– Jag kommer inte sluta göra civilt motstånd och vägrar gå tillbaka till fängelset, säger Per Anger-pristagaren Narges Mohammadi som tillfälligt befinner sig på fri fot sedan den 22 februari under permission för en akut hjärtoperation.

Kort efter den akuta hjärtoperationen, som räddade hennes liv, kallades Narges Mohammadi tillbaka till Shahr-e Rey-fängelset. Det som väntar henne där, utöver många år i fängelse är också verkställandet av andra straff hon dömts till, bland annat 80 piskrapp för ”spridande av propaganda mot staten”. Den senaste gången hon greps var den 16 november 2021. Men det var långt ifrån första gången.

I ett uttalande skriver Narges Mohammadi, människorättsförsvarare och ordförande för Centre for human rights defenders i Iran, att hon vägrar godta de orättvisa domarna, vägrar gå tillbaka till fängelset och håller sig undan som ett uppror, ett civilt motstånd.

I en tv-intervju med BBC-farsi säger Mohammadi att hon har blivit gripen 12 gånger, genomgått 5 rättegångar och sammanlagt dömts till 31 års fängelse.

– Nu vägrar jag att gå tillbaka till fängelset, säger Mohammadi.

Familjen i exil

Dessutom har hon sedan länge en dom om reseförbud. Trots detta har säkerhetstjänsten under förhören sagt till henne att hon borde fly landet för gott. Enligt Mohammadi föredrar regimen att hon lämnar landet illegalt för att leva i exil.

– Jag kommer inte att resa illegalt och utan mitt pass, även om regimen uppmuntrar detta, säger hon till BBC.

Narges Mohammadis make och parets två barn har sedan ett tag flytt utomlands, vilket har lett till att hon inte har träffat sina barn på flera år, och ofta vägras hon även telefonsamtal i fängelset. Enligt maken har barnen växt upp med att följa sin mors kamp och öde på sociala medier med en ständig oro.

Mohammadis make, själv en känd debattör och dissident, säger i en intervju med bland annat BBC-farsi att Narges aldrig har velat lämna Iran för att leva i exil. Men båda skulle önska att hon kunde resa utomlands för att träffa sina barn.

Läckta dokument

Nyligen har den anonyma hacker-gruppen ”Alis rättvisa”, som avslöjar förhållandena i den iranska regimens fängelser, avslöjat ett internt hemligt dokument utgivet av säkerhetstjänsten. Dokumentet tyder på att myndigheterna har total koll på sina motståndares privatliv och i synnerhet när det gäller kvinnor. Detta genom att övervaka deras digitala brev och telefonsamtal. I det hemligstämplade dokumentet finns rekommendationer om att häva Narges Mohammadis utreseförbud, eftersom det skulle ligga i regimens intresse samt bidra till att mediebevakningen kring henne avtar.

Sammanfattningsvis dras i det hemliga dokumentet slutsatsen att förtroendet för Mohammadi kommer att skadas när hon flyr utomlands, vilket skulle göra henne till ”en av de många”. Hon skulle därmed förlora sin position och motståndskraft och sakta malas ner i personliga och politiska konflikter i exilen, enligt vad som framkommer i dokumentet.

Brevet avslöjar regimens strategi och säkerhetslinje, vilket en del av  oppositionen tidigare har varnat för. Det handlar om regimens strävan att bli av med viktiga, stridbara och populära oppositionella röster i landet genom att tvinga dem i exil. Till sin hjälp har regimen cybersoldater som verkar i sociala medier. De satsar på att manipulera genom ”influencers”, skapa kaos, missleda och försvaga motståndet i syfte att kontrollera och hindra effektiv politisk mobilisering mot regimen.

Regimen alltmer trängd

Mohammadis make menar att regimen genom detta avslöjande erkänner att det inte går att tysta Narges Mohammadi – att regimen har insett detta faktum och därför vill bli av med henne, på ett eller annat sätt.

Regimen i Iran möter nu ett stort antal kvinnor och män, politiska fångar som vägrar hålla tyst. Bland dem många unga kvinnor som rapporterar från fängelserna så fort de får möjlighet, under permission eller genom telefonsamtal inifrån fängelset. Dessa stridbara aktivister blir allt mer kända i landet och omtyckta bland iranier.

Efter varje ny fängelsedom höjer de rösten än högre och visar nolltolerans mot kompromisser och avbön. Några har blivit mördade under sin fängelsevistelse. Det har skett under högst tvivelaktiga förhållanden för att det ska se ut som om det rörde sig om en olycka eller sjukdom.

En tolkning av innehållet i det hemligstämplade dokumentet kan vara att regimen inte lyckas skrämma oppositionen längre, något som i sin tur skrämmer och oroar säkerhetstjänsten.

Bland åtgärderna för att tvinga Narges Mohammadi till lydnad och att återvända till fängelset, har regimen nu beslutat att konfiskera borgenssumman som lämnats för att möjliggöra hennes tillfälliga permission för hjärtoperationen. Borgen för permission lämnas oftast av anhöriga och handlar om äganderätten till ens bostad, det vill säga stora belopp. Hoten om konfiskering försvårar nu Narges Mohammadis situation och beslutet att hålla sig undan och gömma sig istället för att återvända till fängelset, skriver hon i sitt uttalande.

FAKTA/Narges Mohammadi

Narges Mohammadi är en framstående försvarare av mänskliga rättigheter, aktivist för medborgerliga rättigheter och ledande kvinnorättskämpe, som kampanjar mot dödsstraff, tortyr och orättfärdiga fängslanden. Hon är vice ordförande och talesperson för Human rights center, som leds av nobelpristagaren Shirin Ebadi. Även Narges Mohammadi är nominerad till mottagare av Nobels fredspris av norska parlamentsledamöter, och hon har tidigare hyllats med människorättspriser, till exempel Per Anger-priset som instiftades av den svenska regeringen till minne av ambassadören Per Anger som kämpade för att rädda så många judar som möjligt från förföljelse och död under andra världskriget i nazi-ockuperade Ungern. Priset avser att främja initiativ som städjer mänskliga rättigheter och demokrati.

Hon är också en person med anmärkningsvärt mod. Under de många åren i fängelse i Iran har Narges Mohammadi fått utstå allvarlig illabehandling till skada för både kropp och själ. När hon fängslades 2015 anklagades hon bland annat för att ha grundat en illegal grupp, vilket handlar om kampanjen för att stoppa dödsstraffet i Iran. Domen kom efter att hon intervjuats av internationella medier, och efter ett möte 2014 med EU:s dåvarande utrikesrepresentant Catherine Ashton. Och i oktober 2020 medan covid spreds i Irans fängelser släpptes hon efter ett ramaskri både inom landet och internationellt.

Källa: Bitte Hammargren, fristående journalist, författare och Mellanösternanalytiker.

Läs även:

2022-02-01 | Växande krav på Iran att frige Narges Mohammadi

2021-12-17 | Rekordstor lärarstrejk – hela Iran blev ett klassrum

2021-11-19 | Krav på Iran att upphäva ny kvinnofientlig lag

2021-06-01 | Narges Mohammadi vägrar lyda nya fängelsedomen