Europarådets expertgrupp om våld mot kvinnor besökte Sverige i februari i år för att följa upp en rapport från 2019 om Sveriges arbete med att bekämpa och förebygga våld mot kvinnor i enlighet med Istanbulkonventionen som Sverige ratificerade 20134. I den nya rapporten Building trust  by delivering support, protection and justice utvärderas arbetet som har skett sedan dess. 

Europarådets expertgrupp ser flera allvarliga brister vad gäller Sveriges arbete mot våld mot kvinnor och kritiserar otillräcklig utbildning vad gäller våld mot kvinnor för viktig personal som anställda inom socialtjänst och rättsväsende, liksom hälso- och sjukvårdspersonal och lärare. GREVIO uttrycker också oro över att den utbildning som erbjuds ofta är frivillig, och inte ges tillräckligt regelbundet. Dessutom kritiseras det faktum att utbildningen ofta inte tar upp olika digitala former av våld mot kvinnor. 

Mer utbildning inom rättsväsendet

Expertgruppen  betonar att anställda inom rättsväsendet spelar en särskilt viktig roll för att se till att Istanbulkonventionen upprätthålls. Därför är det avgörande att anställda inom rättsväsendet får ges såväl obligatorisk som fördjupad utbildning om våld mot kvinnor, oavsett om det gäller straffrätt eller familjerätt. 

GREVIO uttrycker också oro över vad man anser är brister i samverkan mellan olika myndigheter på den lokala nivån, och uppmanar till en bättre insamling av data vad gäller alla former av våld mot kvinnor och att den informationen harmoniseras mellan olika aktörer inom rättsväsendet. 

Kvinnors säkerhet måste prioriteras

Enligt expertgruppen tas inte tillräcklig hänsyn till kvinnors och barns säkerhet när rättsväsendet beslutar om vårdnad och umgängesrätt. Den skriver att domstolar ofta ignorerar ”anklagelser om våld i nära relation, godtar överenskommelser trots en historia av våld i nära relation och använder eller accepterar användandet av dåligt grundade begrepp som det så kallade ’föräldraalienationsyndromet’ eller liknande föreställningar, för att avfärda anklagelser om våld i nära relation”.

En annan punkt som Sverige kritiseras för är att tillgången till skyddat boende ser olika ut beroende på var man borr, expertgruppen vill att Sverige ser till att tillgången till skyddat boende blir bra i hela landet. Expertgruppen ifrågasätter också att Sverige de senaste åren i allt högre utsträckning hänvisar den som faller offer för våld i nära relation till skyddade boenden som ägs av vinstdrivande företag, ”istället för till boenden som drivs av kvinnors specialiserade organisationer med lång expertis vad gäller våld mot kvinnor”. Därmed undergrävs också dessa boendens existens, betonar GREVIO.

Den här kritiken har bland annat lyfts av Roks som 2022 arrangerade konferensen När våld blir vinst, med fokus på just fenomenet att vinstdrivna privata aktörer utan kunskap och erfarenhet av mäns våld mot kvinnor ”än mer tar över skyddet från de ideella kvinnojourerna”. 

Kritiserar könsneutralt språk

Expertgruppen kritiserar Sverige också på andra punkter som Roks är kritiska till. En fråga är att svenska myndigheter i allt högre utsträckning använder könsneutralt språk vad gäller mäns våld mot kvinnor. GREVIO betonar vikten av en könsbaserad förståelse av våld mot kvinnor. Och, skriver Roks, svenska myndigheter måste erkänna ”att kvinnor och tjejer utsätts för ett oproportionerligt våld”.

– Det som GREVIO tar upp är sådant som Roks har påtalat vid upprepade tillfällen de senaste åren, det är sorgligt att det ska behöva gå så här långt när kunskapen har funnits hos kvinno- och tjejjourerna hela tiden, säger Roks vice ordförande Adine Samadi i ett pressmeddelande och anser att regeringen och myndigheter i högre utsträckning ska lyfta röster från den svenska kvinnojoursrörelsen:

– GREVIO delar våra åsikter, vilket gör att man både nu och framåt bör värdesätta kvinnojoursrörelsens röst. Det här är ett kvitto på det, säger Adine Samadi som uppmanar regeringen att ta intryck av den nya rapporten:

– Vi kan inte se annat än att regeringen nu läser den här rapporten och anpassar sin jämställdhetspolitik efter den.

Positiva förändringar lyfts

GREVIO lyfter också vad man anser är positiva förändringar, bland annat att Sverige har infört nya lagar för att bekämpa våld mot kvinnor och att minimistraffet för grov kvinnofridskränkning sedan 2022 är ett år, från att tidigare ha legat på nio månader.  Lagen har också utvidgats för att ”omfatta fall av förtal och grovt förtal liksom olaga förföljelse”, skriver expertgruppen. 

GREVIO pekar också på att Sverige har lagstiftat om att skydda barn från att bevittna våld. Sedan den 1 juli 2021 är det straffbart att utsätta ett barn för att bevittna vålds- och sexualbrott i nära relation. I Sverige uppskattas drygt 200 000 barn leva i hem där det före­kom­mer olika former av våld, och genom den lagen blir barn som utsätts brottsoffer i sin egen rätt. 

Den 1 januari 2019 införde Sverige ett totalförbud mot barnäktenskap. 2020 skärptes lagen, det är sedan dess straffbart att låta ett barn under 18 år ingå ett äktenskap eller äktenskapsliknande förbindelse, något GREVIO lyfter som positivt liksom möjligheten att införa reseförbud för att förhindra att ett barn ska föras utomlands för att ingå barnäktenskap eller genomgå kvinnlig könsstympning.