Kvinnor röstar oftare vänster och män oftare höger. Det visar valforskning. I takt med att gamla kollektiva identiteter i övrigt har fått ge vika för individualisering i samhället har väljarna blivit mindre förutsägbara. Idag ”ser vi starkare samband mellan utbildningsnivå och kön och tydliga skillnader mellan unga och äldre väljare”, enligt Maria Oskarson, professor i statsvetenskap på Göteborgs universitet och expert på väljarbeteenden.

– Folk bestämmer sig närmare in på valen och byter parti oftare. Att byta parti ofta hänger också ihop med en försvagning av de traditionella mönstren och mer individualism, att välja parti har blivit lite som att gå till Ica och välja yoghurtmärke. Preferenserna styrs av utbildningsnivå, kön och ålder, säger Oskarson.

Hon tillägger:

– Klass spelar fortsatt roll, inte alls på samma sätt som tidigare, men det är fortfarande en av de starkaste faktorerna som påverkar hur väljarna röstar.

De flesta väljare identifierar sig antingen till höger eller vänster, och byter sällan ideologisk sida. När folk byter parti så är det, med få undantag, mellan närliggande partier, vilket förklarar det ofta mycket jämna loppet mellan höger och vänster-blocken i svensk politik.

Nya dimensioner

Under det senaste decenniet har det dock blivit lite mer komplicerat. Det finns en ny skala att förhålla sig till i politiken. Forskarna pratar om en sociokulturell skiljelinje.

– Där kommer SD in, förklarar Oskarson. Men det började egentligen redan med MP, som när de kom in sade att de varken var höger eller vänster utan drev andra frågor, såsom miljö, jämställdhet och individens frihet. Så på den sociokulturella skiljelinjen placerar sig MP i ena änden och SD i den andra.

Detta har lett till att Sverige har ett partisystem som är tvådimensionellt, dels finns en vänster-höger-skala, dels finns en Gal-Tan-skala, som är namnet på den sociokulturella skalan. Gal står för grön, alternativ och libertariansk och Tan står för traditionell, auktoritär och nationalistisk.

Gal-Tan-skalan har blivit betydelsefull när feminism, jämställdhet och tolerans för olika grupper diskuteras i politiken.

– Det är allra tydligast hos unga kvinnor, där feminism, inkludering och tolerans för olikhet dominerar medan unga killar fokuserar på att bli rika och framgångsrika.

Enligt Oskarson är den här typen av dimensioner mest utmanande i början. När det väl ska formas regeringsalternativ så sker anpassning både från dessa nya och övriga partier.

– Idag är de här två dimensionerna i princip de samma i svensk politik, säger hon.

Vem anpassar sig då till vem? 

– Alla anpassar sig till alla. Grunden för de politiska partierna är att de vill vinna val för att få genomslag för sin politik. Har man inte framgång med den politik man går till val på så försöker man vrida på och förbättra lite. Det har vi sett. S håller på att bli mer traditionalistiska åt Tan-hållet. Medan M har gått ännu mer åt det hållet. Samtidigt som de gröna kanske har fått lite försvagad ställning i Sverige – om vi ska förenkla det.

– Det är inte lätt för vanliga väljare att orientera sig i det här. Äldre väljare tenderar att rösta på samma parti som förra gången, även om de velar in i det sista. Medan unga är mer känsliga för strömningar och vad som händer just nu.

Skillnaderna mellan könen slår igenom mest hos unga. V, MP och Fi har störst framgång hos unga tjejer. Förutom kön och ålder är utbildning en faktor som styr röstningen i allt större utsträckning i Sverige, liksom i andra länder.

– Högutbildade tenderar att stå mer till vänster och längre mot Gal medan de med lägre utbildning röstar mer Tan. Högre utbildning är förknippat med högre tolerans, inte minst i förhållande till olika grupper, vilket hör till Gal.

Kan man förutspå att SD nått något slags tak utifrån detta när en större del av de yngre generationerna blir allt mer högutbildade?

– Nej, så enkelt är det inte. De kan förändras och locka till sig andra grupper.

Vad säger forskningen om varför kvinnor, unga och särskilt unga kvinnor röstar vänster?

– Skillnaderna i mäns och kvinnors vardagsverklighet – vad man jobbar med och hur beroende av välfärdsstaten man är – slår igenom politiskt och leder till att man har olika politiska prioriteringar och ser olika typer av problem, vilket i sin tur har lett till att vi får tydligare könsskillnader i partival.

– Inte minst är välfärdsstaten och politiken något som ligger många kvinnor väldigt nära. Vi har en stor offentlig sektor som i huvudsak är bemannad av kvinnor. Vård-, skola och omsorg är kvinnodomäner i väldigt hög utsträckning. Om vård-, skola och omsorg fallerar hamnar det på kvinnorna att lösa barnomsorg med jobbet och ta hand om gamla föräldrar, säger Oskarson.

Och hon konstaterar att vi går mot en utveckling där även män blir allt mer beroende av välfärdsstaten.

Hur mycket slår de här könsskillnaderna igenom inför val när partierna ska välja valfrågor? Bryr de sig om det? Borde de bry sig om det mer?

– Partistrategerna vet om hur det ligger till. Samtidigt är partier inte bara vindflöjlar – de vill inte bara vinna val utan de vill också genomföra sin politik. De är mer ideologiskt orienterade än vad väljarna är. Så för dem handlar det både om att fånga upp opinionen men också att forma opinionen och övertala sina väljare. Det är hela tiden ett spel.



Förutom kön spelar klass- och regional tillhörighet roll, det vill säga nord-syd och storstad-glesbygdsdimensionen.

Just nu tar utrikes- och säkerhetspolitik stort utrymme i debatten, vad kan det få för effekter på valet?

– Det är traditionellt sett inte särskilt partiskiljande frågor och därför inte heller särskilt betydelsefullt i val. Säkerhetspolitiken är liksom pensionssystemet frågor som kräver brett samförstånd och långsiktiga lösningar. Även om partierna ibland kan få det att låta som att de är oense.

Oskarson tror istället att välfärden kan komma att bli en viktig valfråga ur flera vinklar.

– Ta till exempel segregationen, vilken tangerar välfärdssektorn. Om partierna i princip är överens om högre straff och mer poliser, så finns det inte så mycket mer att hämta där, utan då kan det komma att handla om välfärden i dessa områden, vilket skulle kunna bli en valfråga.

Där ingår även pensionsfrågan och sjukvården. Under pandemin har strukturella problem inom både sjukvården och äldreomsorgen kommit fram i ljuset.

Valforskarsanningar

Opinionsmätningar är populära inför val. Inte minst använder medierna själva dessa för att få en idé kring hur partierna ligger till och diskutera kring det. Oskarson ger dock inte mycket för dessa, och menar att det är något helt annat när folk röstar.

Däremot anser hon att valrörelser är viktig injektion i den svenska demokratin och ser dem som en gigantisk folkbildningskampanj.

– Vi tar aldrig del av så mycket politiska nyheter och blir så intresserade av och följer politik som när det är valår.

Men opinionsundersökningarna kan ha viss betydelse när väljarna bestämmer sig.

– Vi har så många partier och när partier går under en viss procentsats i opinionsmätningarna när det närmar sig val blir människor oroliga för att kasta bort sin röst. Inom forskningen brukar vi säga att när ett parti närmar sig 3-3,5 procent i undersökningar skräms väljarna bort och väljer istället att taktikrösta.

Oskarson skickar också med en valforskarsanning: att ett parti eller en regeringskoalition har haft problem den tredje gången de gått till val.

– I sådana lägen tenderar väljarna att rösta mot istället för för ett parti. Ur en rent demokratiskt ståndpunkt så är det bra med regelbundna maktskiften, vilket brukar ses som grundbult i demokrati.

Hon vill också skicka med en kommentar angående vad hon anser vara ”medias fixering” vid att diskutera regeringskoalitioner före val:

– Det vanliga är att regeringsförhandlingar vidtar efter valresultatet och att man då förhandlar med olika partier.

Läs även:

2022-02-08 | Ny forskning synliggör mäns relation till välfärd

2022-02-04 | Antirasism och jämställdhet splittrar Generation Z