Under året ska nya nämndemän till landets domstolar väljas för mandatperioden 2024-2027. Och nu efterfrågas större mångfald bland nämndemännen som väljs – en fråga som aktualiserats sedan de två nämndemän som dömde i ”snippadomen” lämnade sina uppdrag.
Domstolsverket har fått i uppdrag av regeringen att genomföra en kommunikationskampanj inför nämndemannavalet 2023. Syftet bakom kampanjen är att bredda nämndemannakåren, så att den bättre avspeglar samhället vad gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke.
Trots att nämndemännen nomineras av politiska partier så är uppdraget opolitiskt. Thomas Rolén, generaldirektören för Domstolsverket, betonar i ett pressmeddelande att det är politikernas ansvar att säkerställa att rekryteringen av nämndemän sker brett och att det inte finns några hinder för de som är intresserade av uppdraget men inte är partimedlemmar.
Läs även: Snippadomen överklagas.
I ett debattinlägg på Dagens nyheter skriver nämndemannen Arad Aslrousta att den höga medelåldern på 61 år är ett stort problem ”I min hovrätt är två av tre nämndemän över 60 år, vilket är nästan tre gånger min egen ålder, som i och för sig inte hör till vanligheterna”.
Kritikstormen efter ”snippadomen”, där många har krävt att domarna ska utredas för tjänstefel eller avskedas har belyst vem som ställer upp som nämndeman.
Dessutom har det politiska efterspelet resulterat i att Socialdemokraternas partidistrikt i Göteborg kallade de två nämndemännen till ett möte, vilket har gjort valet av nämndemän till en aktuell fråga i media.
”De nämndemän som dömer i våra svenska domstolar ska kunna göra det fritt och oberoende, utan att oroa sig över vilka konsekvenser deras dömande kan få för den politiska karriären”, skriver Thomas Rolén, generaldirektören för Domstolsverket i en krönika i tidningen Dagens juridik.
Läs även: Gubbar med makt måste lära sig vad en snippa är.
Fler ska uppmuntras bli nämndemän
I takt med att partiernas medlemsantal har sjunkit så minskar också rekryteringsbasen.
Ett av huvudfokusen i kommunikationskampanjen är att uppmuntra fler personer utanför partipolitiken att kandidera som nämndemän.
I samband med nämndemansvalet 2019 hade Domstolsverket samma uppdrag och i utvärderingen visade det sig att enbart kommunikation inte löste behovet av mångfald.
– Det finns personer som gärna vill bli nämndemän men inte vara medlem i ett politiskt parti. Om det vittnar många som hör av sig till oss. Om vi ska komma framåt i frågan måste partierna vara villiga att släppa kravet på partimedlemskap och politiskt engagemang för att nominera nämndemän, säger Thomas Rolén.
En viktig aspekt av nämndemännens uppdrag är deras bidrag till insynen i domstolarna. Beroende på domstol och typ av mål kan det innebära att nämndemän läser in fakta om mål, deltar i rättegångar, värderar bevis och överväger straff.
Läs även: ”Vi kräver att flickan får upprättelse i Högsta domstolen”.
Nämndemännen får den utbildning de behöver av domstolen. och har en viktig roll i att säkerställa att rättvisa uppnås i samhället.
Även om det alltid är juristdomaren som leder arbetet och skriver domen, har en nämndeman samma ansvar för domstolens avgörande som juristdomaren och deras röster är lika mycket värda.
Valet kommer att resultera i nya nämndemän till landets domstolar för mandatperioden 2024-2027. Det totala antalet nämndemän i Sverige är cirka 8 500.
