Regeringen kallar budgeten den ”största jämställdhetsbudgeten någonsin”. Unizon anser att den är ett svek, och kräver att regeringen avsätter en placeringspeng till kommunerna så att fler kvinnor och barn i behov får skyddat boende.
– Finansiering för skydd krävs akut, säger Unizons ordförande Olga Persson.
Förra måndagen presenterade regeringen budgetpropositionen för 2026 och i samband med det kallade både jämställdhetsminister Nina Larsson (L) och Liberalernas partiledare Simona Mohamsson det den ”största jämställdhetsbudgeten någonsin”.
Nina Larsson hänvisade bland annat till regeringens satsning på hundra miljoner till arbetet mot hedersrelaterat våld, men också till arbete mot mäns våld mot kvinnor.
”Får inte skydd”
Unizon, som är riksförbund för över 140 kvinnojourer, tjejjourer och ungdomsjourer, är kritiska till att budgeten inte innehåller mer, och öronmärkta, pengar till våldsutsatta kvinnor och barn som behöver få skyddat boende.
– Kvinnor och barn har rätt till skydd, men får det inte. Var femte jour rapporterar att barn tvingas stanna hemma med förövare. Finansiering för skydd krävs akut, om regeringen menar allvar med jämställdhetspolitiken och allas rätt till trygghet, säger Unizons ordförande Olga Persson.
Unizon har länge lyft det faktum att allt färre barn de senaste åren har fått skydd på kvinnojourernas boenden – sedan 2018 har 43 procent färre barn fått det skyddet skriver Unizon och hänvisar till statistik från Socialstyrelsen och Stockholms stad.
2024 trädde lagen om placering av barn i skyddat boende i kraft, som bland annat syftar till att stärka barnrättsperspektivet för barn som följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende och ger barn rätt till egen behovsprövning.
”Det mest grundläggande”
Trots det finns det inga öronmärkta resurser för att skydda barn och kvinnor i den nya budgeten, menar Unizon:
– Om man menar allvar med att mäns våld mot kvinnor ska ha samma prioritet som gängkriminalitet behöver man finansiera det allra mest grundläggande: skydd för kvinnor och barn, säger Olga Persson.
Unizon och andra organisationer har kritiserat det faktum att kommunernas socialtjänst, som beviljar eller inte beviljar insatsen skyddat boende, har dragit ner på antalet placeringar, vilket riskerar att öka risken för ytterligare våld för de utsatta. I värsta fall att kvinnor och barn utsätts för dödligt våld.
Kräver placeringspeng
I en debattartikel från 2024 hänvisar Unizon till en rapport från Sveriges kommuner och regioner (SKR) om att enbart var femte kvinna erbjuds skyddat boende av socialtjänsten, och Unizon undrar var kvinnor som inte kan bo kvar med en förövar ska ta vägen. För att råda bot på det kräver Unizon att regeringen ska avsätta 250 miljoner kronor i en så kallad placeringspeng till kommunerna, så att fler kvinnor och barn i behov av skydd ska få plats på skyddat boende.
Unizon har hämtat inspiration från hur Danmark arbetar mot våld och med skyddat boende i sitt krav på en särskild placeringspeng. Tanken är att staten står för hälften av kostnaden för en placering och att kommunen står för den andra hälften. Man vill också att ansvaret för bedömningen om skyddat boende läggs på kvinnojourerna, samt att barn alltid placeras tillsammans med mamman på skyddat boende.
