Det formella beslutet är fattat. Regeringen ansöker om att Sverige ska få bli medlem i kärnvapenalliansen Nato. Beslutet presenterades av statsminister Magdalena Andersson (S) och moderatledaren Ulf Kristersson vid en gemensam pressträff, och reaktionerna har varit många.
Beslutet kommer sedan Socialdemokraternas partistyrelse under helgen ändrade inriktning på partiets säkerhetspolitik. Därmed finns en majoritet i riksdagen som nu anser att ett svenskt Nato-medlemskap är det bästa sättet att värna Sveriges säkerhet.
På måndagens förmiddag hölls en särskild riksdagsdebatt, där endast Vänsterpartiet och Miljöpartiet ville hålla fast vid alliansfriheten.
– En stor majoritet av svenska folket röstade på partier som stod upp för den nuvarande svenska linjen och ett tydligt nej till Nato. Det saknas demokratisk och folklig förankring för att forcera svenska folket in i Nato. Ändå är det vad som sker i dag, sade Nooshi Dadgostar (V).
Spiken i kistan
Per Bolund (MP) tog upp att Turkiet ställt motkrav för att släppa in Sverige i Nato, och att mer av det slaget är att förvänta. Han krävde även diskussioner om vilka villkor som ska gälla om Sverige blir medlemmar i Nato, bland annat i relation till kärnvapnen.
– Vi vill att Sverige i omgångar ska lagstifta mot införsel av kärnvapen på svenskt territorium, att kärnvapen inte ska kunna placeras på svensk mark eller föras in i landet samt att Sverige ska ansluta sig till FN:s konvention om förbud mot kärnvapen innan ansökan till Nato skickas in.
Feministiskt initiativs partiledare Teysir Subhi beklagar beslutet i ett pressmeddelande, då det öppnar dörrarna för ökad upprustning och militarism.
”Vårt parti håller samma linje stadig: vi är mot ett medlemskap i Nato och kommer att fortsätta arbeta för mänsklig säkerhet, för militär nedrustning, mot vapenexport och för att Sverige signerar FN:s konvention som förbjuder kärnvapen”, skriver Subhi.
Malin Nilsson, generalsekreterare för Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet (IKFF), kallar beslutet att gå in i en kärnvapenallians för ”spiken i kistan för socialdemokratin som vi känt den”:
– Jag är uppriktigt arg. Det är ett hån mot de 1,8 miljoner människor som röstade på ett Socialdemokraterna som stod för ett tydligt nej till Nato. Processen inom partiet har varit en demokratisk fars. De har haft en skendialiog med partiets medlemmar, kört över sina sidoförbund och vägrat bemöta negativa aspekter av ett svenskt Natomedlemskap. Jag hoppas att medlemmarna kräver en extrakongress!
Med förbundna ögon
Några trovärdiga besked om hur frågor kring kärnvapen, avspänning och feministisk utrikespolitik ska hanteras anser Malin Nilsson inte att Socialdemokraterna har gett. Hon pekar också på att den skrivelse som presenterats av regeringen, efter överläggningar med riksdagspartierna, inte tar upp några risker eller problem med ett Natomedlemskap. Varken för Sverige eller utrikespolitiken.
— Om en ansökan om medlemskap i Nato lämnas in utifrån den skrivelsen, går Sverige in i Nato med förbundna ögon. Det finns ingen trovärdig analys bakom påståendena om att vår utrikespolitik inte kommer förändras eller påverkas. Skrivelsen visar på antingen stor okunnighet eller aktivt undanhållande av information, och jag vet inte vilket som är värst. Det är fegt av Socialdemokraterna att inte ärligt redovisa nackdelarna med ett medlemskap, oavsett vilket beslut de sedan fattar, säger Malin Nilsson.
Lotta Sjöström Becker, generalsekreterare för Kristna fredsrörelsen, hänvisar till ett uttalande av statsminister Magdalena Andersson i samband med en demonstration för fred och mot Nato på måndagsmorgonen:
– Även om vi landat i olika slutsatser så är det ett jätteviktigt arbete ni gör. Vi måste samarbeta. Fredsrörelsen är viktigare än någonsin.
Och Sjöström Becker håller med:
– Kristna Fredsrörelsen vet att fred byggs med dialog och rättvisa och säkerhet byggs med samarbete. Vi håller med statsministern om att fredsrörelsens roll är viktigare än någonsin, men tar starkt avstånd från regeringens beslut att söka medlemskap i Nato.
Kärnvapenfri zon
I partistyrelsen var det endast 4 av 55 ledamöter som uttalade sig kritiskt. Detta enligt Aftonbladet, som också rapporterar att Socialdemokraternas partistyrelse fattat beslut om ett Nato-förankringsprojekt, en slags fortsättning på den interna ”säkerhetspolitiska dialogen”.
Dialoger som lämnade den tidigare statssekreteraren Pierre Schori med känslan att ha blivit överkörd, snarare än övertalad vid dialogmötet i Stockholm, S största distrikt. ”Vi delades upp i åtta grupper och endast en var för Nato, tre var osäkra på grund av tidpressen och fyra emot. Hur redovisades det till partistyrelsen?”, undrar han.
SSU är fortsatt kritiska:
”Vi hade hellre sett en försvarsallians inom EU. SSU kräver nu av regeringen att de för kommande generationer garanterar ett Sverige fritt från kärnvapen, en kärnvapenfri zon över Norden och att utländska militärbaser aldrig etableras i Sverige”, skriver SSU-ordföranden Lisa Nåbo i ett mejl till TT.
Detsamma gäller S-kvinnor.
”S-kvinnor fortsätter att driva på för fred och nedrustning, ett arbete som blir ännu viktigare efter dagens beslut. Vi har varit tydliga med vårt nej till Nato och kommer nu arbeta för att Sverige förblir en kärnvapenfri zon och att den feministiska utrikespolitiken för trygga rättsstater stärks”, skriver kvinnoförbundets ordförande Annika Strandhäll.
Globala problem
Amineh Kakabaveh, tidigare V, nu politisk vilde i riksdagen, villkorade sitt avgörande mandat för en S-regering i höstas med fördjupat samarbete med kurdiska PYD-partiet i autonoma regionen Rojava i Syrien. Nu säger hon till Expressen att S viker ner sig för Turkiets president Erdogan, som motsätter sig svenskt Natomedlemskap, och att situationen för den kurdiska minoriteten i Sverige riskerar att förvärras.
Medan Expressens källor i regeringen och Moderaterna tonar ner betydelsen av frågan, konstaterar Kurdo Baksi i samma tidning att Nato håller tyst när Erdogan samarbetar med syriska jihadister:
”Det är kurderna som riskerar att betala den blodiga fakturan för svenskt och finskt Natomedlemskap: Erdogan går just nu Moskvas ärenden inom Nato för att få fria händer av Vladimir Putin att invadera ännu mer syriskt-kurdiskt territorium och utropa sig som segrare före valet i juni 2023.”
Tidningen ETC har samlat 21 röster om hur svensk vänster ska agera efter Nato-beskedet, bland dem Fempers nyheters chefredaktör, Anna-Klara Bratts:
”Vi har globala problem – så vi behöver globala lösningar. Det kan vänstern, i en bred bemärkelse, endast närma sig genom organisering.”
Och aktivisten Nabila Abdul Fattahs:
”Det är inte över, förrän det är över. Vårt motstånd emot Nato försvinner inte bara för att vår regering bestämmer sig för att gå med. Vår kamp för kurders rättigheter i Turkiet, hbtq-personers rättigheter i Ungern eller kvinnors rättighet till sina kroppar i USA försvinner inte bara för att vår regering bestämmer sig för att sitta och mysa med en krigsallians.”
Visst vemod
Magdalena Andersson och Ulf Kristerssons gemensamma pressträff skulle signalera att beslutet om Natomedlemskap står sig oavsett om det blir maktskifte efter valet eller inte.
Och Andersson sade sig vara trygg med beslutet att leda Sverige in i en ny säkerhetspolitisk era och att det är det rätta.
– Med det sagt förstår jag att det finns människor i Sverige som inte har landat i samma beslut. Som tycker att det har gått fort, och många jag pratat med känner ett visst vemod idag.
Andersson tror samtidigt att fler och fler med tiden kommer att börja fundera över möjligheterna med Natomedlemskapet:
– Hur kan vi bli en del av den organisationen, stärka den organisationen, och hur kan vi fortsätta bedriva den aktiva feministiska utrikespolitiken, för nedrustning, konfliktsänkande åtgärder och för en regelbaserad världsordning.
Läs även:
2022-05-13 | Nato-processen hotar att tysta viktiga samtal
2022-05-10 | Ålands särställning utmanad i finsk Natoprocess
2022-04-12 | Hellre prova Natomedlemskap i valet, än i S-styrelsen
2022-03-08 | Nato kan inte vara enda alternativet