Nyheter

Flera kvinnojourer stänger skyddat boende efter tillståndsplikt

Kvinnor håller i en rosa banderoll och i varsin fackla med budskap om kvinnofrid.

Privata aktörer som vill bedriva skyddat boende måste sedan måndagen den 1 april ansöka om tillstånd från Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Kvinnojoursrörelsen som bedriver skyddat boende vill gärna att oseriösa aktörer försvinner men betonar att mer resurser kommer att krävas för att nå de nya kraven.

Lagen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende syftar till att förbättra för den som är i behov av skydd. Den nya lagen innebär också att socialtjänstlagen ska reglera skyddat boende vilket innebär att alla privata aktörer måste ansöka om tillstånd för att få driva sådan verksamhet. Olga Persson, ordförande för Unizon, ser positivt på kraven på förbättrad kvalitet men menar att det krävs mer resurser för att ideella kvinnojourer ska kunna nå kraven:

– För att den här lagändringen ska få de effekter som lagstiftaren syftar till, att höja kvaliteten, så behövs det extra resurser, säger hon till Ekot på måndagen.

När lagförslaget röstades igenom i mitten av februari kommenterade Unizon att det är önskvärt att få bort oseriösa vinstdrivande aktörer. Men för att lagen verkligen ska förbättra läget för våldsutsatta kvinnor och barn måste kommuner bevilja dem skydd i större utsträckning. Unizon har varnat för att den kostnadsökning som de nya kraven innebär kan leda till att kommuner blir hårdare i sin bedömning av vem som är i behov av skydd. Enligt Unizon har dessutom antalet dygn som kvinnor har beviljats på skyddade boenden minskat de senaste åren.

Även Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige (Roks) har varnat för hur den nya lagen kommer att slå mot kvinnojourernas skyddade boenden. Jenny Westerstrand, Roks ordförande, sade till Aftonbladet i förra veckan att omkring tio skyddade boenden redan har stängts och att ytterligare tiotals ideella skyddade boenden kan komma att stängas ner. Hon menar att lagen ”inte alls tar hänsyn till hur jour- och stödverksamheten ser ut i dag” i en kommentar till Ekot i måndags.

Svårt för ideella leva upp till nya kraven

Skyddat boende är en grundbult i kvinnojoursrörelsen som i många årtionden har arbetat med att hjälpa kvinnor ur våldsamma relationer. Enligt Nationellt centrum för kvinnofrid fanns det 2023 omkring 280 skyddade boenden i landet. Omkring 54 procent av dessa uppskattas bedrivas ideellt, och ofta är det kvinnojourer som driver den verksamheten. 

Flera av dessa har redan lagts ned, som kvinnojouren Embla i Sölvesborg. På sin hemsida skriver jouren att det skyddade boendet läggs ned eftersom man inte har möjlighet att nå de nya kraven. Även kvinnojouren Viktoria i Halmstad stänger sitt skyddade boende. Kvinnojourens ordförande Zandra Dukuly sade till SVT på måndagen att de räknar med att de nya kraven bland annat kommer att kräva bemanning dygnet runt, vilket föreningen inte har möjlighet att möta. Och kvinnojouren Akka i Jokkmokk säger till SVT att de också lägger ner sitt skyddade boende då de inte kommer att ha råd med en anställd person till boendet. 

Både Unizon och Roks har tidigare kritiserat att allt fler vinstdrivande företag finns på marknaden, och att kommuner i större utsträckning också vänder sig till dessa företag på bekostnad av kvinnojourerna, något Fempers nyheter tidigare har rapporterat om. Enligt forskning från Mittuniversitetet har vinstdrivande företag företag ofta en bredare målgrupp och har därför sannolikt betydligt mindre kunskap kring mäns våld mot kvinnor jämfört med kvinnojourerna. 

Ska omfattas av socialtjänstlagen

Syftet med den nya lagen är alltså enligt Socialstyrelsen att den som är i behov av hjälp ska få bättre stöd och skydd.

– Det är en relativt stor förändring som sker och flera lagar ändras. Tillsammans ska lagändringarna förbättra skyddet och stödet för de som behöver skyddat boende till följd av hot, våld eller andra övergrepp, säger Johanna Nilsson, jurist på Socialstyrelsen, på myndighetens hemsida. 

Skyddat boende är enligt IVO en tillfällig insats för vuxna och ibland för deras medföljande barn. Enligt den nya lagen ska också barnrättsperspektivet stärkas med hjälp av ökad rätt till skolgång under tiden i skyddat boende, och barn ska ges möjlighet till en hälsoundersökning. Barn ska också få en individuell prövning innan följer med en vårdnadshavare till ett skyddat boende. 

Nya föreskrifter inte klara förrän 2025

Det är bara privata aktörer – stiftelser, föreningar och bolag – som behöver ansöka om tillstånd, men även skyddade boenden i kommunal regi ska anmälas till IVO:s omsorgsregister, skriver IVO på sin hemsida. De som redan i dag driver skyddat boende har fram till i augusti i år att komma in med sin ansökan. 

Under hösten ska Socialstyrelsen fortsätta arbetet med att ta fram föreskrifter och allmänna råd där de nya kraven ska preciseras. Först under våren 2025 uppskattas de nya föreskrifterna träda i kraft.