Kommissionen för jämställda livsinkomster tillsattes i mars 2020. Regeringen ville ha förslag som långsiktigt kan öka den ekonomiska jämställdheten mellan kvinnor och män. I halvtid presenterades ett delbetänkande, som Feminististiskt perspektiv rapporterade om. Kommissionen beskrev då ett krisläge med 30 år av stagnation och kallade sitt arbete för en haveriutredning.

Nu har kommissionen presenterat sitt slutbetänkande Minska gapet – åtgärder för jämställda livsinkomster. De föreslår regelbundna jämställdhetsanalyser över livsinkomster vart fjärde år, att SCB ska analysera ekonomisk jämställdhet för personer med funktionsnedsättning, kunskapsinhämtning om hur organisering av arbete påverkar kvinnors och mäns arbetsrelaterade psykiska ohälsa, och utvecklade uppdrag till myndigheter om jämställdhetsintegrering  sker det nedtonat, utan kallelse till pressträff.

– Målen för jämställdhetspolitiken är ännu inte uppnådda. Det är fortfarande olika nivåer i livsinkomster mellan kvinnor och män och olika möjligheter för att delta i arbetslivet. Det övergripande målet för den svenska jämställdhetspolitiken är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv, konstaterar Eva Nordmark , arbetsmarknads- och jämställdhetsminister, i ett pressmeddelande, där det slås att ”regeringens jämställdhetsarbete över åren gett goda resultat”.

Att ingenting egentligen hänt med kvinnors livsinkomster sedan 1995, vilket kommissionen för ett år sedan kallade ett haveri, nämns dock inte i pressmeddelandet. Sveriges kvinnolobby, vars generalsekreterare Clara Berglund ingått som expert i kommissionen, riktar kritik mot att förslagen inte är fler och mer långtgående i ett särskilt yttrande:

”De senaste åren har otaliga utredningar med fokus på ekonomisk jämställdhet tillsatts, flera av frågorna ovan har utretts flera gånger och i vissa fall har även förslag presenterats. Men mycket litet har gjorts. Tyvärr kommer nog inte heller denna kommission ändra på det.”

Kvinnors arbete fortsätter att värderas lägre än mäns och kvinnors ansträngningar och investeringar i utbildning lönar sig inte på samma sätt som mäns, konstaterar Sveriges kvinnolobby.  Även om visst utrymme fanns att lämna fler förslag är kritiken i grunden kopplad till ett alltför snävt direktiv. Kvinnolobbyn undrar ännu:

• Hur ska det obetalda arbetet delas lika mellan kvinnor och män och hur ska kvinnors deltidsarbete minska?
• Vad ska göras åt att kvinnodominerade yrken, trots arbetskraftsbrist inom många välfärdsyrken, har lägre genomsnittslön än andra jämförbara yrken?
• Hur ska regelverk och uppföljning säkerställa att kvinnor och män får lika lön för lika och likvärdigt arbete?
• Vad ska göras för att öka särskilt utrikes födda kvinnors arbetskraftsdeltagande?
• Vad ska göras för att minska skillnaden i kvinnors och mäns pensioner?
• Vad ska göras åt att mäns större och ökande kapitalinkomster upprätthåller den ekonomiska ojämställdheten?

Läs även:

2022-02-08 | Ny forskning synliggör mäns relation till välfärd

2022-02-01 | Männen drar ifrån kvinnorna i kapitalinkomster

2021-12-07 | Sexuella trakasserier hinder för jämställda livsinkomster

2021-11-19 | Stor andel män obekymrade om ekonomisk ojämställdhet