Det internationella friidrottsförbundet World Athletics har bekräftat att alla tävlande i damklassen i friidrotts-VM i Tokyo i september kommer att behöva könstestas. Könstester har ofta kritiserats för att vara integritetskränkande, och kritiker menar att World Athletics är inne på ett ”sluttande plan”.
Friiddrotts-VM i Tokyo drar igång den 13 september och alla tävlande i damklassen kommer att behöva genomgå ett könstest för att få ställa upp. Testet kommer bara att behöva göras vid ett tillfälle och går ut på att testa SRY-genen som enligt förbundet World Athleics är ”ett pålitligt test för att avgöra biologiskt kön”, skriver man på sin hemsida.
”Filosofin vi håller kär i World Athletics är skyddandet och stärkandet av integriteten i damidrotten. Det är väldigt viktigt inom en sport som alltid försöker attrahera fler kvinnor att de gör det och inte tror att det finns ett biologiskt glastak.”, skriver förbundet genom ordförande Sebastian Coe, som också förklarar att testet ska göras tillsammans med de nationella medlemsförbunden.
”Ett sluttande plan”
Transidrottaren, den ickebinära Nikki Hiltz som ska delta i VM för USA:s räkning är kritisk. Hiltz, som registrerades som kvinna vid födseln, anser att World Athletics tar ett steg i fel riktning och varnar för konsekvenserna.
– Könstester är ett sluttande plan, säger Nikki Hiltz till AFP:
– Jag gillar bara inte det prejudikat det innebär, säger Hiltz som kommer att låta sig testas.
Integritetskränkande
Enligt World Athletics är deras gentest ”extremt exakt”, men Nikki Hiltz oroar sig för vad som händer med testerna på lägre nivå eller för ungdomar, och menar att testet kan bli mycket integritetskränkande.
– Könstester kan vara mycket invasiva. Som att det här bara skulle vara en harmlös svabb i kinden, säger Nikki Hiltz som ifrågasätter varför pengar och tid läggs på att lösa på vad Hiltz anser är ett icke-existerande problem.
– Det här är inte ett problem vi utsätts för. Det vi faktiskt utsätts för är tränare som begår övergrepp- Anklagelser om doping. Varför lägger vi inte vår tid, energi och pengar på det? Det är en besvikelse, säger Hiltz.
”Värna kvinnliga klassen”
Svensk friidrott står dock bakom World Athletics beslut. Generalsekreterare David Fridell säger till Sportbladet att man har vetat att kravet har varit på gång men att han är förvånad över att det ska gälla redan till VM i Tokyo:
– Vi är i grunden positiva. Det handlar ju om att värna den kvinnliga klassen och verkligen se till att det blir rättvisa tävlingar. Det tror jag att hela friidrottsfamiljen står bakom, säger han.
Även förbundskapten Kajsa Bergqvist är positiv till testen och menar att de inte är mer kontroversiella dopningstester:
– Det är samma sak som antidopningsarbetet. Alla aktiva måste till exempel uppge var de befinner sig hela tiden. Det är klart det också inkräktar på aktivas integritet att hela tiden rapportera var man befinner sig. Men det är ett pris som aktiva generellt är beredda att betala för att ha en rättvis idrott, säger hon till Sportbladet.
Doktoranden och transkvinnan Jimmy Lindberg har suttit med i den arbetsgrupp som har tagit fram underlaget till beslutet World Athletics nu har tagit. Hon menar att även om det kan finnas skäl att begränsa transkvinnor från att delta i vissa grenar är bevisen för fördelarna en transkvinna kan ha mot en cis-kvinna inte är lika självklara i andra grenar.
– Jag förstår ju dem fullt ut att det är inte jättekul. För det finns ju ett övertag i en del grenar, särskilt explosiva grenar. Men till exempel långlöpning så tycker inte jag att det finns tillräckligt starka evidens för att man skulle göra det här ”dra alla över en kam-beslutet”, säger Jimmy Lindberg, till TV4.
Kränkta rättigheter
World Athletics grundar sitt beslut på rekommendationer från arbetsgruppen Gender Diverse Athlete Working Group som förbundets styrelse antog i mars i år. Syftet har varit att tydliggöra vem som tillåts tävla i damklassen. Utöver transpersoner drabbas även personer med tillstånd som påverkar könsutvecklingen, så kallade differences of sex development (DSD). Redan 2023 införde World Athletics förbud mot transkvinnor att tävla i damklass på internationell elitnivå om de har genomgått puberteten som pojkar. Samtidigt skärpes också regelverket för idrottare med DSD.
OS-guldmedaljören Caster Semenya, som har en variant av DSD, har nyligen fått rätt i Europadomstolen där hon överklagade ett beslut i Idrottens skiljedomstol, Cas, om att hon var tvungen att sänka sina naturligt höga nivåer av testosteron för att få tävla i damklassen. Semenya hade först överklagat till högsta domstolen i Schweiz där Cas har sitt huvudkontor. Högsta domstolen gick på Cas och World Athletics linje men Europadomstolen ansåg i juli att att hennes grundläggande rättigheter hade kränkts eftersom Schweiz högsta domstol inte gjorde en egen grundlig bedömning av Semenyas fall, rapporterar DN.
Kontroversiell bakgrund
Könstester är inget nytt fenomen, och förekom bland annat i OS- sammanhang, där man ibland gick så långt som till inspektioner av en tävlandes könsorgan i slutet av 1960-talet. Den internationella olympiska kommittttén (IOK) slutade med könstester 1999. Då hade testerna lett till flera uppmärksammade och kritiserade fall. Bland annat drabbades den spanska friidrottaren Maria José Martínez-Patiño som 1983 hade godkänts i ett kromosomtest, men diskats efter ett liknande test två år senare, vilket ledde till att hennes karriär fick ett abrupt slut, rapporterar Outsports.
Många kritiker har också pekat på att kraven på att kvinnor med DSD har en rasistisk komponent då flera idrottare från det globala syd har drabbats. Utöver sydafrikanska Caster Semenya har bland andra indiska Dutee Chand drabbats, och under OS i Paris 2024 ifrågasattes och misstänkliggjordes algeriska boxaren Imane Khelif.
Kontroversen handlade om att det internationella boxningsförbundet (IBA) hade diskvalificerat henne i ett könstest 2023 men hon godkändes av IOK.
– Jag föddes som en kvinna. Jag har levt som en kvinna. Jag har tävlat som en kvinna – det råder inga tvivel om det, kommenterade Khelif.
I augusti förra året lämnade Khelif in en stämningsansökan i Frankrike rörande näthat, som bland annat riktades mot författaren JK Rowling och ägaren av X, Elon Musk. Hennes advokat kallade hatet en ”misogyn, rasistisk och sexistisk kampanj” mot boxaren.
