Nästan hälften av kvinnorna, som deltog i undersökningen, uppger att de upplever en negativ känsla kopplat till klimakteriet. Den gruppen har ökat från 35 procent år 2022 till 44 procent år 2024.

Även antalet kvinnor som upplever nedstämdhet, vilket är den vanligaste känslan kopplat till klimakteriet, har ökat. Från 20 procent 2022 till 26 procent i år. 

En majoritet av kvinnorna uppger att deras klimakteriesymtom har ganska stor eller mycket stor påverkan på vardagen.

Trots det är det alltså få kvinnor som söker vård för sina besvär i särskilt stor utsträckning. I rapporten framkommer att det är fler än var tredje kvinna som får besvär som inte söker hjälp alls. Överhuvudtaget är det få kvinnor som får någon information alls om klimakteriet från just vården.

– Att allt fler kvinnor i klimakteriet upplever nedstämdhet och lever med påtagliga symtom är viktigt att fånga upp. En ökad medvetenhet leder uppenbarligen inte till att fler får det stöd av samhället och den kunskap och vård som de behöver. Det måste vi ändra på, säger Maria Bergström, enhetschef på RFSU, i ett pressuttalande.

Fempers nyheter har tidigare rapporterat om att just på grund av att kunskapen om klimakteriet är låg i samhället så misstas inte sällan klimakteriet för psykisk ohälsa. Något som i sin tur har lett till att många kvinnor får antidepressiva läkemedel eller sjukskrivs för stressrelaterad ohälsa, när det egentligen handlar om just klimakteriet.

Kvinnor pratar med vänner inte vården om klimakteriet

Kvinnor söker främst stöd hos kvinnliga vänner när det handlar om klimakteriet. Det visar årets rapport som därmed bekräftar det som framkom i förra årets Klimakteriekollen.

Två av tre kvinnor har pratat med någon väninna om klimakteriet. Men bara en av fyra vänder sig till vården för att söka hjälp. I Norge är det dock över 40 procent av kvinnorna som har vänt sig till vården för att prata om klimakteriet.

– Vi ser ett stort behov av ett kunskapslyft kopplat till klimakteriet – både när det kommer till symtom och besvär. RFSU har utvecklat ett digitalt självskattningstest och erbjuder nu också ett fysiskt självtest för att fler ska kunna ta reda på om symtomen de upplever är kopplade till klimakteriet. Många kvinnor vill gärna vara förberedda när de kontaktar vården och genom våra tester vet man lite mer om sin klimakteriestatus, vilket kanske också ökar incitamentet att söka hjälp för sina besvär, säger Anette Otterström, Head of Communication & Brand på RFSU.

1,3 miljoner kvinnor är mellan 45 och 65 år i Sverige och antingen på väg in i klimakteriet, eller befinner sig mitt i. RFSU:s rapport är en nordisk undersökning om kvinnornas attityd och inställning till klimakteriet, symtom och besvär, kommunikation och kunskap.