Det finns ”väsentliga brister” i statens arbete för att motverka ekonomiskt våld i nära relation enligt Riksrevisionen som kritiserar både regering och myndigheter. Ekonomiskt våld har långtgående konsekvenser för den som utsätts, och att bli mamma fördubblar risken att bli utsatt, enligt en svensk studie.
Ekonomiskt våld är en form av våld som är erkänt av bland andra FN och Europarådet som en form av könsbaserat våld med allvarliga allvarliga och långvariga konsekvenser, men finns inte som begrepp i svensk lag i nuläget. Enligt en studie som har undersökt ekonomiskt våld i ett svenskt perspektiv har forskarna upptäckt att risken att utsättas fördubblas av att bli mamma:
– Efter en separation fortsätter ofta mäns våldsutövande och det kan till och med underlättas av myndigheters beslut. I jämförelse med andra typer av våld i nära relationer, som fysiskt, psykiskt och sexuellt våld, är ekonomiskt våld dock fortfarande relativt outforskat, särskilt i Norden, säger Linnéa Bruno, doktor i sociologi och docent i barn- och ungdomsvetenskap vid Stockholms universitet som tillsammans med två andra forskare har undersökt förekomsten av ekonomiskt våld i Sverige i den första nordiska studien som undersöker ekonomiskt våld.
Uppmärksammas inte tillräckligt
När Riksrevisionen nyligen publicerade rapporten Statens insatser mot ekonomiskt våld i nära relationer lyftes att det finns ”väsentliga brister” i statens arbete. I en skriftlig kommentar till TT säger jämställdhetsminister Nina Larsson att ekonomiskt våld, liksom alla andra former våld, inte får accepteras.
– Regeringen har nyligen lämnat ett uppdrag till flera myndigheter som ska säkerställa att det finns välfungerande rutiner för att hjälpa den som har utsatts för denna typ av våld, säger hon.
Riksrevisionen pekar på flera brister i arbetet mot ekonomiskt våld, inte minst att regeringen inte tillräckligt har uppmärksammat denna form av våld i nära relation. Regeringen har inte granskat behoven av att införa nya lagar trots att det i dagsläget finns flera regelverk som underlättar för en förövare att ta kontroll över den utsattas ekonomi, som e-legitimation, lån och kreditgivning, regler för bodelning och underhåll för gemensamma barn. ”Överlag beaktas ekonomiskt våld sällan i regeringens direktiv och propositioner, trots indikationer på problem.”, skriver Riksrevisionen.
Kan få långtgående konsekvenser
Enligt Istanbulkonventionen, som Sverige ratificerade 2014, förbinder sig medlemsstaterna att motverka alla former av våld mot kvinnor och i nära relation, varav ekonomiskt våld är en kategori som ska motarbetas. Ekonomiskt våld i nära relation går liksom andra former av våld, som fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld, ut på att kontrollera och ta makt över en annan person.
Ekonomiskt våld brukar delas in i kategorierna ekonomisk kontroll, ekonomisk exploatering och försörjningssabotage, och kan handla om att en förövare övervakar och tar makt över den utsattas ekonomi och tillgångar och till exempel granskar kvitton för inköp, ger den utsatta en ”veckopeng”, eller vägrar att bidra till gemensamma utgifter och undanhålla tillgångar.
En förövare kan också utsätta någon för ekonomisk exploatering där en förövare tar lån i den utsattas namn, stjäl pengar eller egendom från henne. En förövare kan också hindra en utsatt från att arbeta eller studera, så kallat försörjningssabotage eller tvinga denne till att betala av förövarens skulder eller missköta underhåll till barn. Sammantaget kan ekonomiskt våld få svåra och långtgående konsekvenser, bidra till ohälsa och ytterligare försvåra för en våldsutsatt person att lämna ett förhållande eller äktenskap. Inte minst kan det försämra förmågan att hitta ett eget boende.
”Mer kunskap behövs”
Enligt den svenska studien verkar ekonomisk exploatering vara den vanligaste formen av ekonomiskt våld i ett svenskt perspektiv. I andra länder menar forskarna att ekonomisk kontroll och anställningssabotage är vanligare. Samtidigt menar forskarna att det är svårt att göra jämförelser internationellt eftersom ekonomiskt våld är undersökt i mindre utsträckning än andra former av våld.
– I Sverige har vi sedan länge en tvåförsörjarmodell, där båda föräldrar förväntas förvärvsarbeta från att barnen är små, och där kvinnors deltagande på arbetsmarknaden är högt. Höga krav ställs på samarbete kring barnen efter separation. Exploateringen bör analyseras i ljuset av dessa villkor, men mer kunskap behövs om hur den kan motverkas, säger Linnéa Bruno.
Svårigheterna som uppstår vid en separation har bland annat att göra med att en bodelning kan dra ut på tiden, något som kan ske på grund av komplexa ekonomiska förhållanden. Men det kan också orsakas av att en förövare använder processen för bodelning för att utöva ekonomisk utpressning mot den svagare parten – oftast en kvinna. Det fick regeringen att för två år sedan efter ett rundabordssamtal i riksdagen vilja se över förförandet kring bodelning för att kartlägga varför de i vissa fall drar ut på tiden. Dåvarande jämställdhetsminister Paulina Brandberg sade då att arbetet mot ekonomiskt våld skulle växla upp.
Riksrevisionens rekommendationer
Men ännu har inte tillräckligt mycket skett enligt Riksrevisionens rapport. Därför rekommenderar Riksrevisionen regeringen att ge lämplig myndighet i uppdrag att kartlägga hur våldsutövare utnyttjar myndigheter för att bedriva ekonomiskt våld mot en närstående, och kartlägga och föreslå lagstiftning för att motverka ekonomiskt våld. Ekonomiskt våld bör också ingå i den nationella strategin mot mäns våld mot kvinnor enligt Riksrevisionen.
Rekommendationer riktas även direkt till myndigheter – att dessa ska säkerställa att deras anställda har kunskap och förståelse om vad ekonomiskt våld innebär, samt att myndigheterna inför rutiner för att förebygga och motverka ekonomiskt våld.
