Oroligheterna i Iran når nya höjder och protesterna mot de eskalerande matpriserna blir allt mer våldsamma. Under den senaste veckan har en ny våg av protester rapporteras i 40 städer i Iran. Samtidigt grips allt fler i sina hem, anklagade för ”samverkan med utländska medborgare”.
Den nya vågen av protester kallas för ”de hungrigas revolt” och initierades i de fattigaste områdena i södra och västra Iran. Samt i städer runt oljekällorna i ett rikt land som Iran. Men protestvågen nådde snabbt en del andra städer i norra Iran.
Unga från arbetarkvarteren tar sig ut på gatorna, protesterar mot fattigdomen, mot bristen på mat, arbete och bostäder. Det allt mer utbredda missnöjet yttrar sig i slagord mot de ansvariga: ”ned med Khamenei, ned med Reissi”. I en rad städer attackerade ungdomar bland annat banker, regimens milisbaser och lyxiga mataffärer.
Polisbrutalitet har varit den iranska regimens svar även mot denna våg av protester. Fem döda och hundratals gripna, bland dem många minderåriga, rapporterar människorättsorganisationer. Iranska regimens nyhetsbyråer uppger en död och tiotals gripna. På sociala medier cirkulerar dock videofilmer av poliser som skjuter skarpt och bilder av fem dödade, fyra unga och en äldre man. Sedan 15 maj har internet stängts av i flera av de oroliga städerna och därmed når inga nya uppgifter ut.
Chockhöjda priser
Efter att regeringens beslut att sänka subventionerna på en rad baslivsmedel steg priserna hastigt och chockartat. Inom loppet av ett par veckor har priset tredubblats. Inflationen närmar sig 40 procent och arbetslöshetssiffran stiger. Detta medan 30 procent av befolkningen enligt officiella siffror redan lever under gränsen för existensminimum. Priset på matolja, som till hälften importerades från Ukraina, har fyrdubblats och matoljan tillhör nu, i likhet med en rad andra matvaror, de ransonerade. Långa köer utanför mataffärer med tomma hyllor har återigen blivit en del av stadsbilderna, något som påminner om krigstiderna under 80-talet.
De nya höga priserna på bröd, ris och spagetti har lett till att många barnfamiljer med låga inkomster uppger att de inte har råd att äta sig mätta längre. I samma takt stiger hyrorna och många kommer inte ha råd att bo kvar. Detta medan många av de som fortfarande har ett arbete inte har fått sina löner på flera månader. Detta betyder att även många som har anställning och varaktig inkomst inte kan sätta mat på bord.
En av anledningarna till folkets stigande vrede är hur myndigheterna har hanterat matkriserna. Medan de fattigaste och först drabbade går ut på gatorna och protesterar för att de inte har råd att handla mat till sina familjer, predikar ministrar och riksdagsledamöter ”tålamod”, ”uppoffring” och uppmuntrar till ”minskad konsumtion”.
Allt fler grips i sina hem
Samtidigt grips allt fler aktivister och kulturarbetare i landet, anklagade för påstått ”samröre med utlandet”. Den 10 maj greps dokumentärfilmarna Mina Keshavarz och Firouzeh Khosravani – utan någon officiell förklaring, skriver tre iranska branschorganisationer – Documentary film directors association, Iranian documentary filmmakers association och Directors of association of Iranian documentary film producers – i ett uttalande.
Kollegor till de arresterade skriver om ”omfattande husrannsakningar i minst tio dokumentärfilmares hem och på deras arbetsplatser, konfiskering av deras mobiltelefoner, hårddiskar, bärbara datorer samt personliga tillhörigheter. Hittills har det inte funnits någon officiell förklaring till orsaken bakom dessa gripanden”.
Under dagarna 12-13 maj greps en rad andra aktivister och kulturarbetare. Den 12 maj greps en av den iranska fackföreningsrörelsens mest kända aktivister, Reza Shahabi. Samma dag greps Anisha Assadolahi, författare och översättare, tillsammans med maken Keyvan Mohtadi, översättare. Han hann publicera en kort videoklipp på Instagram som visar polisbilarna utanför parets lägenhet: ”De är här för att gripa oss”.
Den 13 maj greps fackliga aktivisten Reyhaneh Ansari i sitt hem. På måndag 16 maj greps sociologen och forskaren Said Madani i sitt hem med liknande anklagelser om ”kontakt och möte med suspekta utländska personer”.
Enligt människorättsorganisationer och anhöriga anklagas de gripna som vanligt för ”samröre med utländska medborgare” som enligt säkerhetspolisen görs i syfte att ”agera mot regimen”.
Samtidigt rapporterar allt fler feminist- och hbtq-grupper samt enskilda feminister att deras sociala medier blivit utsatta för organiserade cyberattacker av hundratals fake-konton de senaste dagarna. Några av organisationerna blev tvungna att tillfälligt stänga av sina konton för att kunna hantera detta.
Läs även:
2022-02-01 | Växande krav på Iran att frige Narges Mohammadi
2021-12-17 | Rekordstor lärarstrejk – hela Iran blev ett klassrum
2021-11-19 | Krav på Iran att upphäva ny kvinnofientlig lag
2022-05-03 | Lärare i Iran trotsade gripanden, hot och polisvåld på 1 maj
