Sverige hamnar dramatiskt mycket längre ner i ett globalt jämställdhetsindex än tidigare. Sverige är också fortsatt sämst i Norden på jämställdhet. Det visar en färsk undersökning från Oxfam.
14 placeringar på 4 år. Så snabbt har Sverige rasat i det globala jämställdhetsindex, Commitment to Reducing Inequality Index (CRII), som Oxfam tar fram varje år i samarbete med Development Finance International (DFI).
Sverige ligger kvar på en lägre ranking än de övriga Nordiska länderna och tappar alltså i förhållande till andra europeiska och OECD-länder.
– Tyvärr konstaterar Oxfam att Sverige under flera decennier misslyckats med att minska ojämlikheten, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige, i ett pressmeddelande.
Hon fortsätter:
– Och politiken som förs just nu gör att klyftorna fortsätter att öka. Den senaste statsbudgeten är ett tydligt exempel på hur regeringen och Sverigedemokraterna prioriterar de som redan har råd. Ojämlikhet leder till otrygga samhällen, där missnöje gror och tilliten människor emellan minskar.
I indexet finns 164 länder och bedömningen görs utifrån politiska beslut och dess effekter på ojämlikheten. Tre områden, som Oxfam har identifierat som avgörande för att minska ekonomisk ojämlikhet, står i fokus: skattepolitik, investeringar i välfärd, och arbetstagares rättigheter.
Sverige har sedan förra mätningen, som gjorde för två år sedan, tappat 4 platser och är nu på plats 24. Det innebär, som sagt, att Sverige fortsätter ligga efter övriga nordiska länder.
Politik som gynnar rika
Tappet i år menar Oxfam hänger samman med förändringar i skattepolitiken. Regeringen har under de senaste två åren minskat skatten för de rikaste och misslyckats med att omfördela till de mest utsatta. Det handlar om sänkt marginalskatt för de rikaste.
Utöver skatteminskningarna har Sverige också backat på grund av att välfärden har nedmonterats, vilket visar sig i långa vårdköer och stora nedskärningar i skolan.
– Den nuvarande skattepolitiken gynnar de allra rikaste, medan de som lever i fattigdom behöver bära den största bördan. Det leder till att resurserna koncentreras hos ett fåtal, samtidigt som vanliga medborgare kämpar med stigande levnadskostnader och minskad tillgång till viktiga välfärdstjänster. Detta beror i stor utsträckning på bristande skattesystem och nedmonterad välfärd, säger Suzanne Standfast.
Ökad ojämlikhet – global trend
Enligt henne följer utvecklingen i Sverige en oroande global trend. 9 av 10 länder i året index driver politik som sannolikt kommer öka nivåerna av ojämlikhet.
– För första gången sedan indexet skapades 2017 så backar majoriteten av länderna på alla tre områdena i indexet. Det är en återspegling av att det är en tuff ekonomisk tid i hela världen, men att de som får bära bördan av den ekonomiska krisen är låg- och medelinkomsttagare. Länder minskar sina investeringar i utbildning, sjukvård och social trygghet – och misslyckas med att rättvist beskatta de allra rikaste, säger Suzanne Standfast.
Investeringar i välfärden gynnar alla
Oxfam föreslår flera åtgärder när det kommer till den ekonomiska politiken för att minska ojämlikheten och investera i välfärd för alla.
Några av förslagen är ett progressivt skattesystem och en ny förmögenhetsskatt
– Det skulle kunna generera 158 miljarder kronor årligen och säkerställa att de allra rikaste är med och finansierar det gemensamma, med en liten del av deras förmögenhet. Både makt och resurser behöver omfördelas för att komma åt ojämlikheten. Dessutom behöver vi samla in statistik över hushållens förmögenheter och skulder, för att kunna ta bättre politiska beslut, säger Suzanne Standfast.
Fempers nyheter har sökt jämställdhetsminister Paulina Brandberg som avböjer att kommentera.