Nyheter

Kvinnor anmäler misshandel när skammen lättar

Fler anmälningar om våld mot kvinnor under januari till september 2023.

Under månaderna januari till september 2023 ökade antalet anmälningar av kvinnor som utsatts för misshandel, enligt statistik från Brottsförebyggande rådet (Brå).
– En av förklaringarna är att skulden och skammen över att vara utsatt har lättat, säger Jenny Westerstrand, ordförande för Roks, till Fempers Nyheter.

År 2022 anmäldes 29 224 misshandelsbrott mot kvinnor över 18 år. Det var samma siffra som 2021. I 80 procent av dessa riktade sig anmälningarna mot en för kvinnan bekant person.

De anmälda misshandelsbrotten mot kvinnor innebar en ökning på 8 procent sedan år 2013.

Polisen Erika Gyllenswärd säger till Ekot att hon hoppas att det ökade antalet anmälningar beror på att mörkertalet minskar.

Jenny Westerstrand, ordförande för Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) ser också en annan viktig förklaring.

– Vi har pratat mycket om mäns våld mot kvinnor i media och politik ur ett feministiskt perspektiv de senaste åren, vilket har lättat skulden och skammen, och kan ha bidragit till att antalet anmälningar ökat, säger hon till Fempers nyheter.

– Det vore i så fall ett fall framåt, men samtidigt är det ju skrämmande höga siffror om kvinnors utsatthet i ett land som ska vara ett av de mest jämställda i världen.

Alternativet är att det handlar om att det är en faktiskt ökning, menar Westerstrand.

– En konsekvens av pandemin kan vara ökad våldsutövning mot kvinnor i dess efterdyningar. Kriser tenderar att tas ut mot kvinnor, så också kanske denna, säger hon.

Roks ordförande Jenny Westerstrand
Roks ordförande Jenny Westerstrand. FOTO: Pressbild

Krävs politiska krafttag mot mäns våld mot kvinnor

Westerstrand uppmanar politikerna att ta mäns våld mot kvinnor på allvar och inte slå in på en väg som pekar ut den utsatta kvinnan som speciell eller provocerande, vilket Roks tycker att regeringen tenderar att göra.

– Det är vad som händer när man som i rådande politik dels lyfter bort kön-och-makt-analysen ur politiken och samtidigt släpper in förövarens röst, som man gjort genom den förhastade lagstiftningen om att våldsutövare ska behandlas inom socialtjänsten. Lägg till detta förslaget om psykiskt våld, som de förövande männen ser sig som utsatta för, och vi kommer raskt att vara tillbaka i ett skammande av våldsutsatta kvinnor igen, som kvinnorna själva kommer att vara de första att känna, snabbare än någon kunde tro, säger Westerstrand.
 
Polisen Erika Gyllenswärd efterlyser i sin intervju med Ekot mer resurser för att kunna omhänderta våldsutsatta kvinnor på ett bra sätt.

Polisens specialgrupp mot kvinnovåld nedlagd

I höstas lades polisens enda kvarvarande riktade grupp mot kvinnovåld ner. Det var ett pilotprogram där polis och socialtjänst i stadsdelen Södermalm i Stockholm samarbetade och som visade sig ha varit framgångsrikt. Framför allt uppgav kvinnor som varit i kontakt med gruppen att de kände sig lyssnade på. En nyckelfaktor för att våga ta sig ur våldsamma relationer och söka samhällets hjälp.

Jenny Westerstrand beskrev då det som ”spiken i kvinnofridskistan”.

Enligt Stina Holmberg, forsknings- och utredningsråd på Brottsförebyggande rådet (BRÅ), har kvinnor generellt upplevt ett bättre bemötande när olika yrkesgrupper har specialiserat sig på att bemöta kvinnor som utsätts för våld av män i nära relationer.

– Däremot har det inte alltid lett till en högre uppklaringsgrad och fler fällande domar än på andra ställen, säger hon till Fempers nyheter.

Senare i januari kommer kriminalstatistik för hela 2023.