”Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera.”

Citatet kommer från det utkast till rapport som FN:s klimatpanel arbetar med.

Vi lever i turbulenta tider. Men den nyhet som borde omkullkastat alla våra dagordningar, både privata och politiska, kom i skymundan. Regeringskrisen toppar allt och på andraplats kommer väl fotbollen. Eller?

Det är självklart att det politiska spelet om regeringsmakten är intressant och viktigt. Och frågan om hyrorna är verkligen ingen obetydlig fråga. Tvärtom, att ha en egen bostad är centralt för alla personer. Det vet vi. Det är till och med så avgörande att det är inskrivet i grundlagen. 

”… det allmänna (ska) trygga rätten till arbete, bostad och utbildning samt verka för social omsorg och trygghet och för goda förutsättningar för hälsa”, står det i regeringsformen.

…det finns en annan fråga som borde ha toppat alla medier. Den om klimatläget.

Jag tycker det är självklart att det ska finnas hyreslägenheter med hyror som ”vanligt folk” har råd att betala och det är lika självklart att staten ska vara med och finansiera. Precis som med annan välfärd. Dessutom tycker jag att Vänsterpartiet gör helt rätt som håller fast vid sina löften om att inte gå med på marknadshyror. Och jag tycker Nooshi Dadgostar gör en strålande insats. Riktigt vad det slutar vet jag inte när jag skriver detta men så här långt har Vänsterpartiet verkligen stärkt sin position.

Men – det finns en annan fråga som borde ha toppat alla medier. Den om klimatläget. Onsdagen den 23 juni 2020 skrev media om den läckta rapporten från FN:s klimatpanel, IPCC. En rapport som kallas ”den mest uttömmande vetenskapliga genomgången hittills”.   

Den slutgiltiga rapporten ska bli klar nästa år, men i utkastet, som nyhetsbyrån AFP fått tillgång till, varnas det för att om uppvärmningen inte snabbt begränsas, blir den negativa påverkan på planeten bestående. Det står också att påverkan på oss människor blir stor, sker snart och att många förändringar till följd av den globala uppvärmningen redan har skett och går inte att reparera.

Här är några av slutsatserna i rapporten:

• Klimatförändringarna har redan minskat skördarna med upp till 10 procent. År 2050 kan 80 miljoner människor riskera svält och hundratusentals miljoner riskerar undernäring. 

• Mellan 2015 och 2019 behövde 166 miljoner människor, främst i Afrika och Centralamerika, humanitär hjälp till följd av klimatrelaterad plötslig brist på mat.

• Trots en positiv socioekonomisk utveckling kommer nära 10 miljoner fler barn bli undernärda och hindrade i sin utveckling år 2050 på grund av en livslång exponering av hälsorisker orsakade av klimatförändringar.

• Den globala uppvärmningen gör att de geografiska områden som drabbas av insektsburna sjukdomar, som malaria och denguefeber, växer och blir fler.

• Ökande temperatur kommer att påverka människors fysiska möjligheter att arbeta. Asiens södra delar, delar av Afrika och delar av Central- och Sydamerika kommer att förlora upp till 250 arbetsdagar om året år 2100.

Man skriver i rapporten att det är de fattigaste och mest sårbara länderna som kommer att drabbas värst men att även industriländer kommer att möta ökande hot från extrem hetta, vattenbrist och höjda havsnivåer. Beslut om att motverka växthuseffekten och att arbeta för en hållbar utveckling kan ha en viss inverkan, men mycket av den skadliga inverkan på hälsa, utveckling och natur är oundviklig.

Det är alltså nu vi måste samlas. Bordlägga alla bråk. Dra ett streck över gamla oförrätter. Samlas.

Det står också att extrema väderhändelser orsakade av den globala uppvärmningen ökar bristen på land, färskvatten och minskar antalet djurarter i havet. Utrotningstakten är mer än 1 000 gånger högre än för 70 år sedan. 

Och det står att kuststäder får bära bördan av höjda temperaturer och höjda havsnivåer. 2050 kommer hundratals miljoner människor att drabbas av vattenbrist, rapporterar TT.

Slutsatsen i rapporten är att ”vi behöver en transformation. Genomgripande förändringar på processer och beteenden på alla nivåer: på individnivå, samhällsnivå, i näringslivet, våra institutioner och regeringar [—] Vi måste omdefiniera vårt sätt att leva och konsumera”.

Det är alltså nu vi måste samlas. Bordlägga alla bråk. Dra ett streck över gamla oförrätter. Samlas. Genomföra massiva satsningar på allt det hållbara. Använda all kraft och alla resurser till det som kan ge räddning. Det är en fråga om överlevnad. Det är ett val att agera. Och det är ett val att låta bli.

Gudrun Schyman är frilansfeminist, ledamot i Simrishamns kommunfullmäktige för Feministiskt initiativ, och återkommande krönikör i Fempers nyheter.