– Vi vill se ett tydligare brottsofferperspektiv och stärka skyddet för utsatta kvinnor – och barn. Det säger jämställdhetsminister Paulina Brandberg (L), som precis avslutat sitt första EU-toppmöte med Europas jämställdhetsministrar.
Paulina Brandberg är nöjd med toppmötet – En jämställd ekonomi i ett samhälle fritt från könsbaserat våld – som hölls i Upplands Väsby i början av veckan. Ett stort antal jämställdhetsministrar fanns på plats, bland annat Isabelle Rome från Frankrike, som också var en av inledningstalarna, och Helena Dalli, EU-kommissionär med ansvar för jämställdhetsfrågor, som fanns med på länk.
Bland talarna fanns också representanter för polis och socialförvaltning. Brandberg konstaterar att det finns ett stort intresse för hur Sverige arbetar med dessa frågor bland deltagarna:
– Vi har stora problem att lösa även i Sverige, både vad gäller mäns våld i allmänhet och hedersvåld i synnerhet, men vi har också kommit en bit på väg om vi jämför med andra EU-länder. Sverige rankas fortfarande högst i EU:s eget jämställdhetsindex, och vi har tagit fram bra metoder.
Mycket handlar om att driva Istabulkonventionen framåt i EU. Efter ett beslut i EU-parlamentet i förra veckan stod det klart att konventionen förblir ”den internationella standarden för att utrota könsrelaterat våld”. De flesta EU-länder har ratificerat Istanbulkonventionen men Bulgarien, Tjeckien, Ungern, Lettland, Litauen och Slovakien motsätter sig fortsatt en ratificeringen med hänvisning till traditioner och oro för ”genusideologi” – märktes det av?
– Nej, det var inga motsättningar som kom fram under konferensen, men det är ju en del av vårt uppdrag som EU-ordförandeland att driva Istanbulkonventionen vidare så det var ju inte oväntat för någon.
Läs även EU-länderna uppmanas ansluta sig till Istanbulkonventionen
– Vi fick mycket frågor om hur vi har arbetat med olika frågor, och det kan vi ju svara på. Bland annat var Belgien intresserat av vårt arbete mot omvändelseterapi i religiösa miljöer. Vi ska återkomma till det på nästa möte i vår, som har just hbtq-frågor i fokus.
Konferensen tema genusbudgetering – eller genderbudgeting – har tillämpats i Sverige sedan 2021 och finns inskrivet i riksdagens handlingsplan för jämställdhet till 2025 – kan man säga att regeringens jämställdhetsarbete tar vid där den förra regeringen lämnade?
– Nej, vi tar nu fram en helt ny jämställdhetspolitik. Men det tar lite tid då det ska utredas och beredas. Vi har givit ett kompletterande uppdrag till utredningen om mäns våld med tydligare skrivningar om hedersvåld och förbereder en rad politiska förslag för att skifta perspektiv från förövaren till offret – vi vill se ett tydligare brottsofferperspektiv och stärka skyddet för utsatta kvinnor – och barn.
Paulina Brandberg har en bakgrund inom juridiken och de förslag som förbereds gäller lagstiftning hon tidigare har saknat i sitt arbete:
– Hänsynstaganden till förövarnas intressen går väldigt mycket ut över brottsoffrets intressen. Det kan till exempel handla om en person ska häktas eller inte, och det är klart att det kan vara ett ingripande att bli häktad, men att man inte häktar en förövare kan innebära att ett brottsoffer inte vågar lämna sin bostad. I realiteten innebär det att brottsoffret i stället blir frihetsberövad. Vi utreder också hur vi kan stärka besöksförbudet.
– Efter det uppmärksammade fallet med Tintin i Luleå tittar vi också på hur vi kan stärka barns rättsskydd i situationer där det förekommer våld.
Den så kallade snippa-domen säger sig jämställdhetsministern inte kunna kommentera med hänvisning till att hon är minister.
– Men jag välkomnar att det förs en diskussion i samhället. Så mycket kan jag säga.
En rad jämställdhetskurvor pekar åt fel håll just nu, både i Sverige och i EU. Lönegapet ökar för första gången på 20 år, den disponibla inkomsten minskar för kvinnor, mödradödligheten ökar i EU, kvinnors representation i demokratiska församlingar minskar – fanns det en samsyn runt detta bland ministrarna?
– Ja, det stämmer. Det ser likadant ut i hela EU. Löneutvecklingen tycks ha stannat av under covid, sedan dess har kurvorna vänt åt fel håll. Det är de som redan var utsatta som nu kommer ännu sämre ut. De som redan stod långt från arbetsmarknaden har nu kommit ännu längre bort. Det verkar också hänga samman med ökat våld som tilltog under pandemin.
Läs även Snigelfart för jämställdheten i EU
Vid sidan av jämställdhetsminister är Paulina Brandberg också biträdande arbetsmarknadsminister. Hon menar att frågorna hör i hop.
– När kvinnors ekonomiska makt minskar ökar också risken för att behöva stanna kvar i en destruktiv relation. Risken för att utsättas för våld blir större.
Till skillnad från den tidigare liberala jämställdhetsministern Nyamko Sabuni kallar sig Paulina Brandberg för feminist, men även om feminismen strukits från utrikespolitiken säger hon sig inte stöta på något motstånd i regeringen. Hon har heller inte stött på motstånd från Sverigedemokraterna:
– Hittills, kanske jag ska tillägga. Det är ju ingen hemlighet att Liberalerna och Sverigedemokraterna står långt ifrån varandra i vissa frågor.
