Det finns en tydlig väljartrend i västvärlden just nu, där kvinnor oftare röstar på kvinnliga politiker och också går mer åt vänster, medan män röstar på män och går åt höger. Rösta gärna på en kvinna – fler kvinnor behövs i Bryssel. Men ta reda på mer om vad partiet står för – om du vill rösta för jämställdhet, skriver Lina Stenberg.
Tycker du att politik är viktigt? Ligger jämställdhet dig varmt om hjärtat?
Då är sannolikheten stor att du röstar på en kvinnlig politiker – när du går till valurnan på söndag.
Och visst finns det en poäng med att värna systerskapet, att lättare kunna identifiera dig med personen som du kryssar och att få fram fler kvinnor i politiken.
Men tyvärr räcker det inte för att rösta fram en politik för jämställdhet.
Det finns en tydlig väljartrend i västvärlden just nu, där kvinnor oftare röstar på kvinnliga politiker och också går mer åt vänster, medan män röstar på män och går åt höger.
Detta går förstås att förklara. Att våra kön allt mer avgör vilka politiska frågor som vi värnar, hänger ihop med allt från stereotypa normer, en ojämställd maktbalans, samhälls- och privatekonomi liksom en könsuppdelad arbetsmarknad.
I Sverige är kvinnor i stor majoritet i jobb som undersköterskor, socionomer, förskolepersonal och grundskolelärare. Män är å andra sidan grovt överrepresenterade i jobb som snickare, installationstekniker, VVS-montörer och maskinreparatörer.
Värderingar, världsbild och ekonomiskt utgångsläge blir olika utifrån de liv vi lever och avgör i slutändan våra prioriteringar. ”Mjuka” frågor, som socialpolitik, välfärd och utbildning är oftare viktigare för kvinnor än bland män, vilket inte är så konstigt.
Men att rösta på en kvinna på grund av hennes kön kan vara vanskligt, särskilt om hon utger sig för att driva på för jämställdhet och sedan inte gör det.
I riksdagsvalet 2022 fanns det bara ett parti som hade valaffischer som på något sätt berörde kvinnors rättigheter. Med en beslutsam blick stod Centerpartiets Annie Lööf och lovade krafttag mot mäns våld mot kvinnor. Och kanske bidrog valbudskapet till utgången, för tillskottet av vänster- och socialliberala kvinnors valsedlar till C var ett faktum.
Det är inte bara det faktum att Annie Lööf inte var kvar efter valet för att infria löftet som är anmärkningsvärt. Att C ens gick till val på att stärka jämställdheten är värt att ifrågasätta. I praktiken står de nämligen för en politik som på många sätt går i motsatt riktning. Bland annat vill de göra arbetsmarknaden ännu mer otrygg för den majoritet av kvinnor som har lågavlönade, osäkra jobb. De vill också driva på för marknadshyror så att arbetarkvinnor bara kan drömma om att hitta en bostad eller lämna en destruktiv relation.
I EU-valet kan det vara lockande att rösta för kandidater som Liberalen Karin Karlsbro, som säger sig prioritera klimatfrågor och rättvisa i Europa. Och L hamnar i topp i Sveriges kvinnoorganisationers valbarometer, för partiet nämner ordet ”jämställdhet flest gånger.
Dessutom försäkrar Karlsbro att L aldrig kommer att samarbeta med SD.
Men en sådan utsaga finns enligt erfarenhet inget fog att lita på. Partirepresentant efter partirepresentant på högerkanten har ju sagt just de orden och sedan brutit löftet i en handvändning.
Och vad hon än säger kommer Liberalerna aldrig ta strid för ett jämställt samhälle, ett samhälle där rutbidrag läggs undan för att prioritera bättre löner, arbetsvillkor eller familjestöd till den stora gruppen kvinnor med låga inkomster.
Så rösta gärna på en kvinna – fler kvinnor behövs i Bryssel. Men ta reda på mer om vad partiet står för – om du vill rösta för jämställdhet.
Lina Stenberg, skribent och författare
