I Texas är abort helt förbjudet förutom i fall då den gravidas liv är i fara eller för att förhindra allvarlig skada. Nu begär två advokater att delstaten ska ge tydliga riktlinjer för dessa undantag. Detta efter att flera kvinnor har nekats abort trots att deras liv eller fertilitet har varit i fara. Även i Idaho pågår ett liknande rättsfall. Detta kommer att prövas under våren i Högsta domstolen i USA, vilket kan få betydelse för akutsjukvården i stort.
Det var i tisdags i förra veckan som två advokater, Amy Bresnen och Steve Bresnen, som också jobbar som lobbyister, begärde att delstatens sjukvårdsinspektion, Texas Medical Board, ska komma med tydliga riktlinjer för när en abort är tillåten enligt lag. Enligt styrelsens ordförande Sherif Zaafran ser man just nu över frågan, och ett svar väntas inom kort.Texas abortlag förbjuder aborter med få undantag – bara om det handlar om att rädda moderns liv, eller för att förhindra ”väsentlig nedsättning av en betydande kroppslig funktion”. Flera kvinnor med svåra graviditeter menar att deras fall borde ha kvalificerat för det undantaget i abortlagen, men att de ändå nekats abort bland annat då läkare har svårt att tyda lagen eller inte vågar riskera att åtalas eller stämmas.
– Det faktum att livshotande villkor som är kopplade till graviditet tvingar kvinnor ut ur delstaten för abortvård är oacceptabelt, säger Steve Bresnen i ett mejl till Texas Tribune, och kräver att ett klargörande ges utan dröjsmål.
Aborter i akutsjukvården kan stoppas
Kate Cox är en av de kvinnor i Texas som har nekats abort trots att hennes foster diagnosticerades med en allvarlig kromosomavvikelse, trisomi 18, vilket ofta leder till att fostret dör i livmodern eller strax efter födseln. Detta skulle ha utsatt henne för allvarliga risker, liksom sätta hennes framtida fertilitet i fara. Hennes fall, som Fempers Nyheter har skrivit om tidigare, togs upp av delstatens högsta domstol på begäran av delstens justitieminister, Ken Paxton. Domstolen ansåg att det inte var bevisat att hon kvalificerade för abort. Istället tvingades Kate Cox resa till en annan delstat för abort.
– Jag ville vara här, nära mitt hem. Jag menar, det är den svåraste händelsen jag har varit med om. Jag ville komma hem, gråta på min egen kudde, hålla i mina barn och vara nära mina läkare. Så jag hyste hopp, säger hon nu i en intervju med CBS News om hur varför hon drev sitt fall till domstol.
Texas justitieminister Ken Paxton är också involverad i ett annat rättsfall gällande abort som kan få konsekvenser inte bara för abortvården utan för vilken vård som får ges till en patient som är akut sjuk. Det gäller den federala lagstiftningen Emergency Medical Treatment and Labor Act (Emtala) som stipulerar att alla akut sjuka patienter har rätt till vård för att stabilisera deras hälsa. Bidenadministrationen anser att den lagen väger tyngre än enskilda delstaters abortlagar. Nyligen slog dock en federal appellationsdomstol i Texas fast att det är delstatens abortförbud som ska gälla, även om det handlar om akutsjukvård.
Totalförbud även i IdahoDet var efter att den federala aborträtten Roe v Wades revs upp av HD i juni 2022, som Bidenadministratitonen påminde om att federalt finansierade sjukhus i delstater där abort är förbjudet ändå är tvungna att tillåta dessa när akutpatienters hälsa kräver. Detta i enlighet med Emtala som garanterar att den som är akut sjuk ska behandlas med den vård som krävs för att stabilisera hens hälsa. Men medan Emtala fokuserar på en patients hälsa, medger Texas abortlag bara undantag när den gravidas liv är i fara.
Även i Idaho pågår ett liknande rättsfall. Idaho tillhör liksom Texas de 14 delstater som införde ett totalförbud mot abort sommaren 2022. Undantag ges bara när den gravidas liv är i fara – eller då graviditeten är ett resultat av en våldtäkt eller incest. Även då måste aborten ske under de första tolv veckorna av graviditeten. USA:s justitiedepartement har stämt Idaho för att kräva att lagen om akutsjukvård ska gälla, och tillåta aborter när det behövs för att stabilisera akutpatienters hälsa.
Enligt USA:s justitiekansler Elizabeth Prelogar som företräder Bidenadministrationen innebär Idahos lag att ”en akutläkare som drar slutsatsen att en gravid kvinna behöver en abort för att stabilisera hennes tillstånd som annars skulle kunna hota allvarlig och bestående skada kanske inte kan ge den nödvändiga vården om inte eller förrän en patients hälsa förvärras till den grad där en abort krävs för att rädda hennes liv”.
Det vill säga att det räcker inte att hennes liv kommer att försättas i fara om inte abort görs, det krävs på att man inväntar att hon hamnar i sådan fara innan aborten tillåts. Det var också det som gällde i Kate Cox fall i Texas – vid den tidpunkt hon begärde abort var hon inte i livshotande fara och det räckte inte, enligt delstatens högsta rättsinstans, att hon troligen skulle hamna i sådan fara om inte graviditeten avslutades.
Kan få följder för akutsjukvården i stort
I januari i år beslutades att Idahofallet ska behandlas av HD i april i år. Fram tills dess gäller delstatens abortförbud, även när det gäller akutpatienter. HD:s beslut kommer sannolikt att påverka båda delstaterna. Och om HD ger dem rätt i att deras respektive abortförbud övertrumfar den federala lagen om akutsjukvård kan det få långtgående konsekvenser för såväl möjligheten till abort för akut sjuka patienter, som för akutsjukvården i stort.
Enligt Sara Rosenbaum vid George Washington University riskerar gravida patienter som kommer in till akuten med till exempel okontrollerade blödningar i livmodern, infektioner eller havandeskapsförgiftning, att nekas abort även om det skulle krävas för att stabilisera deras hälsa om HD slår fast att delstaternas förbud väger tyngre än Emtala.
Men fallen som HD ska pröva i vår kan också komma att påverka även annan typ av vård. Rosenbaum pekar på att exempelvis akutsjukvård kopplad till aids, behandling av mental ohälsa eller könsbekräftande vård skulle kunna undantas från akutvården om delstater så vill. Hon skriver i en analys att en delstat skulle kunna göra långa listor på vård som ska undantas akutsjukvården med argumentet att den är för kostsam och tar resurser från annan vård som delstaten anser är mer prioriterad. Hon sammanfattar: ”Akuta aborter som krävs för att bevara hälsa står inför ett omedelbart och existentiellt hot i dessa fall, men det är verkligen akutvården i stort som står på spel för oss alla”.
Enligt Jessica Mason Pieklo, redaktör för Rewire Newsgroup, har federala lagar som Emtala traditionellt ersatt delstatsförbud av abort när det har handlat om att ge en patient stabiliserande vård, men i och med att HD rev upp den federala aborträtten 2022 kan den traditionen vara på väg bort. Enligt Mason Pieklo handlar rättsfallen i Texas och Idaho om att ifrågasätta tanken på att aborter någonsin kan vara medicinskt nödvändiga. Hon menar att striden över akutvårdens rekommendationer egentligen är en strid om vem som är patient i en akutsituation: den gravida eller fostret. Hon konstaterar att Texas beslut om att delstatliga abortförbud åsidosätter federal lag innebär det ”ingen akutsjukvård när det gäller abort, trots Emtala”. Hon drar slutsatsen att fallen i Texas och Idaho syftar till att driva frågan om ett foster ska betraktas som en person i lagens mening, ”tillsammans med idén om att abort aldrig är sjukvård”.
Foster som person i lagens mening
Tanken om att foster ska betecknas som personer enligt lag är en fråga som länge har splittrat abortmotståndare i USA. Men efter efter att aborträtten drogs in när HD rev upp Roe v Wade har fler abortmotståndare tagit sig an frågan. I Roe v Wade från 1973 slog HD fast att ordet person så som det används i grundlagens fjortonde tillägg inte inbegriper ofödda. När HD rev upp den domen 2022 uttalade sig rätten inte om frågan om huruvida ett foster ska betraktas som en person eller ej.
Men om det i framtiden fastställs att foster ska betraktas som person enligt lag kan det komma att omfatta såväl befruktade ägg, embryon och foster, som därmed ges samma rättigheter som alla andra. Därmed skulle den gravida kvinnans liv aldrig kunna stå över det ofödda fostrets rättigheter. Det skulle kunna ha konsekvenser för vad en gravid får göra, äta eller dricka. Det kan också påverka vilken typ av sjukvårdsbehandling en gravid kvinna kan erbjudas: I teorin skulle den gravida kunna tvingas avstå från cellgiftsbehandling mot cancer tills efter förlossningen för att inte skada fostret. På Irland, som hade en grundlagsskrivning som jämställde fostrets rättigheter med den gravida kvinnans, nekades flera kvinnor cellgiftsbehandling just med hänvisning till grundlagen. Först 2018 togs den skrivningen bort ur grundlagen efter en folkomröstning.
USA har alltså gått i motsatt riktning och flera av de allvarliga konsekvenser som blev resultatet av Irlands tidigare grundlagsskrivning har redan börjat visa sig bli problematiska i olika delstater i USA, som Kate Cox öde och andra liknande fall har visat. Vissa flaggar för att USA också kan komma att ta efter länder som exempelvis El Salvador där kvinnor som drabbas av missfall riskerar att anklagas för mord, vilket Fempers Nyheter nyligen rapporterade om.
– Om du är en person, och om du som ett foster aborteras skulle de definiera det som mord. Eller de skulle potentiellt kunna definiera det som mord, säger Jolynn Dellinger, föreläsare i juridik vid Duke University till nyhetsbyrån AP.
