arvet som en blodröd ådra och lämnar ingen oberörd.
”Ann-Helén duckar varken för våld eller de svåra frågorna om psykisk ohälsa utan låter huvudpersonen möta alla de problem som den samiska befolkningen fått utstå. Dessutom ser hon också kvinnornas utsatthet i detta och utan att för den skull förlora läsarens uppmärksamhet. Böckerna har rosats av kritiker och är sålda till 22 länder”, skriver Föreningen pennskaftet i sin motivation.
Anna-Lena Laurén är Dagens Nyheters och Hufvudstadsbladets rikskända utrikeskorrespondent som efter 16 år tvingades lämna Ryssland men bestämt att fortsätta sin rapportering från Ukraina. Hon har blivit en av de få rösterna inifrån Ryssland, varifrån hon rapporterat om såväl de stora politiska händelserna till de små vardagsbetraktelserna.
Hon har blivit läsarnas ögon och öron i ett land som släckts ned mer och mer och där få fria journalister förmått leva och verka. Hennes texter och hennes mod att stanna kvar är uppskattat av många och i boken Sammetsdiktaturen (Förlaget M) från 2021, förklarar hon för läsaren hur en halvdiktatur fungerar.
”Anna-Lena Laurén lämnar få oberörda och fortsätter oförtrutet att ge oss nyheter från en annars svåråtkomlig värld”, lyder nomineringen.
Sarah Britz är gatutidningen Faktums chefredaktör, ansvarig utgivare och publisher.
”Hemlöshetsfrågan drunknar lätt i medieflödet, men Sarah lyfter oförtrutet fram de berörda människorna i strålkastarljuset och ger dem en plattform.”
På Föreningen Pennskaftets årsmöte den 22 november blir det officiellt vem av de tre finalisterna som slutligen vinner. Vinnaren får, förutom heder och ära, i år en prissumma på 10 000 kronor.
TIDIGARE PRISVINNARE.
2022 vann Anna-Lena Lodenius för sin enträgna bevakning av högerextremistiska grupper sammanfattat i boken ”Svart på vitt om Sverigedemokraternas historia” (Bokförlaget Atlas) och som genom detta blivit expert på sitt ämne.
2021 vann Magda Gad för sin modiga rapportering från Afghanistan, som speciellt sätter kvinnornas liv och påverkan av krig och regimer i fokus.
2020 vann Elinor Torp för reportageboken Vi Skuggorna (Leopard förlag) om den utnyttjade arbetskraftsinvandrarna i Sverige.
2019 vann Kerstin Weigl och Kristina Edblom för reportageboken I händelse av min död (Natur & Kultur) om samtliga kvinnomord i Sverige under ett år.
