Eleanor Roosevelt förändrade första damens roll för alltid. Lorena Hicks hjälpte till att förvandla den osäkra presidentfrun till den radikala politiker och skribent som präglade amerikansk politik under många år. De var ett maktpar bakom kulisserna. Ana Valdés porträtterar.
En ung journalist frågade Eleanor Roosevelt:
– Madame Roosevelt, du är gift med presidenten Franklin Delano Roosevelt. Vad hette du innan du blev madame Eleanor Roosevelt?
Hon log:
– Eleanor Roosevelt, förstås. Franklin och jag är kusiner i fjärde led. Vi har samma efternamn.
Eleanor Roosevelt var USA:s första dam mellan 1933 och 1945. Hennes man, Franklin Delano Roosevelt, blev vald fyra gånger i rad. Han var presidenten som tog USA ur den ekonomiska depressionen och skapade det mest ambitiösa sociala program som skapade det moderna USA, New deal.
Eleanor, eller ER, som hon kallades, är fortfarande en av USA:s största kvinnliga ikoner. Innan Jackie Kennedy, innan Michelle Obama och Hillary Clinton var det Eleanor Roosevelt och hon förändrande den första damens roll för alltid.
Eleanors vängrupp från skolan följde henne hela livet. Många av dem levde i lesbiska förhållanden, det som hette på den tiden Boston-äktenskap, en form som tillät kvinnorna att leva tillsammans utan att bli sedda som perverterade.
Eleanor och Franklin gifte sig 1905 och mellan 1906 och 1916 födde Eleanor sex barn, ett av dem dog som bebis, de andra fem överlevde henne. Men hon var en känslokall och frånvarande mor och det plågade henne hela livet. Hon önskade närhet men den skrämde henne.
Eleanor var en feminist och en radikal som var politisk allierad med sin man men följde sin egen bana. Både hon och Franklin hörde till den amerikanska aristokratin, deras förfäder hade invandrat från Holland och blev stora jordägare och affärsmän.
Eleanor skickades till Europa och utbildade sig på exklusiva internatskolor. Hennes föräldrar dog när hon var mycket ung och hon fostrades av en sträng mormor och av likgiltiga mostrar och morbröder. Det var det som gjorde henne oförmögen att älska sina egna barn, tyckte hon själv.
Hennes onkel Theodore Roosevelt var USA:s president 1901 till 1909. Det var han som följde Eleanor till altaret när hon gifte sig med Franklin Delano. Eleanors vängrupp från skolan följde henne hela livet. Många av dem levde i lesbiska förhållanden, det som hette på den tiden Boston-äktenskap, en form som tillät kvinnorna att leva tillsammans utan att bli sedda som perverterade.
1917 upptäckte Eleanor att hennes man hade en kärleksaffär med sin sekreterare och vän, Lucy Mercer. Hon erbjöd honom en skilsmässa. Men Sara Delano Roosevelt, Franklins mor, förbjöd sonen att ta ut skilsmässa. Hon hotade att göra honom arvlös. Franklins politiske rådgivare avrådde honom med, det hade varit slutet för hans politiska ambitioner. Han hade aldrig kunnat bli amerikansk president om han var skild.
Eleanor accepterade att vara kvar i äktenskapet men krävde att han skulle sluta att träffa Lucy Mercer och förbjöd honom allt sexuellt umgänge med henne. Från det året sov paret Roosevelt i olika rum och levde parallella liv. Eleanor umgicks nästan enbart med kvinnor och Franklin fortsatte att leva med olika älskarinnor, en av dem levde med honom i Vita huset.
I början tyckte inte Lorena Hickok, Hicks, som hon kallades av vänner och kolleger, att Eleanor var intressant nog.
Eleanors politiska agenda var oerhört radikal, de arbetande kvinnornas rättigheter var viktiga för henne och hon var motor bakom Franklins progressiva program. Hon arbetade för att förbättra levnadsvillkoren för afroamerikaner och ville bygga billiga bostäder åt alla.
1932, mitt i presidentvalskampanjen som skulle ta Franklin till Vita huset och göra första dam av Eleanor, bestämde Associated press (AP), att en kvinnlig journalist skulle följde Eleanor till politiska möten och skriva om henne.
Det var journalisten Lorena Hickok som fick uppdraget. Hickok var USA:s mest kända kvinnliga journalist, som hade en byline i New York Times och som hade bevakat Lindberghs rättegång.
I början tyckte inte Lorena Hickok, Hicks, som hon kallades av vänner och kolleger, att Eleanor var intressant nog. Hon hade helst bevakat Franklins kampanj och följt honom överallt.
Men hon lät sig övertygas och började att bevaka Eleanor och föll för hennes charm. Trots att de kom från helt olika bakgrund och att Hicks, som var en autodidakt från arbetarklassen som inte var rumsren nog för ER:s vänner, blev de ett par.
Lorena hade från början valt att ha relationer enbart med kvinnor och blev snart Eleanors emotionella stöd. Eleanor hade länge önskat någon som skulle älska henne med totalt exklusivitet och Hicks älskade henne villkorslöst.
Det var Lorena som uppmuntrade Eleanor att ha egna presskonferenser för kvinnliga journalister och att ha en syndikerad kolumn, ”My day”, som publicerades mellan 1935 och 1962, sex dagar i veckan.
Trettiotalets vita hus hade två hov, Franklins och hans vänner och älskarinnor och Eleanors gäster och vänner, helt skilda från varandra.
Det sägs att bakom varje man finns en kvinna men bakom en kvinna finns ofta en kvinna och det var Hicks som stod bakom Eleanor och som blev hennes partner både på det personliga och på det offentliga planet. Hon kallades ”First friend” av pressen och trots att de var diskreta och ville ha sin relation hemlig, fanns det ofta journalister som skrev om dem.
Och Edgar Hoover, FBI:s starka chef, var övertygad om att de hade en erotisk relation. FBI:s pärm om ER var på hela tretusen sidor, förutom hennes amorösa relationer anklagades hon för att vara kommunist och rebell.
Hickoks biografi över Eleanor, Reluctant first lady, som publicerades samma år som Eleanor dog, 1962, är ett lysande vittnesmål om Eleanor Roosevelts rädsla att förlora sin självständighet fängslad av rollen som första dam.
Lorena Hickok fick offra mycket för Eleanors kärlek, från 1933 kunde hon inte längre bevaka ER för AP och blev tvungen att lämna journalistiken som hade gjort henne så känd. Hon var för partisk nu och fick ta ett uppdrag av FD, som skickade henne på långa resor för att dokumentera hur de vanliga amerikanerna upplevde hans New deal.
Under tiden levde Hicks i Vita huset, i ett rum som låg bredvid Eleanors egna rum. Trettiotalets vita hus hade två hov, Franklins och hans vänner och älskarinnor och Eleanors gäster och vänner, helt skilda från varandra.
De möttes enbart för att äta middagar och middagarna var olidliga. Eleanor hade tyckt synd om en gammal granne, ms Nesbitt, och anställt henne som huvudkocka för huset. Men mrs Nesbitt kunde inte laga mat och det sägs att de inbjudna ministrarna fick råd att äta innan de kom på middagarna. Eleanor kunde själv inte laga mat men var lysande på att köra bil och på att sticka.
Hon blev känd som världens första dam. Men den intima och nära relation till Hicks förblev en konstant och deras brev visade en oerhörd grad av intimitet och kärlek.
Relationen mellan Eleanor Roosevelt och Lorena Hickok är väl dokumenterad tack vare de nästan tretusen brev som de växlade mellan 1932 och 1962. Breven donerades av Lorena Hickok till Franklin Delano Roosevelts bibliotek och fick öppnas tio år efter Hicks död, 1968. I de tidiga biografierna om ER nämndes Hicks som en vän men djupet av deras relation granskades inte. Hon raderades från fotografier och berättelser.
Deras kärleksrelation tog slut efter några år. I början hade de trott att FD skulle vara president i fyra år och att de efteråt skulle kunna bygga ett liv tillsammans. Men eftersom FD valdes gång på gång skildes Eleanors och Lorenas vägar. Eleanor blev FD:s ögon och öron internationellt, under kriget åkte Eleanor till Europa och till Stilla havet och besökte trupperna. Fyra av hennes barn tjänstgjorde i kriget.
1945 dog Franklin Delano Roosevelt och hans vicepresident Harry Truman tog över ämbetet. Han frågade Eleanor om hon inte ville bli USA:s representant i Förenta nationerna, som skapades då som en internationell institution för att mäkla och garantera fred.
Eleanor tackade ja och blev snart motor till deklarationen om de mänskliga rättigheterna. Hon blev känd som världens första dam. Men den intima och nära relation till Hicks förblev en konstant och deras brev visar en oerhörd grad av intimitet och kärlek.
Från 1978 till nu har flera historiker, biografer och författare skrivit flera böcker och pjäser om deras relation. Blanche Wiesen Cooks biografi om Eleanor, tre band som granskar Eleanors privata och politiska roll, är den första biografin som sätter relationen i sammanhang.
Hon hade flera nära vänner som hon hade starka känslor för, idag skulle vi kalla henne polyamorös.
Att Eleanor var bisexuell är idag ett rätt accepterat begrepp men om man kan kalla Eleanor Roosevelt för lesbisk är fortfarande en fråga som forskare och historiker inte är överens om.
Klart är att ER och Hicks hade olika förväntningar. Hicks ville ha ett exklusivt förhållande med ER och bygga ett liv med henne men ER:s politiska och radikala agenda ville inte tvåsamhet och monogami. Hon hade flera nära vänner som hon hade starka känslor för, idag skulle vi kalla henne polyamorös.
Författaren Susan Quinn skrev en bok som heter Eleanor and Hick: The love affair that shaped a first lady. Boken presenterar Hicks roll i Eleanors offentliga liv, hur Hicks hjälpte till att förvandla den osäkra Eleanor till den radikala politiker och skribent som präglade den amerikanska politiken under så många år.
Andra författare, som Amy Blom, Susan Wittig Albert och Kelly O’Connor McNees, har skrivit fiktiva berättelser utifrån breven och forskaren Rodger Streimatter har gjort en antologi med ett urval av breven, Empty without you. Eleanor skrev 16-sidiga brev till Hicks som kombinerar det personliga och det politiska och som är idag ett ovärderligt dokument för att se vem Eleanor Roosevelt var bakom kulisserna.
Två teaterpjäser närmar sig Eleanors och Hicks relation, en som heter Hicks och en som heter Eleanor, skriven av den amerikanske författaren Mark St Germain.
Och i Hollywoods serie First ladies som börjar att spelas in nu 2021, kommer den bisexuella skådespelaren Gillian Anderson, känd för att ha spelat Margaret Thatcher i The crown, att spela rollen som Eleanor Roosevelt.
