EU har nått en överenskommelse som syftar till att säkerställa jämställdhet
mellan könen i styrelserna i börsnoterade bolag i EU. I tio år var frågan blockerad i Europeiska rådet, men nu har alltså Europaparlamentet och EU-ländernas förhandlare i rådet efter långdragna förhandlingar lyckats enas om ett lagförslag, som går under namnet Women on board, för att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser.  
 
– Enligt förslaget ska antingen 40 procent av styrelseledamöterna vara av det underrepresenterade könet eller så ska 33 procent av samtliga ledamöter, inklusive verkställande direktör och arbetstagarrepresentanter vara kvinnor, säger Johanna Jers, doktorand i rättsvetenskap vars avhandling handlar om kvotering.

– För de bolag som inte lever upp till kraven kommer sanktioner
att utfärdas. Det kommer vara upp till medlemsländerna själva att
uppställa sådana sanktioner, fortsätter hon.

En återkommande formulering inom aktiemarknaden är att åtgärder som vidtas vid försummelse ska vara ”effektiva, proportionerliga och avskräckande”. Motsvarande gäller även i denna fråga.

– Det innebär att för de bolag som inte lever upp till kraven på en jämn könsfördelning väntar exempelvis sanktionsavgifter eller att styrelsevalet ogiltigförklaras, säger Jers.

Stora bolag berörs – bara kanske i Sverige

De bolag som omfattas av direktivet är så kallade stora bolag som är
börsnoterade i ett EU-land. Små- och medelstora bolag med upp till
249 anställda undantas från reglerna. 
 
Direktivet syftar till att få fram transparenta rekryteringsförfaranden i
börsnoterade bolag. Om två kandidater är lika kvalificerade för ett uppdrag ska det underrepresenterade könet ges företräde.

– Direktivförslaget reglerar alltså tillsättningsförfarandet av
styrelseledamöter och medlemsstaterna uppmanas ta fram tydliga och
neutralt utformade kriterier att tillämpa i urvalsprocessen, förklarar Johanna
Jers.
 
Bolagen har nu fram till juni 2026 att se till att detta blir verklighet.

Det är än så länge oklart huruvida Sverige och bolag på den svenska
börsen kommer att påverkas.

– Av förslaget framgår att de medlemsstater som redan har infört liknande
lagstiftning kan kringgå kraven i förslaget. Sverige har inga tvingande
regler för att åstadkomma en jämn könsfördelning utan frågan regleras i
Svensk kod för bolagsstyrning. Dessa regler är dock inte tvingande och
det återstår att se om kodregeln räcker för att undgå kraven på EU-nivå,
säger Johanna Jers.

Bakgrund till EU:s överenskommelse

Den låga andelen kvinnor i bolagsstyrelser samt den strukturella diskriminering kvinnor utsätts för på beslutsfattande befattningar i näringslivet utgjorde anledningen till att EU-kommissionen 2012
presenterade det direktivförslag som ligger till grund för den nya överenskommelsen.

– Det var ett direktiv som syftade till att på sameuropeisk nivå söka en minimiharmonisering för att åstadkomma en jämn könsfördelning i aktiemarknadsbolagsstyrelser, säger Johanna Jers.

Reglering av aktiemarknaden, sker i allt högre grad på europeisk nivå. I grova drag är avsikten med EU-rättslig reglering på bolagsrättens område att bidra till en enhetlig europeisk marknad. Något som kan innebära utbyte av gränsöverskridande kompetens till förmån för en europeisk ekonomisk utveckling.

– Ett direktivförslag om kvotering kan på så sätt ses som ett naturligt steg även om det finns stora utmaningar med att finna en lösning i frågan som passar alla medlemsländer, menar Jers.

Undantagsregler kan missbrukas

Utifrån att det finns olika bolagsstyrningssystem som regleras på olika sätt inom vilka styrelserna och styrelseledamöterna har skilda funktioner och plikter är det svårt att hitta en lösning som passar alla. Det kan, enligt Jers, leda till att effekten av kraven och undantagsreglerna som nu föreslagits kan ifrågasättas.

Hon ställer sig särskilt kritisk till de undantagsregler som diskuterats och tror att om exempelvis Sverige inte omfattas av kraven i förslaget kommer vi på sikt att halka efter, eftersom ett syfte med förslaget är att nå en jämn
könsfördelning i samtliga bolag.

– Vid en första anblick ser det ut som att Sverige idag har en förhållandevis hög andel kvinnor i styrelserna, men om den totala statistiken bryts ner framgår att vissa bolag har en helt numerärt jämställd styrelse medan andra bolag inte har någon kvinna alls i sin styrelse, säger Jers och fortsätter:

– Såsom jag förstår det hela kommer Sverige att omfattas av
de rapporteringsskyldigheter som ingår i direktivförslaget. Sådana krav
kan, ur ett jämställdhetsperspektiv bli kontraproduktiva eftersom det
enda som tillkommer för de länder som inte omfattas av kraven på
kvotering är att redovisa för den numerära jämställdheten och
beskriva hur de arbetar för att nå målet på egen hand, inte att införa
vidare arbete för att uppnå målen.

Jers menar att rapportering är viktigt när det handlar om jämställdhetsarbete, men det leder inte till att åstadkomma en jämn könsfördelning. Istället behövs andra verktyg, såsom kartläggningar och åtgärdsanalyser och i denna fråga att valberedningen oberoende lagkrav arbetar medvetet och aktivt med att ta fram ett jämställt förslag till styrelse för att nå en förändring.

Läs även:

2022-06-22 | EU vill se fler kvinnor i styrelserna

2022-05-12 | Fortsatt trångt i toppen i svenska bolag

2014-02-18 | Kvotering ger ökad kompetens

2011-11-25 | Långsamma alternativ till kvotering i börsstyrelser