Kvinnor fortsätter att vara underrepresenterade inom tekniska utbildningar och yrken, och könsmönstren formas tidigt. Det visar en ny doktorsavhandling från Stockholms universitet.
Könsmönster som påverkar ungas utbildningsval och framtidsambitioner formas tidigt, på grundskole- och gymnasienivå. Doktorsavhandlingen Gendered processes in education: Exploring early sources of differing educational trajectories undersöker hur ”skillnader mellan kvinnor och män i skolprestationer, konkurrensförmåga, skolval och utbildningsnivåer formas av mekanismer som kamrateffekter, självförtroende och utbildningsambitioner.”
Ett av resultaten är att det finns könsskillnader i självförtroende och hur man upplever sina förmågor, vilket formar valet av utbildning utöver de faktiska skolresultat man uppnår.
– Det finns en stark koppling mellan hur unga uppfattar sin egen förmåga och vilken utbildning de väljer. Och här ser vi tydliga könsskillnader tidigt. Däremot spelar klasskamraternas könsfördelning mindre roll än väntat för svenska elevers skolresultat, säger Tünde Lénárd, doktorand i sociologi vid Institutet för social forskning (Sofi), Stockholms universitet.
Flickor har lägre tilltro till egna förmågan
Lénárd har gjort fyra empiriska studier i sin doktorsavhandling där hon med hjälp av data från Sverige och Ungern analyserar skolprestationer, tävlingsbenägenhet, val av gymnasieprogram och vilken utbildningsnivå eleverna senare uppnår.
Bland annat framkommer att flickor som grupp har lägre tilltro till sin egen förmåga än pojkar och att det i påverkar tävlingsbenägenheten vilket i sin tur också spelar roll när flickorna väljer framtida utbildning liksom yrkesval. Även när flickor inte undervärderar sin förmåga är de mindre intresserade av tävlingsinriktade sammanhang än pojkar.
– Det handlar inte bara om att underskatta sig själv. Även när flickor har en korrekt uppfattning om sin förmåga, är de ändå mindre benägna att söka sig till konkurrensutsatta situationer, säger Lénárd.
Flickor skattar sig högre inom verbala området
Flickor är istället mer intresserade – och skattar sig själva högre – när det gäller det verbala området, medan pojkar tenderar att skatta sig högre inom matematik. Detta påverkar också deras val av utbildning.
– Det är viktigt att förstå att det inte bara handlar om betyg. Intresse och upplevd förmåga spelar en stor roll. Dessa formas av könsmönster, och styr flickor och pojkar med liknande betyg mot olika utbildningsvägar, säger Lénárd som i avhandlingen också visar att ambition spelar en stor roll – framför allt för flickor med invandrarbakgrund. En stark ambition ökar deras chanser att gå vidare till högre utbildning.
– Det här är ett viktigt fynd, säger Lénárd. Det visar att hög ambition inte är en återvändsgränd för elever med invandrarbakgrund, som det ibland hävdats med tanke på deras höga ambitioner men lägre gymnasieavslut. Ambitionen är snarare en resurs som kan väga upp för sämre skolresultat
Könsmönster i utbildning
Här kan du läsa Tünde Lénárds avhandling, Gendered processes in education: Exploring early sources of differing educational trajectories.
