Svenska med baby får Svenska Jämställdhetspriset 2025

Det är en glad Emelia Frennmark som Fempers Nyheter talar med – priset är betydelsefullt både som ett erkännande för det arbete föreningen gjort och gör och för det fortsatta arbetet.

– Vi är en liten gräsrotsorganisation, att få vara med i det här forumet, att få erkännandet att vårt arbete har betydelse för jämställdhet i stort är otroligt kul. Vi blir också extra motiverade att fortsätta vårt arbete, säger hon.

Vad händer på Svenska med baby?

– Vi är en liten ideell förening som skapades av två föräldralediga mammor 2012 först helt ideellt. Konceptet har till stora delar varit detsamma sedan första projektet i Alby och sedan i Skärholmen. 

– Vi tog namnet Svenska med baby för att här samlas föräldrar med olika bakgrund tillsammans med sina barn. Trots olika bakgrund har de sina barn och föräldraskapet gemensamt. Att tala svenska är en viktig del i verksamheten men också att de som deltar får lära känna nya sociala kontakter.

Ni har också flera typer av träffar, som pappaträffar där just pappor kommer med sina barn?

– Vi har alltid bara benämnt våra träffar som föräldraträffar, inte som mammaträffar. Vi såg ändå att det var mest mammor som deltog och blev volontärer. Man kan också se att föräldraverksamhet i hela Sverige främst lockar kvinnor. Vi har därför frågat oss hur vi ska nå och locka papporna, säger Emelia Frennmark som förklarar att det kan vara svårt när papporna i ett sammanhang bara utgör en liten minoritet. Dessutom var de pappor som faktiskt kom i stor utsträckning pappor med svensk bakgrund, samtidigt som Svenska med baby ville nå pappor som är nya i Sverige eller som inte har hunnit bli etablerade i landet ännu. 

Hon förklarar att Sayed Mohammad Jalil, som själv kom till Sverige 2018 från Afghanistan, och som har två barn, var med och startade pappaverksamheten. Han och andra volontärer har prövat sig fram för att hitta de bästa förutsättningarna för att locka papporna till deras verksamhet. När de drog igång var det fortfarande full covid-19-pandemi vilket begränsade möjligheterna att ses inomhus. Att ses utomhus i regn, mörker och kyla utgjorde inte de bästa förutsättningarna 

– För att nå så många pappor i vår målgrupp som möjligt  har vi skruvat på vad vi erbjuder. Vi har nu framför allt pappaträffar på helgerna. Barnen är lite större än på andra föräldraträffar, upp till fem år, och även äldre syskon kan följa med. Träffarna ger papporna möjlighet att lära sig mer om att ta ut föräldrapenning, vabba, hämtning och lämning, säger Emelia Frennmark.

Det är inte många av de pappor som är nya i Sverige som är föräldralediga med de minsta barnen. Genom att ge pappor en möjlighet att skapa en nära och god kontakt med sina barn hoppas man att pappor tar ett större ansvar för barnen. Metoden har stöd i forskning: 

– Tanken är att det ska vara en låg tröskel in i verksamheten. Träffarna berör samtalsämnen som föräldraskap och tips på enkla aktiviteter som vad man kan hitta på med sina barn.

Med hjälp av enkäter och intervjuer med deltagarna har Svenska med baby samlat synpunkter på den egna verksamheten. Vad gäller just pappornas syn på verksamheten är det många som värderar det sociala och möjligheten att träffa andra pappor i samma eller en liknande situation. 

– Många tycker det är spännande att lyssna på pappor eftersom papporna är i minoritet i många andra föräldragrupper. Papporna blir väldigt motiverade av att träffa andra pappor och att man gör något roligt med sitt barn, och barnen tycker att det är roligt att få göra något själv med pappa. 

Svenska med baby har haft pappagrupper på olika platser i Stockholm, bland annat vid Medborgarplatsen, Skärholmen och Hässelby. Emelia Frennmark berättar att det faktum att Sayed Mohammad Jalil själv har erfarenhet av att komma ny till Sverige gör det enklare för pappor i liknade situation att kontakta just honom:

– En pappa som kom från Afghanistan ringde Sayed och berättade att det kändes osäkert bara att gå ut själv med sin ettåring och sin fyraåring. Sayed uppmuntrade honom och han dök upp på pappaträffen. Det har gått hur går bra som helst, och pappans självförtroende har stärkts. 

Emelia Frennmark talar om att en liten förändring i ett beteende kan leda till andra positiva förändringar, inte minst vad gäller att skapa en närmare relation mellan en pappa och hans barn. Det kan gälla såväl vita medelklasspappor som pappor med annan bakgrund som exempelvis Afghanistan. De som är nya i landet är ofta första generationens närvarande pappor förklarar Emelia Frennmark:  

– Det är häftigt att höra om pappors drömmar att vara sina barn nära. Ett mer aktivt föräldraskap kan också bryta mot normer. En kille jag intervjuade, som hade kommit som ensamkommande, var med vid sitt barns förlossning. Han tyckte det var starkt och rekommenderar alla att göra samma, säger hon och förklarar att det inte är självklart att äldre män från Afghanistan förstår killen. För honom är det därför viktigt att träffa andra pappor på träffarna. 

– Vi jobbar med de män som vill utvecklas vidare med sitt föräldraskap. För dem är det viktigt att se andra pappor som också har en nära relation till sina barn. Vi ser också att det kan få betydelse för de män de träffar i andra sammanhang.

Vad betyder det här priset för er?

– Det ger oss en plattform för att lyfta frågan om vad vi och andra kan göra för att få fler pappor att ta ett aktivt föräldraansvar. Som organisation  hoppas vi att priset kommer att betyda fler samarbeten med exempelvis kommuner och barnavårdscentraler, men också ingångar att jobba med forskare om normförändringar.

Emelia Frennmark tror att en närvarande pappa gör stor skillnad både inom den egna familjen och för samhället i stort: 

– Forskningen visar vikten av en närvarande och engagerad pappa. Det skyddar inte mot allt men har stor betydelse för barnets utveckling. Jag tror på vår ansats om att jobba utifrån en ömsesidigt öppen plattform för alla oavsett bakgrund, där vi förenas i en syn på att alla barn har en gemensam framtid, säger Emelia Frennmark.