I den aktuella studien Lönespridning har sex ekonomer analyserat arbetsmarknaden. De konstaterar att lönespridningen minskat i Sverige, att vi ser en utveckling mot en mer sammanpressad lönestruktur – vilket ser ut att gynna kvinnor.

En del av kritiken mot individuell lönesättning har länge varit att den riskerar att missgynna kvinnor. Nu visar den aktuella studien att så inte är fallet för akademiskt utbildade kvinnor.

– Vi trodde att kvinnor bara klarar sig i ett centraliserat system, det har visat sig att de inte är så, säger Lena Granqvist.

Lönegapet har minskat

En slutsats forskarna kommer fram till är att sambandet mellan lönespridning och könslönegap har försvagats i privat sektor – akademiskt utbildade kvinnor och män har blivit mer lika varandra vad gäller lön.

Dock finns fortfarande ett undantag:

– Könslönegapet ökar ju högre upp du kommer, det finns ett glastak, men i takt med att kvinnor blir fler i chefspositioner minskar detta, säger Lena Granqvist.

Forskarna tror att den främsta förklaringen till att könslönegapet minskar är hur så kallade ”icke mätbara faktorer” prissätts.

– När något prissätts lokalt i det enskilda företaget ser chefen en person som alltid rycker in när någon är borta. Den typen av faktorer får ett större genomslag. Det kan vara en förklaring, säger ekonomen Håkan Regnér.

Individuell lönesättning kan ge negativa effekter

Han varnar samtidigt för förhoppningen att individuell lönesättning automatiskt leder till högre produktivitet i det enskilda företaget:

– Att tävla om en högre lön kan innebära att bli mer produktiv. Men det kan också få en negativ effekt: Om jag vet att jag måste tävla och gå om min kollega för att nå högre lön, varför då inte börja sabotera för min kollega, börja sprida rykten – ett improduktivt beteende. Det är en konsekvens som kan uppstå till följd av lönespridning.

En av studiens slutsatser är att det inte finns några entydiga samband mellan lönespridning och produktivitet: vissa studier pekar på ett positivt, andra på ett negativt samband. Sambandet kan också variera mellan olika typer av arbetsplatser.

– Alla funkar inte i en konkurrens om lön, tänk metaforen duvor och hökar, så ser vi att hökarna triggas men inte duvorna, de funkar bättre i en samarbetskultur, säger Håkan Regnér.

Lena Granqvist tror att lönespridning generellt har en positiv inverkan på lönen och Håkan Regnér konstaterar att det inte finns något exempel på en yrkesgrupp som har låg lönespridning och hög lönsamhet. Han syftar då på lön i relation till utbildning, sett till bruttolivslön. Det finns dock en rad – kvinnodominerade – akademiska utbildningar som visat sig ge en icke lönsam livslön, när kostnaden för utbildningen subtraheras från lönen – jämfört med lönen för dem som enbart har gymnasieutbildning: Det gäller till exempel lärare, bibliotekarier, biologer, sjukgymnaster och arbetsterapeuter.

Individuella lönesamtal allt vanligare

Under de senaste 20 åren har det blivit allt vanligare med en mer individualiserad lönebildning, i form av individuella lönesamtal och individuell löneförhandling.

Eftersom den individualiserade lönebildningen bygger på en förhandling mellan två parter har den också medfört att lönen i någon mån – trots kollektivavtal – blivit beroende av individens förmåga att förhandla i egen sak samt arbetsgivarens subjektiva värdering av individens prestationer.

I arbetaryrken ser inte forskarna samma tendens att kvinnor gynnas av individuell lön, tvärtom. Arbetarmän tjänar mer på individuell lönesättning, i relation till kvinnor. En studie som Susanne Fransson (red) presenterade 2011, Tarifflöner och individuell lönesättning, konstaterar att i transportsektorn, som tillhör de 11 procent av arbetsmarknaden som inte har individuell lön, utan i stället ett tarifflönesystem, finns inga könsrelaterade löneskillnader, vid lika arbete för samma arbetsgivare.